Framing och Reframing: Hur man tolkar och ser på sin omvärld

Framing lanserades på 1970-talet av sociologiprofessorn Erving Goffman.

Framing betyder inramning, direkt översatt till svenska, medan reframing betyder återinramning.

Dessa begrepp handlar om att man med ord kan leda tankar och föreslå lösningar utifrån hur en viss situation presenteras och uppfattas.

Framing och reframing

Det handlar om att fastställa situationer och händelser på ett visst sätt.

Vad betyder framing och reframing?

Framing används som ett verktyg inom retorik och innebär handlingen av att avsiktligt sätta scenen för den konversation man vill ha.

Man lägger fokus på vissa händelser och placerar dessa inom ett specifikt sammanhang för att skapa mening.

Reframing innebär att man omarbetar eller omformulerar inramningen av ett ämne eller en händelse.

Att sätta agendan

Språket man använder sig av för att inspirera och övertyga spelar en stor roll, det kan både hjälpa och skada.

Framing och reframing knyts ofta till att sätta en agenda och till hur media hanterar nyheter.

Medier väljer ofta att lägga fokus på vissa händelser och framställer sedan dessa på ett speciellt sätt.

Återbetalning av moms
Återbetalning av moms

Vissa aspekter kan till exempel förmedlas och lyftas fram för att skapa en kontext och rama in själva händelsen.

Nyhetsmedier har oftast som mål att spegla verkligheten på ett objektivt sätt, men de redaktionella valen påverkar vad som ska visas och vad som väljs bort.

Framing kan också utföras genom att förknippa en händelse med kulturella symboler eller göra någon del av historien mer framträdande.

Det handlar om att ta bitar av information -det kan vara karaktärer, platser, känslor etc. -som sedan tas i bruk genom att använda ett visst ord eller en viss bild.

Man manipulerar argument för att övertyga andra människor.

Exempel på vad framing kan göra

Det kan verka lite otydligt när man försöker förklara vad framing och reframing betyder.

Därför kommer här ett exempel på hur framing påverkar människor.

Daniel Kahneman var en beteendeekonom och psykolog som i början av 80-talet presenterade en artikel som hette ”Val, värden och inramningar” om hur framing fungerar.

Problem 1: Genom ett experiment med 152 deltagare kunde Kahneman presentera följande:

Föreställ dig att USA förbereder sig för utbrottet av en ovanlig asiatisk sjukdom, som förväntas döda 600 människor.

Två alternativa program för att bekämpa sjukdomen har föreslagits.

Antag att de exakt vetenskapliga uppskattningarna av konsekvenserna av programmet är följande:

Om program A antas kommer 200 personer att kunna räddas.

Om program B antas är det en tredjedels sannolikhet att 600 personer kommer att räddas och två tredjedelars sannolikhet att inga människor kommer att räddas.

Här valde 72% av personerna i experimentet program A och 28% program B.

Vänd på bilden och resultatet förändras

När Kahneman sedan vände på frågan hände något intressant.

Problem 2: Om program C antas kommer 400 personer att dö.

Om program D antas är det en tredjedels sannolikhet att ingen kommer att dö och två tredjedelars sannolikhet att 600 personer kommer att dö.

Här valde 22% av personerna det första alternativet och 78% det andra alternativet.

Det intressanta är att de två programmen har identiska alternativ.

Den enda skillnaden är hur de förmedlas, vilken framing man sätter kring beskrivningen.

Detta skapar en drastisk förändring när det kommer till vilket alternativ deltagarna väljer.

Olika framing för olika människor

När människor från olika roller och bakgrunder arbetar tillsammans tenderar de var och en att rama in frågor, data, händelser och problem på helt olika sätt.

Var och en tar med sitt eget perspektiv som är informerat av just den personens kunskapsbas, men också de scheman den har skaffat sig för att förstå världen.

Allt detta färgar en persons syn på en viss händelse eller information.

Vissa av dessa scheman är medvetna och baseras på utbildning och yrkeserfarenhet, medan andra är omedvetna, till exempel värderingar, övertygelser och dispositioner.

Framing inom ledarskap

Hur kan man då använda dessa kunskaper i en verksamhet?

Kommunikationsforskare har visat på kommunikationens viktiga roll när det kommer till chefer och ledare.

En god kommunikationsförmåga är en av de viktigaste förutsättningarna för att organisationer ska lyckas.

Väl fungerande kommunikation i en verksamhet leder till tillfredsställelse med arbetet och uppgifterna, högre produktivitet, lägre sjukfrånvaro, bättre kvalitet på tjänster och varor, minskade kostnader och högre grad av innovationsförmåga.

En kommunikativ ledare engagerar medarbetare i dialog, ger och söker återkoppling, involverar medarbetare i beslutsfattandet och uppfattas som öppen.

Hur man går tillväga

Genom att använda begrepp som är laddade med de värden som organisationen står för kan man som ledare bättre beskriva en föredragen verklighet.

Man kan visa i vilken riktning man vill vandra genom att lyfta fram särskilda historier och berättelser.

Att kommunicera utifrån behov och motivation och utifrån detta välja historier och frågeställningar som bättre leder framåt är ett sätt att använda framing på ett etiskt försvarbart sätt.

Man kan också bättre anpassa argumentationen genom att sätta sig in i den verklighet som mottagarna har, då är det lättare att skapa engagemang och förståelse för målen.

På detta sätt kan man sätta ramar som visar en bild som stämmer överens med organisationens värden och syften.

Reframing på arbetsplatsen

Framing sker i början av en konversation, medan reframing händer när saker och ting hamnar ur spår och du behöver få tillbaka en konversation till ämnet.

Denna teknik kan hjälpa att avvärja spända situationer, att fokusera på helheten och på slutmålet.

Reframing är helt enkelt ett bra verktyg för att hantera konflikter eller svåra samtal med personal.

Det kan desarmera ett inflammatoriskt språk, omarbeta negativa till neutrala eller positiva påståenden och fokusera om uppmärksamheten.

Det går också att använda för att erkänna starka känslor på ett produktivt sätt samt översätta kommunikation så att det är mer sannolikt att det som är sagt blir hört och bekräftat av andra parter.

Exempel på reframing

Reframing är utmärkt att använda sig av vid konflikter på arbetsplatsen, eller för att helt enkelt återvända till huvudämnet på ett möte.

Här visas exempel på hur det kan gå till:

  • Ursprungligt uttalande: Du misstolkar allt.
  • Omformulerat uttalande: Vi måste missförstå varandra. Kan du hjälpa mig att förstå vad du menade?
  • Ursprungligt uttalande: Jag är trött på ditt negativa svar på allt som föreslås.
  • Omarbetat uttalande: Jag håller med. Låt oss fokusera på att hitta en lösning och gå bort från negativitet.
  • Ursprungligt uttalande: Kan vi bara fortsätta prata om den här detaljen?
  • Omarbetat uttalande: Om du är okej med det, kan vi se till att vi har den stora bilden innan vi fokuserar på detaljer?

Framing är etiskt känsligt

Människan använder olika ramar för att förstå sin omvärld.

Framing är alltså en process som sker naturligt, det är något som finns i människans biologi.

Språk och kommunikation kan vara ett kraftfullt och farligt verktyg.

Detta betyder att framing kan användas för att förmedla något som bra som möjligt, men det kan också användas för att ljuga och föra människor bakom ljuset.

Framing kan användas i reklam och marknadsföringssyfte, där den etiska aspekten inte alltid är prioriterad.

Det kan även användas inom politiken, för att få igenom ideologier och idéer som kan vara skadliga för samhället.

Sammanfattning

Framing och reframing handlar om hur man tolkar och ser på sin omvärld, vilka ramar man använder för att lägga runt situationer och händelser.

Genom att uttrycka sig och lägga upp en berättelse på ett visst sätt, kan man få igenom sitt argument eller övertyga andra om sin vinkel på det hela.

Det kan användas för att förbättra kommunikationen med den andra parten, för att förklara komplexa frågor och göra dem lättillgängliga och anpassade efter publikens förståelse.

Man kan också använda framing för att hantera en konflikt på ett givande sätt.