Motivationsteori

Motivation utgörs av den vilja som man känner för att nå ett visst mål eller utföra en specifik uppgift. Motivation är en nödvändig ingrediens för att kunna formulera och sedan uppnå sina drömmar, och det är en av de viktigaste drivkrafterna bakom människans beteende. Den eldar på konkurrens och skapar nya sociala relationer. En avsaknad eller brist på motivation kan leda till mental ohälsa så som depression, då motivationen skapar en längtan efter mening, syfte och ett liv värt att leva.

Människor har ofta många olika skäl till varför de beter sig på ett visst sätt. Motivation kan till exempel både vara extern och komma från den yttre världen eller vara intern och skapas inombords. När motivationen kommer utifrån så innebär det att personen i fråga inspireras att yttre faktorer och drivs av olika former av belöningar. När motivationen kommer inifrån så är motivation istället kopplad till ens värderingar, åsikter samt intressen och man gör saker och ting utan att behöva en belöning i gengäld. Den inre motivationen tenderar ofta att göra mer nytta på längre sikt och dessutom kännas mer uppfyllande.

Ett teoretiskt ramverk som länge har använts för att bättre förstå motivation är den så kallade behovstrappan, en motivationsteori utvecklad av psykologen Abraham Maslow år 1943. Enligt Maslow är människor inneboende motiverade till att förbättra sig själva och försöker alltid utveckla sig i en riktning där de kan uttrycka sin fulla potential. Det gör människan genom att tillfredsställa olika nivåer av behov från de mest basala så som mat och säkerhet till kärlek och en god självkänsla.

Den här texten fokuserar på ämnet motivationsteori och undersöker Maslows behovstrappa, men tittar också på andra exempel av motivationsteorier och vilken roll dessa kan spela i ett företag.

Vad är en motivationsteori?

Motivation är ett slags sinnestillstånd, fyllt med energi och entusiasm, som driver en person till att bete sig på ett visst sätt för att på så vis uppnå ett önskat mål. Motivation är också en stark kraft som pushar en person till att arbeta med en hög nivå av engagemang och fokus även när man ställs inför utmaningar. Motivation kan komma från en mängd olika källor. Människor kan motiveras av externa incitament, så som att arbeta för en kompensation i form av lön, eller intern uppskattning som att rita eller måla enbart för att man tycker om att göra det. Andra källor till motivation är nyfikenhet, autonomi, validering av ens tankar och identitet, för att skapa en positiv självbild eller en vilja att undvika potentiella hot eller förluster.

Det är viktigt att se till så att alla individer och anställda inom en organisation eller företag känner sig motiverade, i alla fall till någon grad. Många olika psykologer har studerat det mänskliga beteendet och har formulerat sina resultat i form av motivationsteorier. En motivationsteori kan ge en mycket klarhet i varför människor beter sig som de gör och vad som motiverar dem.

En motivationsteoris uppgift är att ta reda på och förklara vad som driver människor mot ett mål eller ett resultat av dess handlingar. Företag brukar vara intresserade av att lära sig mer om olika motivationsteorier för att motiverade personer tenderar att vara mer produktiva, vilket leder till en bättre lönsamhet för företaget i fråga. De flesta motivationsteorier skiljer mellan den inre och den yttre motivationen och faktorerna som driver de här två kategorierna av motivation. Den inre motivationen handlar som sagt om en individs intressen, njutning och inneboende vilja att delta i en aktivitet. Studier har visat att människor som har ett starkt självförtroende och som tror att deras kompetenser kommer hjälpa dem till framgång tenderar att ha mera inre motivation. Den yttre motivationen fokuserar på resultatet av en aktivitet, vilket innebär att en individ drivs av aktivitetens belöning istället för aktiviteten i sig.

Motivationsteorin Maslows behovstrappa

Motivation är ett väldigt stort fält att studera och därför finns det idag flera olika motivationsteorier som har utvecklats, granskats och applicerats under årens lopp. En av de mest kända teorierna är som sagt Maslows behovstrappa, vilken på engelska kallas för Maslow’s hierarchy of needs. Medan Maslows forskarkollegor fokuserade mera på mer komplexa beteenden så var Maslow mycket mer intresserad av att lära sig mer om vad som gör människor glada, och vad människorna gör för att känna så. Maslow menade att människor har ett medfött begär av självförverkligande, det vill säga en inneboende vilja att leva ut sin fulla potential och bli allt de kan bli. För att kunna uppnå ett sådant mål måste dock människans mer grundläggande behov först tillgodoses. Abraham Maslows hierarkiska modell hävdade således att människor är motiverade att uppfylla grundläggande behov innan de går vidare till andra, mer avancerade behov. Behovet startar från den lägsta nivån på trappan och sedan går man upp för trappan allt eftersom att ens olika behov blir tillfredsställda. De olika nivåerna i Maslows behovstrappa är:

• Fysiologiska behov: Fysiska faktorer för överlevnad så som mat, vatten och någon form av bostad/skydd.
• Säkerhet: Skydd mot olika hot, fattigdom och andra faror.
• Sociala behov (en känsla av tillhörighet och kärlek): Behovet av samhörighet, vänskap med mera.
• Uppskattning: Behovet av att känna sig respekterad och erkänd.
• Självförverkligande: Möjligheten till personlig utveckling, lärande och roligt/kreativt/utmanande arbete. Självförverkligande är enligt Maslow den högsta nivån som en människa kan sträva efter.

De olika nivåerna av behov i Maslows motivationsteori

Maslows hierarkiska motivationsteori visualiseras ofta genom en pyramid eller trappa, därav den svenska översättningen av teorin. Behoven nederst på trappan utgörs av de mest grundläggande, fysiska behoven som människor har så som tillräckligt med mat, vatten och sömn. När dessa lägre nivåer av behov har blivit tillgodosedda fortsätter människor upp för trappan där man hittar behov så som säkerhet och trygghet. Allt eftersom man klättrar högre upp för trappan blir behoven mer och mer psykologiska och sociala. Snart blir kärlek, vänskap och intimitet viktigt.

Vidare uppför trappan finner man behov av att ha en bra självkänsla och en god prestation. Maslow tryckte ofta på det sista behovet längst upp på trappan som utgörs av självförverkligande. Det är en process av mognad och utveckling som personer genomgår, för att uppnå en högre individuell potential.

Maslow tyckte att behoven i trappan liknar instinkter och att de spelar en viktig roll i att motivera beteenden. Fysiologiska, säkerhetsrelaterade och sociala behov är så kallade ”bristbehov”. Den typen av behov uppstår på grund av att man saknar någonting. Samtidigt kallade Maslow behoven högre upp på trappan för utvecklingsmål eller tillväxtmål. De här behoven uppstår nämligen inte i en brist på något, utan från en vilja att växa och utvecklas som person.

Medan den här motivationsteorin generellt beskrivs som en ganska strikt hierarki så erkände Maslow också att den ordning i vilken dessa behov uppfylls inte alltid följer denna standardprogression. Till exempel noterade han att för vissa individer är behovet av att ha en bra självkänsla viktigare än behovet av kärlek. För andra kan behovet av kreativ uppfyllelse ersätta även de mest grundläggande behoven.

1. Fysiologiska behov

De grundläggande behoven är antagligen ganska självklara, eftersom de inkluderar sådana saker som helt enkelt är nödvändiga för människans överlevnad. Som tidigare nämnts är några exempel på dessa behoven:

• Mat
• Vatten
• Syre

Förutom de grundläggande kraven på näring och luft- och temperaturreglering, så innehåller de fysiologiska behoven även sådana saker som ett hem, skydd och kläder. Maslow inkluderade också sexuell reproduktion i denna nivå i behovstrappan eftersom det är viktigt för mänsklighetens överlevnad och förökning.

2. Säkerhet och trygghet

Allt eftersom man vandrar uppför behovstrappan blir behoven något mer komplexa. På den här nivån blir behoven av säkerhet och trygghet en prioritet. De flesta människor vill ha kontroll och ordning i sina liv. Några av de grundläggande behov som ingår i den här nivån är:

• Ekonomisk trygghet
• Hälsa och välmående
• Säkerhet när det kommer till olyckor och skador

Att hitta ett jobb, ha tillgång till sjukvård, kunna sätta över pengar till ett sparkonto och att flytta in i ett säkrare område är alla exempel på åtgärder som motiveras av säkerhets- och trygghetsbehoven.

3. Gemenskap och sociala behov

De sociala behoven i Maslows behovstrappa inkluderar sådant som kärlek, att känna sig accepterad och känslan av tillhörighet. På den här nivån är det således behovet av känslomässiga relationer som driver ens beteende. Några av de saker som tillfredsställer det här behovet är:

• Vänskaper
• Romantiska förbindelser
• Familj
• Sociala grupper
• Religösa organisationer

För att undvika känslor av ensamhet, depression och ångest är det viktigt för människor att känna sig älskade och accepterade av andra människor. Personliga relationer med vänner, familjemedlemmar och partners spelar därför en viktig roll, precis som engagemang i andra grupper i samhället där man delar ett intresse som exempelvis sport eller religion.

4. Uppskattning

På det fjärde trappsteget i Maslows behovstrappa motiveras ens beteende av ett behov av uppskattning och att känna sig väl ansedd och respekterad. När de mer grundläggande behoven i de tre lägre nivåerna har blivit tillgodosedda börjar man prioritera de här behoven mer som har att göra med att stärka sin självkänsla.

Vid det här stadiet blir det allt viktigare vad andra människor tycker om en. Många människor känner ett behov av att åstadkomma något och sedan få uppmärksamhet och erkännande för den bedriften. Det är vanligt att människor behöver känna att de är omtyckta och att de bidrar med något till sin omgivning. Förutom behovet att känna prestige och uppskattning så blir det egna värdet allt viktigare och man börjar jobba med sin självkänsla och självbild.

Att delta i professionella evenemang och aktiviteter, personliga hobbies samt akademiska och sportsliga prestationer kan alla spela en roll i att tillfredsställa behoven på den här nivån. Människor som kan tillgodose de här behoven genom att uppnå en bra självkänsla tenderar att känna sig tryggare i sina egna förmågor.

5. Självförverkligande

Högst upp på trappan i Maslows motivationsteori anländer man till de behoven som har att göra med en persons självförverkligande. Det handlar om att bli allt det man kan bli, att använda sin fulla potential. Man känner sig nu tillräckligt motiverad för att använda alla sina talanger och kompetenser. De här människorna som har klättrat upp till den här nivån uppfyller sig själva och sina drömmar genom att göra sitt absolut bästa av det de har. De är självmedvetna, fokuserar mycket på sin egen personliga utveckling och bryr sig inte så mycket om vad andra människor kan tänkas ha för åsikter om dem.

Andra motivationsteorier

Förutom Maslows behovstrappa finns det som sagt många andra motivationsteorier som syftar till att förklara människans beteende. Här nedan beskrivs några av dem.

Hertzbergs tvåfaktorteori

Enligt psykologen Hertzbergs motivationsteori finns det två stycken kategorier av behov. Dessa två kategorier kallas för hygienfaktorer och motivationsfaktorer. Hygienfaktorerna är de grundläggande behoven och dessa behövs tillgodoses för att säkerställa att de anställda inte är missnöjda på jobbet. Motivationsfaktorerna, å andra sidan, behövs för att säkerställa de anställdas nöjdhet och motivation för att jobba bättre. Enbart närvaro av hygienfaktorerna garanterar inte motivation, och närvaro av motivationsfaktorer i avsaknad av hygienfaktorer fungerar inte heller i praktiken.

McClellands motivationsteori

McClellands motivationsteori hävdar att alla människor drivs av tre stycken motiverande faktorer, och att dessa inte beror på saker som kön och ålder. En av de tre drivkrafterna brukar vara dominant i ens beteende, och vilken faktor som är dominant beror på ens livserfarenhet. De tre faktorerna är:

• Prestation: Ett behov av att uppnå och visa upp sin egen kompetens. Personer med ett starkt behov av prestation föredrar uppgifter som ger ett personligt ansvar och ett resultat som är baserat på de egna ansträngningarna.
• Samhörighet: Ett behov av kärlek, samhörighet och social acceptans. Människor som känner ett starkt behov av samhörighet motiveras av att känna sig omtyckta och accepterade av människorna runt omkring. De brukar ofta delta i många sociala sammankomster och tenderar att ogilla konflikter.
• Makt: Ett behov av att kontrollera det egna arbetet eller arbetet som människor i ens omgivning utför. Människor med ett starkt behov av makt tycker om situationer där de får utöva sin makt och sitt inflytande över andra. De siktar mot positioner som har status och auktoritet, och tenderar att bry sig mer om sin nivå av inflytande än effektivt arbete.

Vrooms förväntansteori

Victor Vroom menade att människor kommer att vara väldigt produktiva och motiverade om två specifika villkor är uppfyllda: 1) Att man tror att det är troligt att ens ansträngningar kommer att leda till framgångsrika resultat och 2) att man kommer belönas för sin framgång. Människor kommer motiveras till att anstränga sig mera när de tror att det finns en koppling mellan de ansträngningar de gör, den prestation de uppnår, och de resultat eller belöningar de får.

McGregor teori X och teori Y

Douglas McGregor utvecklade två teorier som har att göra med hur chefer och ledare motiverar sina anställda. Han formulerade två distinkta beskrivningar av människor, vilka baseras på hur deltagande och engagerade de anställda är. Den första, teorin X, är ganska negativ medan den andra, teorin Y, är positiv. Båda typer av anställda existerar, och en arbetsledning bör alltid baseras på vilken teori som beskriver de anställda bäst.

• Teori X: Den traditonella bilden av arbetarna är att de är inneboende lata, självcentrerade och saknar ambition. Då är en stark, top-down arbetsledning bäst lämpad.
• Teori Y: Den här teorin beskriver arbetare som är inneboende motiverade och ivriga till att jobba och ta sitt ansvar. En lämplig metod för arbetsledning är då istället att fokusera på att skapa en produktiv arbetsmiljö, i kombination med positiva belöningar.

Motivationsteorier inom business

Företagen är beroende av sina anställda att producera deras produkter eller tillhandahålla deras tjänster i tid. Medan de anställda lätt kan lära sig de uppgifter och metoder som krävs för att utföra sina roller så kan företagen dra nytta av att erbjuda motiverande incitament för exceptionella prestationer. Motivationsteorier inom business har att göra med det sätt på vilket ett företag motiverar sina anställda. Chefen och ledaren behöver förstå de specifika behov som varje medarbetare har och vad som motiverar dem.

Användningen av belöningssystem inom ett företag utnyttjar de principer som finns i förväntansteorin och en annan motivationsteori som heter förstärkningsteorin. Dessa är bara två av de många motivationsteorier som brukar användas inom företag. Förväntansteorin undersöker hur anställda uppfattar förhållandet mellan de ansträngningar de gör och den förväntade belöningen om man når ett mål. Ju högre förväntningar, desto mer motiverad blir en anställd. Förstärkningsteorin använder incitament, såsom löneökningar, som ett sätt att förbättra medarbetarnas prestationer. Förstärkningsteorin använder också negativa förstärkningar för att motverka dåliga resultat såväl som olämpligt beteende, såsom negativa attityder.

Slutsats

Motivation är den känsla som driver människor till att bete sig på ett visst sätt eller göra en viss aktivitet och ofta med en positiv attityd. En motivationsteori syftar till att förklara vad som motiverar människor. Den mest kända motivationsteorin är Maslows behovstrappa, som menar att människan motiveras till olika beteenden genom att successivt tillgodo se olika behov i en hierarkisk ordning. Det finns många andra motivationsteorier, som till exempel kan hjälpa arbetsgivare att förstå sina anställda och vad som motiverar dem till att göra ett bra jobb.