Kanske har du någon gång ansökt ett nytt jobb där du, efter att ha gått vidare något steg i anställningsprocessen, blivit ombedd att genomgå ett personlighetstest? Om så är fallet är det inte en omöjlighet att testet du genomförde var Myers-Briggs Type Indicator (på svenska: Myers Briggs test), vilket är ett av världens mest populära personlighetstest.
Men fungerar verkligen ett personlighetstest? Och vad kan man utläsa från resultatet? Oavsett om du redan hunnit göra testet eller inte, läs vidare! Här kommer allt information som behövs för att veta allt det nödvändiga om Myers Briggs test.
Personlighetstest – vad är det?
Det finns en mängd olika så kallade personlighetstest ute på marknaden. Vissa avgör om du är grön, blå, röd eller grön, andra om du är en lösningsorienterad eller uppgiftsorienterad person, och ytterligare andra om du är en följsam medlare eller en extrovert ledartyp. Personlighetstest kan användas i formella sammanhang som del av en kick-off med kollegorna i syfte att förstå varandra bättre, eller som ett inslag i en anställningsprocess. De kan också användas för rent personliga syften, eftersom de kan ge spännande indikatorer som gör att man förstår sig själv och sin omgivning bättre. Även om personlighetstest används i hög utsträckning och företag lägger enorma summor på att köpa in dem kritiseras de av flera forskare som menar att de rätt och slätt är rent trams. Flera av testen uppges helt och hållet sakna vetenskaplig grund, varför dess resultat inte heller går att lita på.
Vad är Myers Briggs test?
Myers Briggs Type Indicator är ett av de mest välkända personlighetstesten och refereras också till som ”16 Personligheter”. Det är världens mest använda av totalt cirka 2000 olika personlighetstest, och genomförs av ungefär 2 miljoner människor varje år. Av 100 av de största amerikanska företagen uppger 88 stycken att de någon gång använt sig av Myers Briggs test. Testet ägs av Myers Briggs Company, som omsätter ungefär 200 miljoner kronor varje år. Testet skapades av de två amatörpsykologerna Katherine C Briggs och hennes dotter Isabell Myers i början av 1900-talet, och bygger på Carl Gustav Jungs teoretiska modeller för psykologiska typer av människor. Myers och Briggs test är ett av de mest använda på den globala marknaden av personlighetstest, och detta trots att det saknar en vetenskaplig grund.
Användningsområde för Myers Briggs test
Myers Briggs personlighetstest uppges i första hand fungera som ett instrument för personlig utveckling och för att utöka sin självkännedom. Resultatet fungerar som ett lättillgängligt diskussionsmaterial, i syfte att bättre förstå sig själv och varför människor omkring sig tänker och agerar som de gör. Testet kan antingen göras på egen hand eller tillsammans i en social vänkrets eller arbetsgrupp, i syfte att lära känna varandra bättre och utveckla sättet man umgås eller arbetar på. Testet är bland annat rekommenderat att användas som underlag vid grupputvecklingsprocesser. Exempelvis kan diskussionerna kring testresultatet leda till strategier för att undvika framtida missförstånd och konflikter.
Som tidigare nämnt används Myers Briggs test ofta i anställningsprocesser. Rekryteraren kan då få ett analyserbart underlag av personen som ansökt till jobbet, och kan därigenom fatta beslut om personen kommer passa för arbetsuppgifterna och i den tänkta arbetsgruppen. Hursomhelst, att använda ”16 Personalities” i rekryteringsprocesser har blivit hårt kritiserat. Vissa menar att testet är för simpelt, att det inte kan visa djupet i en människas personlighet och att mänskligheten är alltför komplex för att kategoriseras i enbart 16 olika grupper.
Bakgrund
Katherine C Briggs och Isabell Myers
Katherine C Briggs och Isabell Myers är en mor och dotter som levde i Pennsylvania, USA, under 1900-talet. Katherine C Briggs föddes 1875 i en familj som förespråkade kvinnlig utbildning i ett samhälle där detta för tiden var hårt kritiserat, eftersom det sades begränsa den kvinnliga fertiliteten. Båda Briggs föräldrar var collageutbildade, och hon var utbildad i hemmet till dess att hon ansökte till universitetet. Briggs tog en examen inom lantbrukssektorn och blev en välkänd akademiker i en tid när detta var mycket ovanligt för en kvinna i USA. Hon arbetade som lärare under sitt liv och både läste och skrev ihärdigt. Hon har dessutom författat flera utgivna essäer.
Isabel Briggs föddes 1897 och växte upp i Washington tillsammans med sina två föräldrar. Hon blev utbildad i hemmet av sin mor, medan hennes far arbetade som forskningsfysiker. Liksom sin mor saknade hon formell skolning till dess att hon började på Collage, där hon studerade statsvetenskap.
Skapandet av Myers Briggs test
Katherine C Briggs och Isabell Myers var i högsta grad influerade av Carl Jungs teorier om mänskliga personligheter. Briggs började studera personlighetsforskning redan 1917, och utvecklade sina egna teorier. Både hon och hennes dotter saknade utbildning inom psykologi, men menade att man kunde arbeta med saker utan att ha studerat dem formellt. När Carl Jungs verk översattes till engelska insåg Briggs att hans teorier liknade hennes egna, men att de var mer välutvecklade. Därefter följde 20 år av forskning inom området, baserades på Jungs verk. Isabell Myers anslöt senare till sin mors forskning, innan hon senare i livet tog över den helt. De två kvinnorna publicerade en manual för de olika personlighetstyperna år 1962, och den strukturerades senare om till att bli ett personlighetstest. De två kvinnorna ansåg att utökad självkännedom hos individer skulle minska både konflikter och missförstånd, något som var aktuellt i en tid då flertalet konflikter härjade i världen. Myers och Briggs drevs också av att hjälpa fler kvinnor in i arbetslivet, till jobb som de trivdes med, och hoppades att personlighetstestet kunde bidra till detta.
Carl Gustav Jungs teorier
Carl Gustav Jung föddes den 26 juli 1875 i Thurgau, Schweiz, och var en välkänd psykiatriker. Han initierade den Jungianska psykologin, men är också ett känt namn inom litteratur, religionshistoria och filosofi. Jung hade ett stort intresse för att studera varför människor agerade olika i olika situationer, och kom fram till att det hade att göra med att människor hade olika temperament som bidrog till att de värderade, upplevde och tolkade sin omvärld på olika sätt. Han klargjorde att alla människor förstår sin värld utefter vilken personlighetstyp de tillhör, och släppte på 1920-talet boken Psykologiska typer, som kom att bli vida populär. Den jungianska modellen för personlighetstyper bygger delvis på psykisk attityd och orientering (introversion och extroversion), samt de fyra funktionerna känsla, förnimmelse, tanke och intuition. Jungs teorier har legat till grund för skapandet av Myers Briggs personlighetstest.
Struktur på Myers Briggs personlighetstest
Myers Briggs test är baserat på fyra olika dimensioner, utformade som skalor med ett motsatspar i vardera änden. Dessa betecknas som så kallade preferenser. Alla preferenser används av alla personer, men vid olika situationer och i olika stor utsträckning. Vid genomfört test plockas de fyra preferenserna samman till en kombination av bokstäver som i sin tur representerar en viss personlighetstyp. Exempel på dessa är ”EITB” (Extraversion, Intuition, Tanke och Bedömning) eller ”ISFP” (Introversion, Sinnesförnimmelse, Känsla och Perception). Det är förhållandena mellan de fyra perceptionerna som avgör den dynamiska utformningen av personlighetstypen. Varje preferensprofil blir helt och hållet unik från övriga, vilket förstärks av att de kombineras med attitydpreferenserna uppmärksamhet, livsstil och energi.
Extraversion och Introversion
Preferenserna extraversion och introversion representerar de sätt som en människa hämtar energi. Ofta översätts dessa preferenser direkt till förmågan till social kompetens, men det är enbart en vanlig missuppfattning. Oavsett var man ligger på skalan mellan extraversion och introversion kan man ha både en stark social förmåga eller en svag sådan.
Extraversion (E) innebär att intresse och uppmärksamhet riktas mot den yttre världen, och de människor och ting som omger oss. Extroverta personer vistas gärna i sociala situationer, där de gärna sprider sin energi samtidigt som de fyller på sin egen. De delar gärna sina upplevelser med andra människor.
Introversion (I) innebär å andra sidan att intresse och uppmärksamhet riktas inåt och de koncept och idéer som finns i den inre världen. Introverta personer hämtar främst sin energi inifrån, och visualiserar främst upplevelser med sig själva.
Sinnesförnimmelse och Intuition
Motsatsparet Sinnesförnimmelse och Intuition handlar både om hur vi samlar in information, men också vilken typ av information som vi finner mest tillit till.
Sinnesförnimmelse (S) innebär att information samlas in genom de fem sinnena (hörsel, syn, känsel, smak och lukt). Den största delen av intresset ligger på det som är här och nu, och information föredras paketerat som konkret och praktiskt.
Intuition (I) innebär en uppfattning om verkligheten som något som uppfattas och sker från det undermedvetna. Den största delen av intresset ligger på det möjliga, alltså vad som kan hända eller vara. Information föredras i elastisk och teoretisk paketering, vilket innebär att den kan förändras beroende på vilket perspektiv som används.
Tanke och Känsla
Tanke och känsla är de två preferenser som anger hur vi föredrar att fatta beslut.
Tanke (T) innebär att beslut främst fattas baserat på objektivitet och logik. Beslutet grundas på objektivt motiverade fördelar och nackdelar med de olika alternativen, samt hur saker och ting fungerar.
Känsla (K) innebär att beslut främst fattas baserat på subjektiva iakttagelser och hur saker borde vara och värderas. Beslut motiveras utifrån den harmoni som beslutet skulle innebära i förhållande till personliga värderingar och principer.
Bedömning och Perception
De trå preferenserna Bedömning och Perception handlar om hur vi uppfattar världen omkring oss och hur vi förhåller oss till den.
Bedömning (B) innebär att hantering av omvärlden främst sker genom strukturering, planering och organisering.
Perception (P) innebär att hantering av omvärlden främst sker genom perception i form av rörlighet, tveksamhet eller spontanitet.
Testets genomförande
Myers och Briggs ”16 Personalities”-test tar I snitt 12 minuter att göra, och finns tillgängligt utan kostnad på flera internetsidor. Användaren uppmanas att svara sanningsenligt (även om man inte känner sig bekväm med svaret) och att inte vara alltför neutral i sina värderingar av frågorna. Efter att alla frågor besvarats följer ett resultat, som uppges beskriva testpersonens personlighetstyp i detalj.
De 16 personlighetstyperna
Om man besvarar de många frågorna i Myers Briggs personlighetstest får man slutligen ett resultat som anger en av de sexton personlighetstyperna. De olika personlighetstyperna är kategoriserade i fyra olika kategorier:
- Analytiker
- Diplomater
- Väktare
- Utforskare
Inom varje kategori existerar alltså fyra olika personlighetstyper, där varje typ baseras på förhållandena mellan de olika preferenserna och har försetts med en egen titel.
Analytikerna
Inom gruppen för analytikerna kategoriseras de individer som har en god förmåga till analys och tänkande. De älskar rationalitet och logik, och föredrar att fatta beslut med hjärnan istället för hjärtat. Analytikerna drivs av att förstå och att skapa, men kan ibland fastna i stadiet av spekulation istället för själva genomförandet. De fyra personlighetstyperna inom kategorin Analytiker är:
Arkitekt – Strategisk och fantasifull. Har en plan för det mesta.
Logiker – Har en obegränsad lust för att lära, och är innovativa i sin uppfinningsrikedom.
Anförare – Ofta i ledarroller, där de är fantasifulla, djärva och ståndaktiga. Svåra situationer hittar de alltid en lösning på.
Debattör – Nyfikna och intelligenta tänkare som gärna antar en intellektuell utmaning.
Diplomaterna
Diplomaterna är en grupp av personlighetstyper som definieras av sin förmåga att vilja göra gott för andra människor, genom att hjälpa och bygga relationer. De prioriterar att vara generösa och vänliga, och föredrar att samarbeta snarare än att tävla. Empati kommer naturligt, och individer inom denna kategori strävar efter att förstå sig själva och människor omkring dem. De fyra personlighetstyperna inom kategorin Diplomater är:
Advokat – Mystiska och vanligtvis tysta, med en outtröttlig förmåga att inspirera och idealisera.
Medlare – Vänliga och poetiska, med en altruistisk syn på människor och världen. Alltid redo att hjälpa till.
Protagonist – Ofta i ledarroller, där de bidrar med inspiration och karisma. Folk tenderar att lyssna till denna typ.
Förkämpe – Sociala, kreativa och entusiastiska. Har inte svårt att finna skäl till att vara glada och skratta.
Väktarna
Gruppen väktare består av individer som är praktiska, samverkande och trygga. De är självsäkra och bekväma i sig själva, och lägger stor vikt på sin karaktär och kompetens. Väktarna eftersträvar säkerhet, ordning och stabilitet, och de tenderar att arbeta hårt för att få saker på sitt sätt. De blir ofta en stabil och viktig hörnsten i olika arbetsgrupper och sociala konstellationer, och behöver sällan yttre stimulans för att vara kreativa och produktiva. De fyra personlighetstyperna inom kategorin Väktare är:
Logistiker – Faktabaserade och logiskt tänkande. Har en hög grad av pålitlighet.
Försvarare – Goda försvarare, och ofta mycket dedikerade. Är alltid redo att försvara dem i sin närhet.
Chef – Duktiga på att hantera situationer och människor, och förträffliga inom administration.
Konsul – Alltid ivriga att hjälpa till där de kan. Uppfattas som omtänksamma och sociala, och blir ofta mycket populära.
Utforskarna
Utforskarna har en benägenhet att vara snabbtänkta och självständiga. De uppskattar snarare än skräms av osäkra situationer, och deras välutvecklade flexibla förmåga gör att de snabbt anpassar sig till nya förutsättningar. Denna personlighetstyp bryr sig sällan nämnvärt om detaljer, men kan, om de är riktigt intresserade av en viss sak, fokusera både bra och länge. Utforskarna uppskattar att lära sig nya saker, och föredrar att få saker gjorda framför att slutföra dem perfekt. De fyra personlighetstyperna inom kategorin Utforskare är:
Virtuoso – Praktiska och våghalsiga, och riktigt duktiga med praktiska verktyg.
Äventyrare – Artister med hög grad av flexibel förmåga och glimten i ögat. Alltid nyfikna på att utforska och lära sig nya saker.
Entreprenör – Skarpsynta personer med hög grad av intelligens och energi. Har inga problem med risk.
Underhållare – Energiska, entusiastiska och spontana, människor tenderar att underhållas och ha kul i deras närhet.
Kritik mot Myers Briggs test
Magnus Lindwall, psykologiprofessor vid Göteborgs Universitet, menar att de flesta personlighetstest saknar en vetenskaplig grund och att man därmed inte bör förlita sig på dem i någon högre utsträckning. Ytterligare kritik är att det inte finns ett enda personlighetstest som kan samla in tillräckligt med data för att förklara en människas komplexa personlighetsdrag. Lindwall säger att ingen enskild teori kan förklara alla människors beteenden. Svenska Stiftelsen för tillämpad psykologi uppger att Myers Briggs test mest ska användas som en form av ”sällskapslek”. Karin Villaume å andra sidan, forskare vid Karolinska institutet, använder sig av personlighetstest, men uppger ändå att inget ännu framtaget test kan garantera hur en person kommer prestera på sin nya arbetsplats. Dock kan testerna vara användbara för att enklare förstå hur en individ förhåller sig till sin arbetsplats, sin chef och sina kollegor, samt för att planera insatser av hälsofrämjande karaktär. Detta är också vad Myers Briggs Company uppger är avsikten med testet, alltså att utöka individers självkännedom genom att kategorisera dem inom en viss personlighetstyp.
Myers Briggs personlighetstest är en pseudovetenskaplig teori, vilket gör den extra känslig för kritik. Testet har mött mängder av både hyllningar och kritik genom åren, varav den vanligaste förekommande anmärkningen är att konceptet för de 16 personligheterna är en förlegad syn att ha, eftersom människan är mer komplex än så. De flesta består av blandningar av flertalet av de olika personlighetstyper som testet uppvisar. Att kategorisera i ett begränsat antal fack anses därmed inte representativt för mänskligheten. Därutöver kritiseras testet för att enbart visa resultat av hur de som gör testet föredrar att agera i olika situationer, och inte hur de faktiskt agerar i verkligheten. Testet uppges med andra ord enbart ge indikationer om olika personlighetstyper snarare än fakta.
