OODA-loop är en beslutscirkel. De fyra bokstäverna står för observe, orient, decide och act och ska vägleda individer att fatta korrekta beslut snabbt.
OODA-loopen på svenska blir alltså: observera, orientera, besluta och handla.
Modellen är en cirkel, en loop, och den används idag både som ett verktyg för att förstå den enskilda beslutsprocessen och för att förstå beslutsprocessen hos olika parter i en konkurrenssituation. Ursprungligen kommer den från militären och gick ut på att en stridande part skulle fatta ett beslut fortare än motståndaren – kort och gott – snabbast OODA-loop vinner.
OODA-loop – ursprung inom militären
OODA-loopen härstammar från militärteori. Det var en man vid namn John Boyd som på 50-talet formulerade modellen. Han var överste inom flygvapnet i USA och uppfann modellen för att analysera militär ledning och beslutsfattande. Boyd tjänstgjorde i Koreakriget där han intresserade sig för vad som avgjorde att piloterna i de amerikanska jaktflygplanen kunde fatta snabba beslut. Det handlade om att man i dessa plan hade möjlighet att få en bättre översikt över situationen, vilket ledde till att piloten snabbare kunde uppfatta situationen, fatta beslut och manövrera. Boyd kunde utifrån sina studier och observationer av jaktpiloterna, där beslutfattandet gick på sekunder, formulera idéen om OODA-loop.
OODA-loopen funkar som en beslutscirkel som hjälper piloten att fatta rätt beslut snabbt. Han presenterade sina idéer i föreläsningar, hans viktigaste presentation hette A discourse on winning and losing. Konceptet med OODA-loopen används även inom den svenska Försvarsmakten men är där översatt till UBBA som står för: Uppfatta, Bedöm, Besluta och Agera. Idag används loopen främst som en generell modell för militärt beslutsfattande, alltså inom mer sammansatta taktiska och operativa sammanhang så kallad militärstrategi.
Den anses inte lika användbar som modell för enskilda individer (som jaktpiloterna). Loopen ska inte ses som en singulär process, utan Boyd menade att OODA-loopen snurrar i sekvenser varv efter varv under striden och loopar pågår även delvis parallellt. OODA-loopen är alltså en tankeprocess som de flesta människor går igenom flera gånger dagligen. John Boyd använde senare de erfarenheter han hade från Vietnam och Korea för att utveckla Energy Maneuverability (E-M) teorin.
OODA-loopens olika steg
OODA-loop ses ofta som en beslutsfattande modell, men kan även beskrivas som en modell som hjälper individer och organisationer att lära och anpassa sig till en föränderlig omvärld. Beslutscirkeln består av fyra olika steg som handlar om att bedöma/kontrollera och besluta/handla.
1. Observation (Observe)
Observera det som sker. I detta första skeende handlar det om att se sig omkring och samla in alla intryck om situationen. Ju mer information som tas in om situationen desto bättre. 80 procent av det som händer i vår omgivning tar vi in via synen, men även andra sinnen som hörsel är viktiga i detta steg. När man observerar så handlar det om frågorna:
- Hur ser situationen ut?
- Vad vill du förändra?
- Hur viktigt är denna förändring?
När det handlar om observationer så är egenskaper som klarsynthet viktigt så att man inte får en förvrängd bild av situationen. Observera betyder mer än bara ”se;” det handlar om att aktivt ta in hela situationen. Att ta in hela situationen innebär att du måste observera din egen situation, din motståndares situation och hur miljön runt omkring er ser ut. Observationsfasen är alltså en slags datainsamling i den bredaste möjliga betydelsen av termen.
2. Orientering (Orient)
När en observation har gjort så måste man orientera sig i situationen. Det vill säga orientera dig i den förändrade situationen genom att filtrerar alla information som samlats in så att enbart det väsentliga väljs ut som beslutsunderlag. Här handlar det om att ta in alla observationer i din egen erfarenhetsbank och låta dem påverka ditt tänkande. Här fokuserar du din uppmärksamhet på det du just observerat för att bedöma situationen och det som sker. Det handlar om att avgöra om det är något du behöver handla på eller inte. I denna fas så spelar en mängd faktorer in. Det kan till exempel handla om tidigare erfarenheter och kunskaper samt faktorer som social eller kulturell bakgrund.
Alla dessa faktorer spelar in när vi försöker orientera oss och förstå en situation genom att sätta saker i relation till varandra för att få ett sammanhang. Orientering är den viktigaste delen av OODA-loop. Det handlar om att ta hänsyn till många olika faktorer som genetik, arv och tidigare erfarenheter, för att sedan analysera det tillsammans med alla observationer du gjorde i observera-fasen. Målet med att orientera sig är att upptäcka fel eller avvikelser. Även dåliga nyheter kan vara en fördel i denna fas, det gäller bara att vara medveten om dem och göra det till sin fördel. Fasen i loopen som handlar om att orientera sig är väldigt viktigt menar Boyd.
I denna fas spelar tidigare erfarenheter in. Det kan vara saker som förnekande. Att förneka något är att vägra acceptera det som sker. Denna fas kan även påverkad av så kallade emotionella filter. Ett emotionellt filter påminner om förnekande men handlar mer om att önska att det som sker inte ska ske. Sådana här faktorer påverkar denna fas i form av reaktionsförmågan till exempel.
3. Beslut (Decide)
Fatta beslut utifrån den situation du just observerat och orienterat dig i. Beslutsfasen är övergången till det handling. För grupper eller organisationer kan beslutsfasen kräva flera möten eller diskussioner för att komma till beslut. För en individ är det vanligtvis onödigt att ta ett uttryckligt beslut utan de flesta beslut på det individuella planet kan och bör vara implicita.
4. Handla (Act)
Det sista steget, handla, innebär att sätta in en åtgärd och agera. Det beslut du har fattat blir nu till handling. Här handlar det om att trycka på knappen eller göra det där samtalet. Oavsett vilken handling ditt beslut har lett fram till så handlar det här om att göra och inte tänka.
Att fatta beslut i en kaotisk miljö
Loopen var till för osäkra eller kaotiska miljöer från början. Den skulle skapa ordning och struktur i den pressade och stressade situation som det innebär att vara stridspilot.
På 70- och 80-talet utvecklade Boyd de teorier som han presenterade i energy–maneuverability (E-M)-teorin om att överraskning, variation, snabbhet och harmoni leder till dominans i luftstrid. En teori som påverkade utformningen av flera amerikanska stridsflygplan. Han insåg då konsekvenser var större och utvecklade sina teroier ytterligare och visade dessa idéers tillämpning på markkrigstaktik och senare som visar hur dessa idéer kan tillämpas inom militärstrategi samt inom politik och diplomati. Boyd har influerat andra områden med sina beslutsteorier.
Teorierna om vad beslut för att vinna eller förlora exporterades och användes inom besluts- och riskanalys inom affärsvärlden för att förstå hur en individ eller organisation kan verka i en osäker värld. Boyds forskning handlade om en övertygelse om att nyckeln till framgång i denna moderna och osäkra värld var förmågan att snabbt kunna förändra sig och anpassa sig till en snabb föränderlig och osäker miljö. För att överleva i näringslivet så krävs både anpassningsförmåga och förmågan att fatta snabba beslut.
Framgångsrika företag kan hantera osäkerhet
Om du vill vinna behöver du kunna hantera en betydande mängd tvetydighet och osäkerhet i ditt liv. Så att lära sig att leva med tvetydighet och osäkerhet är en förutsättning för att kunna skapa fler möjligheter. Start-up-världen kännetecknas till exempel av osäkerhet. Om ditt mål som företagare är att tjäna mycket pengar så är det lättare än någonsin, men det kräver att ditt företag kan hantera risker och osäkerhet. De individer som är mest värdefulla på ett företag är ofta de anställda som är mest anpassningsbara, snabba och dynamiska.
Om individer och organisationer vill överleva och trivas i en dynamisk miljö måste de omfamna osäkerheten och lära sig att använda den till sin fördel. Framgångsrika företag har ofta en oerhörd förmåga att forma och anpassa sig till en verklighet som ständigt förändras, något som visat sig vara ett vinnande koncept.
Utveckling av loopen
Det finns många beslutsmodeller som har startat sin bana inom försvaret för att senare föras över till näringslivet. Även OODA-loop har under senare år även använts som modell för att analysera företagsverksamhet. Modellen har alltså visat sig vara användbar inom kommersiella operationer och inlärningsprocesser. OODA-loop används idag inom strategiutveckling eller för projektledning. Loopen funkar som en processlinga med inbyggda kommandon och kontroller. Inom den kontext som loopen utvecklades så var det viktigt att agera snabbt. Den som snabbast tog sig igenom beslutscirkeln var den som vann eller överlevde. Det handlade om att vinna en konfrontation eller få övertaget vid en attack. Inom affärsvärlden så används beslutscirkeln bland annat för att konkurrera: Ju snabbare processen går desto större konkurrenskraft har man som företag eller individ.
Enkel med användbar modell
Modellen är enkel till sin natur men den kan vara till hjälp när det gäller beslutsfattning inom näringslivet ändå. Även fast verkligheten är komplex så kan enkla modeller ibland hjälpa en att se klart. Det handlar i grund och botten om att lära sig att leva med tvetydighet och osäkerhet för att skapa fler möjligheter – något som är en framgångsfaktor för att bli en duktig företagare. Om det är svårt att fatta ett beslut så kan det vara så att observation eller orientering saknas. Inom projektledning kan detta vara ett effektivt sätt att komma vidare när man fastnat.
Om det är svårt att fatta beslut så kan det handla om att information saknas och som därför måste samlas in (observation) eller att informationen måste behandlas på ett annat sätt, ibland kanske man helt enkelt måste fundera några varv till för att komma fram till punkten där man kan fatta beslut (orientering).
Erfarenhet gör att OODA-loopen ständigt förbättras
Varje varv i beslutsloopen så samlar individen eller organisationen på sig fler erfarenheter som gör att det blir enklare att fatta (rätt) beslut i framtiden. Nästa observation kommer att gå lite enklare, lite snabbare eftersom hjärnan har lärt sig från tidigare observationer. Nästa orienteringsfas kommer att bli enklare och snabbare eftersom nya erfarenheter gör att man snabbare kan fatta (rätt) beslut. OODA är en slings som ständigt pågår, som ständigt förbättras. Genom att orientera och analysera allt vi lärt oss i observationsfaserna så förbättras beslutsprocessen konstant.
Orientera sig – en viktig fas
Orientering är den viktigaste delen av OODA-processen. Under fasen när vi orienterar oss så formas våra beslut och handlingar, vilket är nästkommande faser, men vi skapar även beslutsunderlag för framtida loopar. Inom företagsvärlden så är detta extra intressant. Orienteringsfasen är där kreativitet och innovation sker. Kreativa och innovativa människor ser samma verklighet som alla andra (observation) men de orienterar sig på ett annat sätt än de flesta. Orienteringsfasen formar hur vi observerar, hur vi fattar beslut och hur vi agerar. Många människor misslyckades med att orientera sig väl. I stället för att leta efter saker som sticker ur eller avviker så söker de efter något som bekräftar vad de redan trodde. Detta fenomen kallas bekräftelsebias och är en väl undersökt kognitiv partiskhet. Det handlar om att många människor tenderar att leta efter information som bekräftar tidigare föreställningar istället för att leta efter fel eller missförhållanden. Inom näringslivet är detta viktigt, eftersom många misslyckades med att orientera sig och se de potentiellt långsiktiga nackdelarna inför ett beslut.
Så hur orienterar du dig på ett bra sätt?
Målet är att skapa en exakt modell för att fatta bättre beslut och vidta bättre åtgärder. Oavsett var du stiger in i beslutsslingan så är målet att du ska dig fatta bättre och snabbare beslut och sätta in rätt åtgärder. Nu ska vi gå igenom tre olika sätt att använda ODDA-modellen och orienteringsfasen på:
1. Att bryta ner eller bygga upp!
Det finns två sätt att göra detta på: deduktivt och induktivt.
Du kan börja med en heltäckande helhetsbild och dela upp den i mindre beståndsdelar (deduktivt) eller börja med delarna och bygga upp dem till en heltäckande bild (induktiv). Oavsett tillvägagångssätt så kräver det att du tar in och sammanställer allt som du samlat in i observationsfasen. Antingen så tar du de stora delarna och delar upp dem i beståndsdelar. Eller så tar de små bitarna och bygger dem om till en sammanhängande helhet. Detta sätt att arbeta kan vara hjälpsamt i orienteringsfasen.
2. Glöm inte de mjuka värdena!
Det mentala är lika viktigt som det fysiska. Inom näringslivet så ska man inte underskatta betydelsen av det kulturella. Oavsett om det är en företagskultur eller en kultur som finns i samhället så påverkar detta vilka beslut man kan fatta. De hårda siffrorna är viktiga men de är bara en liten del av vad som underbygger ett bra beslut. Mjuka världen som handlar om mentala eller moraliska värden är viktiga att ta med i orienteringsfasen för att fatta rätt beslut.
Erfarna affärsmän vet hur viktigt det kulturella är de vet också att sådana saker kan övervinna enorma fysiska fördelar. Start-up-företagare måste fokusera på de mentala och moraliska dimensionerna för att få en chans mot de stora jättarna på marknaden.
3. Att ta sig in i din motståndares OODA-loop
Att ta sig in i din motståndares OODA-loop handlar ofta i slutändan om tempo. Inom det militära är detta inte så svårt att förstå men det kan även användas inom näringslivet. Konkurrenter på marknaden har också en beslutsprocess och det är denna som man som företagare vill komma innanför. På så sätt kan man ha fördelar när det gäller förutsägbarhet och vilka drag du och dina konkurrenter gör.
Att komma in i din motståndares loop skapar moralisk och mental ångest enligt Boyd. I Vietnam såg han detta hända när USA aldrig lyckades förutsäga vad nordvietnamesernas nästa drag var, trots att USA hade massor av fördelar när det gällde antalet trupper, teknik och finansiering. Detta skapade känslor av tvivel, misstro och förvirring och tvingade så småningom att USA att dra sig tillbaka. Att ta sig in i motståndarens OODA-loop är att skapa en diskrepans mellan vad motståndaren förväntar att du gör och vad du faktiskt gör.
Sammanfattning OODA-loopen
OODA-loop är en beslutscirkel som är användbar både för individer och organisationer. OODA står för observe, orient, decide och act. Det är en konstant loop, en slinga, som ska stötta i att fatta rätt beslut snabbt. Modellen kommer ursprungligen från militärstrategi men används idag även inom näringslivet. Det kan användas som verktyg för att förstå den enskilda beslutsprocessen och för att förstå beslutsprocessen hos olika parter i en konkurrenssituation.
