Självkännedom

När man talar om självkännedom menar man en människas förmåga att förstå sig själv, sina tankar och sina viljor. Genom självkännedom lär man känna sig själv bättre och förstår på så vis varför man gör på vissa sätt och varför man känner på vissa sätt. Det kan vara mycket effektivt för att kunna hantera sina känslor bättre och slippa jobba situationer. Självkännedom är inte något lätt att uppnå, utan det krävs en hel del arbete för att komma till ett stadium där man förstår sig själv riktigt bra. Det finns mycket man kan göra för att öka sin självkännedom, och framför allt är det ett reflekterande arbete som krävs. Om man lyckas kan det underlätta livet i stort och dessutom göra att man tar bättre beslut.

Sjalvkannedom

 

Man lär under hela sitt liv känna nya människor, och då är det underligt att man ibland känner sig själv dåligt. Man tror ofta att man är på ett visst sätt, kanske för att någon sagt det vid en viss period i ens liv, och sedan accepterar man detta faktum och gör det till en del av ens personlighet. Människor befinner sig dock i ständig förändring och därför kan det vara en god idé att stanna upp och försöka förstå vem man är nu, idag.

Fyra fördelar med självkännedom

Det finns en mängd fördelar med självkännedom och en av de tydligaste är att man förstår sina viljor bättre. När man förstår vem man är och varför man handlar och känner på vissa sätt leder detta ofta till att man hanterar saker och ting bättre. Det är viktigt att ta råd från sina vänner och lyssna när de kommer med förslag men samtidigt är alla olika och det som funkar för en person funkar inte för en annan. Med hög självkännedom kan man sålla de goda idéerna från de dåliga och göra bättre bedömningar. Fyra av de mest centrala fördelarna bygger på hur ens handlingar blir mer effektiva då man praktiserar självkännedom.

Mer aktiv

Självkännedom kan göra att vi bättre förstår vad vi vill och därför blir bättre på att handla utefter dessa önskningar. Det gör att man blir mer proaktiv och därmed planerar för hur man ska nå ett visst mål. Det kan dessutom göra att man blir bättre på att acceptera situationer och inte går runt och ältar. En person som känner sig själv väl vet hur den ska hantera även oförutsedda situationer på bästa sätt och blir inte lika hotad av dessa som andra. Dessutom kan detta aktiva förhållningssätt göra att man blir bättre på att utvecklas som person.

Man ser sig själv utifrån

Även om man umgås med sig själv varje dag kan det vara svårt att förstå hur andra uppfattar en. Ibland kan man säga något och mena det på ett visst sätt, medan andra uppfattar det på ett helt annat sätt. Här kan det vara bra att förstå hur andra personer uppfattar en för att kunna kontrollera sitt beteende på ett bättre sätt och framstå såsom man önskar. Detta gör också ofta att man får en bättre självkänsla.

Bättre beslutsfattning

Inte särskilt förvånande är att en person med god självkännedom vet bättre vad denne vill. Därför leds man att ta mer riktiga beslut som gynnar en själv och ens drömmar. Självkännedom leder således till en bättre beslutsfattning.

Man blir bättre på det man gör

Genom att förstå hur man fungerar kan man skapa bättre rutiner för sitt dagliga liv och arbete. Som ett enkelt exempel kan sägas att vissa personer tror att de arbetar bäst på kvällen, och gör därför detta, trots att de i själva verket är morgonmänniskor. Genom att förstå hur man bäst motiverar sig själv och hur man bäst arbetar kan man med mindre ansträngning nå ännu bättre resultat. Detta kommer i sin tur även att förbättra självförtroendet.

Gardners intelligenstyper

För att förklara självkännedom och framför allt hur människor är olika kan man använda sig av olika intelligenstyper. Psykologen Howard Garder presenterade under 80-talet på vilka olika sätt en person kan uttrycka intelligens breddade därmed begreppet. Innan denna teori var intelligens relativt svartvitt, och man tänkte i princip bara på den klassiska intelligensen och den emotionella intelligensen. Genom Gardners intelligenstyper är det enkelt att förstå och känna igen hur människor har olika förutsättningar, intressen och grundintellekt. Gardners multipla intelligenser bygger också på att en individ kan ha flera olika intelligenstyper samtidigt och det är inte så enkelt att man endast är bra på en sak. De olika intelligenstyperna kan hjälpa en att förstå sig själv genom att man hittar den eller de typer som stämmer bäst in på en. Sedan kan man använda denna kunskap i sin vardag och i sitt yrkesval.

Visuell och spatial intelligens

Denna intelligens bygger på att man enkelt kan se spatiala former och mönster framför sig. Man har enkelt att visualisera och förstår kartor, diagram och bilder på ett mycket snabbt och effektivt sätt. En person med visuell och spatial intelligens har ett bra omdöme inom exempelvis visuella medier och kan också sätta ihop pussel och mönster. Dessa personer kan ofta arbeta bra som exempelvis konstnär eller arkitekt.

Lingvistisk och verbal intelligens

Lingvistisk och verbal intelligens bygger på förmågan att enkelt sätta ihop ord och meningar på ett bra, tydligt och lyckat sätt. Ofta är man mycket bra på att använda språk, både då man skriver och läser. Detta hänger ihop med att lättare komma ihåg verbal information, att vara en god talare, bra på att förklara olika saker och dessutom att tycka om att läsa och skriva. Denna typ av intelligens fungerar mycket väl för en person som studerar, och därför fungerar den också för många olika yrken. Lärare, advokat eller skribent är vanliga yrken för personer med lingvistisk och verbal intelligens.

Logisk och matematisk intelligens

Denna intelligenstyp bygger på logik och reson. Denna personlighetstyp kan ofta tänka konceptuellt och dessutom analysera problem, ofta genom att förstå relationer och hur saker och ting hänger ihop. En sådan person kan passa som forskare eller matematiker.

Kropp och kinestetisk intelligens

Personer med denna typ av intelligens förstår sin kropp mycket bra och har därför god fysisk kontroll. Man är ofta bra på sporter och dans, har enkelt att förstå koreografier och rörelsemönster och tycker att det är enklare att göra än att bara titta på. Därför funkar denna typ av intelligens mycket bra hos exempelvis dansare eller skådespelare.

Musikalisk intelligens

Den musikaliska intelligenser bygger på ljud och rytm, och personer som förstår detta väl tycker också mycket om musik och kan vanligen också spela instrument eller sjunga. Det innebär också att man enkelt kan urskilja toner och musikaliska mönster, komma ihåg melodier och ha en förståelse för musikalisk struktur. Det innebär inte helt förvånande att passande yrken för denna typ av personer är musiker, musiklärare eller kompositör.

Interpersonlig intelligens

Genom denna intelligenstyp kan man förstå och interagera med andra personer på ett mycket framgångsrikt sätt. Man förstår motivation, känslor och intentioner som finns runt en vilket gör att man bättre förstår sina medmänniskor. Denna typ av personer kan därför lätt bli omtyckta, medla i konflikter och kommunicerar väl. Psykologer har ofta god interpersonlig intelligens, men det är även vanligt hos försäljare och politiker.

Intrapersonlig intelligens

Denna intelligenstyp bygger på att förstå sig själv och sina egna känslor och motivationer på ett framgångsrikt sätt. Personer med intrapersonlig intelligens har därför en redan mycket hög självkännedom och förstår sina egna tankar och drömmar väl. Därför finns det många yrken som passar väl för denna intelligenstyp, eftersom man redan identifierat vad man tycker om och passar för. Det kan dock funka mycket väl med mer introverta yrken såsom författare eller filosof.

Naturalistisk intelligens

Den yngsta av de multipla intelligenserna kallas för naturalistisk intelligens. Denna kom som ett tillägg till de ovanstående och beskriver intelligensen hos personer som upplever stark koppling och relation till naturen. Man är intresserad och håller sig nära både djur och natur och kan ofta arbeta med biologi eller lantbruk.

Även om Gardners intelligenstyper inte är någon universell sanning där alla passar som handen i handsken med en enda intelligens, kan de fungera bra för den som vill påbörja ett arbete för bättre självkännedom.

Så kan man förbättra sin självkännedom

Det finns många sätt att arbeta mot en god självkännedom men viktigt är att man ser till att reflektera över både tankar och känslor och framför allt: låter arbetet ta tid. Det tar helt enkelt tid att lära känna sig själv och sina innersta önskningar och tankar, och det bör man också acceptera innan man går in i ett arbete för bättre självkännedom.

Skapa tid för medvetenhet

Att avsätta tid, gärna dagligen, för reflektion och tankar är en mycket viktig del då man vill förbättra sin självkännedom. Man kan absolut läsa böcker eller titta på program för att bättre förstå sig själv, men utan att avsätta tid för att lyssna på sig själv kommer man inte särskilt långt. Detta är något som ligger långt bort från många människor eftersom man är van att ta upp mobilen så fort man blir rastlös. Man bör därför försöka motstå dessa frestelser och i stället använda tiden för självreflektion och medvetenhet.

Arbeta med mindfulness

Mindfulness innebär att man i stället för att förlora sig själv i dagdrömmar eller distraktioner försöker lyssna till både sig själv och sin omgivning. Det handlar om att vara i nuet, vilket är lättare sagt än gjort för många människor. Hela omvärlden är uppbyggd på snabba interaktioner, effektiva utbyten och ofta gör man utan att tänka. Mindfulness innebär en typ av meditation som kan ske vid olika tillfällen under en dag. Under en mindfulnessprocess kan man exempelvis lyssna på sin andning och medvetandegöra olika delar av sin kropp. En god idé är att använda sig av någon typ av guidad midfulness för att kunna komma in i denna typ av tänk som ofta skiljer sig markant från hur man tänker i vardagen.

Skriv dagbok

Att skriva dagbok har många gjort någon gång under livet, men detta är faktiskt något man borde fortsätta med. Genom att loggföra sina tankar, känslor och önskningar kan man bättre förstå vad man faktiskt vill. Många har nog upplevt känslan av att man inte förstått vad man vill förrän man sagt det högt till någon annan. På samma vis kan man använda sig av en dagbok för att bättre komma i kontakt med sig själv. Dessutom tillåter denna typ av reflektion att man kan gå tillbaka och se vad man känt förut. Det är lätt att man glömmer detta när livet tuffar på, och genom en dagbok kan man se till att man alltid minns var man kommer ifrån.

Lyssna på andra

En mycket viktig del för att uppnå självkännedom är att verkligen lyssna på andra människor då de pratar, inte bara lyssna lite halvt. Man lär också känna sig själv genom andra och därför kan detta vara ett effektivt verktyg för att förstå vem man är.

Be om andras uppfattning

En av de kanske svåraste delarna då man vill förbättra sin självkännedom är att be andra berätta hur de uppfattar en i vissa situationer. Det kan vara svårt att få folk att faktiskt göra detta, då man ofta är rädd att såra sina vänner. Dessutom kan det vara svårt att höra på det som inte sällan är kritik. Här behöver man skapa en distans mellan vem man är och hur man uppfattas. Om man inte haft någon intention att någon skulle känna på ett visst sätt, eller att uppfattas på ett visst sätt, kan det vara bra att ändå förstå att det kan bli så. På det sättet kan man arbeta med att förändra hur man kommunicerar för att man ska uppfattas så som man faktiskt önskar.

Självkännedom – en del av emotionell intelligens

Inom intelligenser talar man ofta om EQ, alltså emotionell intelligens. Denna handlar om förmågan att ha relationer och hantera känslor, både egna och andras. Dessutom är en persons empatiska förmågor kopplade till dess EQ. Det finns olika modeller som förklarar emotionell intelligens, och dessa innehåller olika delar. Vanligen talar man om självkännedom, självreglering, social förmåga, empati och motivation som de delar som styr den emotionella intelligensen, men dessa kan variera beroende på vilken skola man följer. Självkännedom är dock i princip alltid en central del i en persons emotionella intelligens. Självkännedom kan enligt modeller för emotionell intelligens delas upp i fyra underkategorier.

Självbedömning

Självbedömningen fungerar som ett mått på hur bra en person kan bedöma sin personliga karaktär. Att förstå sina styrkor och svagheter innebär god självbedömning och bidrar i sin tur till god självkännedom.

Medvetenhet om känslor

Mänskliga varelser känner ett stort spektrum av olika känslor, och när känslorna är starka kan det vara svårt att tillåta sig känna dessa. Man trycker ofta ner känslor som är opassande i vissa situationer. Att dock medvetandegöra de känslor som uppstår och acceptera dem är ett viktigt steg på vägen mot självkännedom.

Självutvärdering

Självutvärdering handlar om att kunna förstå sina känslor på ett objektivt sätt. När man är mitt inne i känslan kan det vara krångligt att identifiera den. Många känslor är lika varandra och om man inte har god självutvärdering kan det vara svårt att förstå vilken känsla man känner samt vad som gett upphov till denna. Självutvärderingen kan man öva upp genom att utöva inre reflektion och försöka stanna upp i sina känslor.

Känslouttryck

En person med en utvecklad förmåga för känslouttryck kan både sätta ord på och fysiskt och psykiskt uttrycka sina känslor. Detta är ett mycket viktigt steg mot självkännedom eftersom outtryckta känslor är svåra att förstå och definiera. För att kunna förstå sitt eget känsloliv behöver man också uppleva sina känslor och identifiera i vilka situationer de uppstår.

Självkännedom sammanfattning

Självkännedom är ingen enkel sak, men dess betydelse tydliggörs allt mer. Om man förstår sitt känsloliv och sin personlighet kan man använda denna kunskap i många situationer i sitt liv. För att klara av att sätta tydliga målbilder och därmed kunna främja personlig utveckling är självkännedom helt avgörande. Det går knappast att sätta upp nya rutiner och mål om man inte förstår hur man bäst kan nå dessa.

Trots att självkännedom ofta lyfts som en positiv personlig utveckling kan det ibland kännas tvärt om. Många personer har lärt sig att känslor och personlig stress eller ångest bör gömmas för omvärlden eftersom detta är tecken på svaghet. Man vill ofta framstå som stabil och framgångsrik mot sin omvärld och därför förändrar man sitt känsloliv för att det ska passa givna situationer. Detta gör dock ofta att man till slut inte ens förstår sina känslor eller sin personlighet själv. Man blir så bra på att dölja svagheter och misslyckanden att man gör det automatiskt även för sig själv utan att tänka på det. För att kunna uppnå en god personlig utveckling är det mycket viktigt att kunna acceptera att det går dåligt ibland och använda dessa hinder för att växa. Egentligen är det mycket enkelt: Om man inte förstår vad problemet är kan man inte lösa det. God självkännedom är därför ett mycket viktigt steg på vägen mot att kunna nå sina personliga mål.