Människan är en visuell varelse.
De flesta av de dagliga intrycken kommer genom visionen, vilket gör människan starkt beroende av sin syn.
Detta bevisas i strukturen i hjärnan, eftersom hjärnan ger mer utrymme för att bearbeta vår visuella stimulans än alla andra sinnen tillsammans.
Spatial intelligens, eller rumslig intelligens som det också kallas, är förmågan att visualisera ett utrymme och föreställa sig det från olika vinklar, notera fasetter och fina detaljer, samt att känna igen visuella scener utan närvaron av den fysiska stimulansen.
Vad är spatial intelligens?
Spatial intelligens är bland annat förmågan att bedöma rymden och visualisera dess olika vinklar, former och andra fina detaljer.
Man kan också minnas och känna igen hela visuella scener, lokalisera sig och på olika sätt återskapa platser och objekt.
Spatial intelligens är också medvetenheten om vad som händer omkring oss.
Multipla intelligenser
Den mänskliga intelligensen är så mycket mer än ens IQ-nivå, vilket man brukar tänka på när man pratar om intelligens.
En amerikansk psykolog vid namn Howard Gardner presenterade en idé om multipla intelligenser i sin bok Frames of Mind från 1983.
Han menade på att människor inte bara har en enda allmän intelligens utan istället har flera olika intelligensområden.
Genom att se på intelligens på detta nya sätt får man en mer nyanserad uppskattning av den mänskliga kognitionen.
Man kan dela upp intelligensen i olika dimensioner; det finns språklig, musikalisk, logisk-matematisk, rumslig (spatial), kropps-kinestetisk och interpersonell intelligens.
Vad intelligens betyder
Enligt Gardner finns det tre definitioner av intelligens.
Intelligens kan beskrivas som en egenskap som visas av alla människor.
Detta betyder att alla människor har de olika intelligensområdena som beskrivs av Gardner ovan.
Intelligensen kan även beskrivas som unik hos en människa; exakt samma profil av intelligens mellan två personer förekommer inte.
Intelligens kan också definieras som hur man utför en uppgift för att uppfylla sitt mål.
De olika typerna av intelligens
Det finns alltså olika områden av intelligens enligt Gardners teori.
De olika typerna beskrivs enligt följande:
- Musikalisk intelligens; förmågan att vara känslig för ljud, ton, tonhöjd, rytm, melodi, klang etc.
- Språklig intelligens; förmågan att uttrycka sig med ord, språk och vara bra på att läsa, skriva, memorera ord och berätta historier.
- Logisk-matematisk intelligens; förmåga till logik, resonemang, siffror, abstraktioner och kritiskt tänkande.
- Kroppskinestetisk intelligens; förmågan till skicklighet och kontroll över kroppens egna rörelser.
- Interpersonell intelligens; förmågan att känna igen sina egna och andras känslor, en förmåga att identifiera känslorna korrekt; en högre emotionell intelligens.
- Intrapersonell intelligens; förmågan att vara introspektiv och självreflekterande.
- Naturalistisk intelligens: Förmågan att urskilja den naturliga världen, identifiera flora och fauna och kunna navigera genom den.
Sist men inte minst kommer spatial intelligens; förmågan att visualisera rymden genom sinnesögat.
Att se med sinnesögat
Vision är det primära sinnet människan använder för att förstå sin omgivning.
Det är med detta sinne man kan kartlägga sin miljö.
Men det finns en till förmåga som kallas sinnesögat, detta är förmågan att visualisera saker och miljöer i huvudet.
Spatial intelligens är en uppsättning färdigheter som kan sammanfattas som förmågan att uppfatta den visuella världen på ett verklighetstroget sätt.
Spatial intelligens behövs för att lösa spatiala problem, både verkliga och konstruerade.
Det innebär också att man har förmågan att handskas med element som färger, linjer, former, figurer och utrymmen.
Människor som har en spatial läggning tänker ofta i bilder som de visualiserar.
En definition av spatial intelligens är att man har förmågan att tanka i tre dimensioner.
Man kan både se inre och yttre bilder, samt återskapa dem eller modifiera dem.
Vilken användning man har av spatial intelligens
Det kan vara mycket användbart att ha spatial intelligens när man till exempel kör bil i nya områden, parkerar, bygger en modell, behöver orientera sig eller ge instruktioner till en annan person ur den personens perspektiv.
Att kunna lokalisera sig är en viktig förmåga, något som människor med spatial intelligens har lätt för.
Detta gör att man med lätthet kan ta sig från en punkt till en annan.
Det hjälper även när man ska använda olika verktyg.
När man ska skapa föremål i olika material spelar spatial intelligens också en stor roll.
Arkitekter och skulptörer visar ofta en hög nivå av spatial intelligens.
Träna upp den spatiala intelligensen
Även om spatial intelligens till viss mån kan vara ärftligt, kan man fortfarande förbättra sina spatiala förmågor.
Precis som man kan träna upp sin intelligens i allmänhet, kan man också höja sin spatiala intelligens.
Genom att öva sig på olika färdigheter som har med spatial intelligens att göra kan man öva upp denna förmåga.
Så är ofta fallet med till exempel arkitekter och skulptörer, de brukar ha hög nivå av spatial intelligens för att de har arbetat upp sina färdigheter.
Ett sätt att öva upp sin spatiala intelligens är att köra bil, detta för att man som förare måste vara uppmärksam på många olika spatiala företeelser i omgivningen under tiden man kör.
Man kan också rita för att öva upp sina färdigheter, eller spela spel som tetris och rubriks kub som kräver spatiala färdigheter.
Det finns till och med webbplatser med övningar skapade för att träna på den spatiala intelligensen.
Neurofysiologin bakom spatial intelligens
Hjärnans inre funktioner ger insikter om hur rumslig intelligens bildas.
Forskning om spatial intelligens är väldokumenterad och kommer från tre huvudlinjer.
Den första är forskning kring de människor som har skadat sin hjärna eller haft en stroke eller ett trauma.
Man har också forskat på ämnet genom att testa spatial intelligens hos personer som har ensidig hjärnskada, alltså att bara ena hjärnhalvan är skadad.
Sedan har man också forskat genom att testa vanliga människor.
Resultaten visar att den högra hjärnhalvan är den del som är mest avgörande för visuell och spatial bearbetning.
I den bakre delen av den högra hjärnhalvan har man noterat aktivitet kring spatial intelligens.
Den högra bakre regionen är det dominerande området för att känna igen föremål och ansikten, lägga märke till fina detaljer, hitta rätt i ett utrymme och många andra liknande funktioner.
Den vänstra hjärnhalvan är i sin tur bland annat den dominerande delen för språklig bearbetning.
Blinda kan också vara spatialt intelligenta
Det är mycket mer sannolikt att de spatiala funktionerna skulle försämras när det finns skador på den högra bakre regionen av hjärnan.
Utförandet av uppgifter som kräver övervakning av båda sidor av ett givet utrymme blir ett problem för personer med sådana skador.
Forskning gjord med blinda patienter visar också att rumslig intelligens inte bara handlar om vår visuella förmåga.
Deras känsla av rymd kommer från en mer taktil upplevelse.
Blinda visar färdigheter som är kopplade till spatial intelligens, som till exempel att komma ihåg vägar och navigera genom en webbplats, trots att de inte kan se.
Sammanfattning
Spatial intelligens är alltså ett av många intelligensområden; en förmåga att visualisera och mäta rymd, lägga märke till detaljer i ett rum, lokalisera sig, ta sig från en punkt till en annan och att kunna avbilda ett rum eller en plats.
Spatial intelligens behövs för att lösa spatiala problem, både verkliga och teoretiska.
Det innebär också att man är begåvad när det kommer till element som färger, linjer, former, figurer och utrymmen.
När man har en spatial läggning tänker man ofta i bilder eller foton som man visualiserar med sinnesögat.
Denna är en av många olika intelligenser som människan besitter.
De olika intelligenserna aktiverar olika delar av hjärnan.
Man har kommit fram till att den spatiala intelligensen ligger i den högra hjärnhalvans bakre del.
IQ är inte den enda sortens intelligens, vilket har börjat bli känt även bland allmänheten.
Alla har sin unika blandning av intelligens som tillsammans skapar alla de förmågor som varje individ har.
