Upskilling och Reskilling

Kompetensutveckling är ett attraktivt ledord, inte minst på dagens arbetsmarknad. Företag har i de allra flesta fall en ambition att växa och utvecklas, vilket kan vara ett oöverstigligt hinder om man inte först ser till att utveckla kompetensen och motivationen hos sina medarbetare. Att bredda kunskap och erfarenheter är dessutom vanligt diskuterade företeelser i kretsar för personlig utveckling, där individer insett vikten av att bredda sina färdigheter och vidtagit åtgärder för att uppnå detta. Upskilling och Reskilling är två heta begrepp inom ramen för kompetensutveckling och något att läsa in sig på om man är nyfiken på att utveckla sitt företag eller sig själv på ett karriärmässigt plan.

Upskilling och Reskilling

 

Definitioner

Inom området för kompetenshöjande insatser pratas det ofta om Upskilling och Reskilling, men vad innebär dessa begrepp i praktiken? Till att börja med förklaras definitionerna av respektive begrepp som sedan efterföljs av ett avsnitt där likheter och skillnader mellan de två beskrivs.

Upskilling

Med Upskilling åsyftas aktiviteten att uppdatera och förädla redan befintlig kompetens hos sig själv eller ett företags medarbetare. Målet med Upskilling är att utveckla en redan befintlig verksamhet eller utföra ett redan existerande arbete ännu bättre. Det kan också handla om att utbilda sig för att kunna tänka nytt och kreativt, och för att komma på nya idéer och hitta nya lösningar.

Reskilling

Reskilling är en process där syftet är att tillgodose sig själv eller ett företags medarbetare med nya färdigheter i syfte att kunna göra en helt ny typ av arbete. Detta kan vara allt från en kurs för att lära sig ett nytt datasystem som företaget ska arbeta med till att omskola sig till ett nytt yrke.

Upskilling och Reskilling – likheter och skillnader

Både Upskilling och Reskilling är olika former av kompetensutvecklande aktiviteter. Den stora skillnaden är att det förstnämnda handlar mer om vidareutbildning inom ett specifikt område där viss kompetens redan existerar, medan den sistnämnda snarare handlar om att förse sig med kunskaper inom ett helt nytt område. De två begreppen kan i praktiken vara svåra att skilja på, eftersom en specifik situation kan innehålla båda delar. Exempelvis kan en kurs inom projektledning betalas av ett företag i syfte att vidareutbilda en eller flera medarbetare i att ta ett större ansvar i ett projekt som de redan arbetar med. Samma kurs kan genomföras av en privatperson i syfte att bredda sin kompetens för att kunna söka helt nya jobb än vad denne haft tidigare.

Kompetensstrategi – vad är det?

Även om det sägs att all kunskap är bra kunskap så kan ogenomtänkta kompetenshöjande insatser innebära dyra resursförluster både i form av tid och pengar. För att ett företag eller en privatperson ska utvecklas så smidigt och resurseffektivt som möjligt kan det därför vara en god idé att genomföra en ordentlig kompetensstrategi innan man sätter igång. Att göra en strategi för kompetensutveckling innebär till en början att kartlägga den kompetens som redan existerar idag samt att klargöra vad som kommer att behövas framöver. För företag rekommenderas det att ha sin affärsplan nära till hands när strategin analyseras, för att på så sätt definiera vilka krav som behöver uppfyllas för att uppnå de långsiktiga målen. För en privatperson handlar det snarare om att definiera mål (karriärmässiga eller rent personliga) och att sedan klargöra vilka kompetenser som behöver vidareutvecklas eller helt läras från grunden för att nå dit. Det första steget i kompetensstrategin innebär alltså att definiera nuvarande kompetens och att därefter kategorisera om kompetensutvecklingen ska bestå av insatser i Upskilling eller Reskilling.

Varför Upskilling och Reskilling?

Kompetensutveckling har blivit än mer relevant under senaste åren. Detta har givetvis ett flertal olika orsaker, varav den största är det digitala kunskapsglapp som existerar mellan vad företag behöver från sina medarbetare och vad dessa i slutändan kan leverera. Kunskapsglappet beror delvis på en åldrande arbetsgeneration, där en stor del arbetande går i pension och tar massor av års erfarenheter och kunskaper med sig. Glappet beror dessutom tills stor del på den pågående digitaliseringen, också kallad den nya industriella revolutionen. Den tekniska utvecklingen rör sig fort, och artificiell intelligens och robotik tillhör inte längre framtiden. Detta innebär att alltfler företag efterfrågar individer som kan hjälpa dem framåt i denna utveckling, och framförallt de flexibla kunskaper som krävs för att vara del av en sådan förändring.

På grund av de snabba förändringarna arbetar alltfler företag med så kallad arbetsrotation. Detta är en teknik där anställda förflyttas mellan avdelningar inom en och samma organisation, mestadels i syfte att förflytta runt värdefull kunskap och kompetens. Förmågan till kompetensutveckling i form av Upskilling och Reskilling blir därför extra viktig, där individer med förmåga till flexibilitet och snabbt lärande värdesätts. Arbetsrotation tenderar att ske lateralt, vilket innebär att medarbetare förflyttas runt på positioner som befinner sig på samma nivå. Det kan exempelvis yttra sig i att chefer kan förflyttas på olika avdelningar och därigenom tillgodose sig med inblick och erfarenhet från hela organisationer. Detta tenderar inte bara att bidra till att ny kompetens kan tas med tillbaka till den ursprungliga avdelningen, utan också att hela organisationen kan samarbeta bättre och fungera mer som en enhetlig kropp.

Värdet av kompetensutveckling för företag

Många verksamheter lider alltså av konstant kompetensbrist, och rapporter visar att Sveriges befolkning kommer behöva både ombildas och fortbildas rejält kommande år för att möta kraven. Framtiden antyder att kompetens kommer behöva bytas ut och uppdateras allt mer frekvent, och att intern rörlighet kommer bli allt vanligare. Morgondagens analfabeter är inte längre dem som inte kan skriva och läsa, utan snarare dem som inte kan lära nytt eller tänka innovativt kring appliceringen av redan existerande kompetens.

Fördelar med att arbeta med kompetensutveckling för företag är bland annat:

  • Företaget kan utvecklas och nå större framgång.
  • Företaget kan öka lojalitet och arbetsförmåga hos sina anställda.

För att ett företag ska bli lönsamt och nå största möjliga framgång krävs förmåga att tänka snabbare och bättre än sina konkurrenter. I dagens globaliserade värld sker förändringar allt snabbare, och företagen tvingas ideligen förändra och uppdatera sina strategier för att kunna hänga med. För att göra detta måste man ta tag i problemet med framtidens analfabetism (alltså bristande förmåga att lära och utvecklas) och att ständigt uppmuntra sina anställda att vara nyfikna och vilja lära sig mer. Därutöver behövs stöd och resurser för att kunna applicera nya kunskaper och för att testa nya idéer.

Genom att åsidosätta resurser för att utveckla kompetensen hos sitt företags medarbetare visar man en tydlig prioriteringsordning, där de anställa upplever sig värdesätta. Detta har en benägenhet att resultera i att de anställda känner större lojalitet mot företaget. Det i sig tenderar inte enbart att leda till att medarbetarna byter arbetsplats mer sällan, de blir dessutom mer engagerade i jobbet och skickligare i att utföra sina arbetsuppgifter.

Värdet av kompetensutveckling för privatpersoner

Genom att på egen hand utveckla sina färdigheter kan man uppnå ett antal fördelar, exempelvis:

  • Man blir mer attraktiv på arbetsmarknaden.
  • Man kan få fler ansvarsområden och högre lön.
  • Kompetensutveckling är personlig utveckling.

Genom breddad kompetens och ett utökat bagage av erfarenheter blir en person mer attraktiv på arbetsmarknaden. Företag letar efter kompetenta personer, gärna med förmåga till flexibilitet och att kunna arbeta med flera av företagets arbetsområden. Att sitta på attraktiv kunskap leder inte bara till möjligheten i att få tillträde till en mängd spännande jobb och att kunna välja mellan olika arbetsgivare, det kan dessutom ha en ekonomisk fördel i form av högre lön. Genom att kunna anta olika ansvarsområden ökar möjligheten att klättra karriärmässigt avsevärt.

Det är ett misstag att skilja på kompetensutveckling och personlig utveckling, snarare är det första en variant av det senare. Genom att lära sig nya saker och bredda sig erfarenhetsmässigt växer man som person, och nya kunskaper kan ofta användas på fler områden än de till en början var avsedda för. Att lära sig mer om ledarskapsutveckling har i de flesta fall som huvudsyfte att öka möjligheterna att leda projekt och människor inom det egna företaget eller en arbetsplats man arbetar åt, men kan likväl vara ovärderliga kunskaper när det kommer till att planera familjesemestern.

Tillvägagångssätt för Upskilling och Reskilling

Insatser för kompetensutveckling kan ske genom olika metoder och i olika former. Det kan handla om allt från att en individ väljer att gå en utbildning eller kurs för att göra sig mer attraktiv på arbetsmarknaden till att företag investerar i olika insatser för att utveckla kompetensen hos sina anställda. Detta kan ske exempelvis genom vidareutbildningskurser, workshops och föreläsningar. Begreppet Job Enrichment innebär att ett företag tillför ytterligare dimensioner till en redan existerande tjänst, exempelvis mer ansvar eller nya uppdrag, vilket kan ses som en form av kompetensutveckling. Ett annat exempel på Upskilling är så kallad Peer to Peer Coaching, vilket innebär att ett företag samordnar för medarbetare att lära av varandra, och att hjälpa varandra att utvecklas. Genom att lära sig hur en kollega arbetar, kanske rentav i en annan roll eller på en annan avdelning, kan ge värdefulla insikter för det egna arbetet.

Avsiktligt lärande

Inom Upskilling och Reskilling talas det ofta om förmågan till avsiktligt lärande. Det handlar alltså om att ständigt utveckla sina eller sina anställdas färdigheter genom att avsiktligt lära sig nytt och uppdatera redan befintliga kunskaper. Ansvaret för vidareutveckling ligger både hos företaget och den enskilda individen. Det kan i nuläget kan vara svårt att veta exakt vilka färdigheter som kommer krävas på den framtida arbetsmarknaden. Genom att träna upp sin flexibilitet och förmåga att kunna tillgodose sig med nya kunskaper på tids- och kostnadseffektiva sätt har man möjlighet att kunna anpassa sig efter världens konstanta föränderlighet.

Avsiktligt lärande kan kännas omotiverat och tidskrävande, framförallt om det innebär att förse sig med kunskaper som inte är nödvändiga här och nu. Tack och lov finns det användbara strategier man kan ta hjälp av för att hålla sig ständigt alert och förmå sig till att fortsätta tillgodose sig med ny kompetens.

Sätt tydliga och uppnåbara mål

Forskningen är tydlig när den framhåller sambandet mellan tydligt, konkret formulerade mål och nivån på inlärningen hos en individ. Mål som är förståeliga och mätbara håller motivationen uppe, och gör det dessutom tydligt för oss när de blivit uppnådda. Motsatsen däremot, diffust satta mål som man inte förstår vikten av, tenderar att göra individer ofokuserade och omotiverade.

Ytterligare en rekommendation är att formulera målsättningar som är viktiga för de som ska arbeta med att uppnå dem. Att lära sig något nytt kan visserligen anses tillräckligt kul för att människor ska vilja engagera sig till en början, men ofta lägger sig motivationen efter en tid, och då krävs det ett mer långsiktigt syfte med inlärningen. Till exempel kan en indikation om befordran vara en tillräcklig morot för att slutföra en vidareutbildning. För företag blir det extra viktigt att formulera mål som deras medarbetare kan finna värde i. Exempelvis kan ett fint pris vara en bättre motivator för deltagare i en säljtävling, snarare än att företagets lönsamhet ska öka.

Rensa bort distraktioner

Att distraktioner i någon form kommer dyka upp och störa vår beslutsamhet till inlärning är nästintill en självklarhet. Distraktioner är med andra ord inte något vi kan undvika, däremot finns det ett antal olika strategier man kan använda sig av för att inte låta sig påverkas av dem i någon större utsträckning. Till att börja med kan det vara en god idé att utvärderas sig själv, sina mål och sina prioriteringar för att nå dit. Vad behöver man förändra för att nå sina mål? Kanske behöver man börja med nya rutiner, medan det för vissa snarare handlar om att bortprioritera sådant som står i vägen för att lyckas.

Närvaro är ett populärt begrepp i dagens snabba och digitaliserade verklighet. När det kommer till inlärning är ett närvarande medvetande av största betydelse, annars riskerar ny kunskap att lämna lika fort som den kom. Stäng av energikrävande distraktioner i form av mobiltelefon och mejlaviseringar. Arbeta strukturerat och utifrån en genomtänkt planering där regelbundna pauser är inräknade.

Konstruktiv feedback

Feedback och kritik kan komma i en mängd olika former och uttryck. Ibland kommer det utan att man ber om det, och inte alltid formulerat på ett sätt som hjälper en eller bidrar till att förbättra en situation. Snarare kan kritik framförd på ett mindre bra sätt bidra till irritation, kränkningar eller oförståelse. Men faktum är att feedback, när den kommer i en konstruktiv form, är ett användbart verktyg för att utvecklas och dra lärdomar ifrån. Så, hur kan man använda sig av feedback för att få ut mesta möjliga av den?

Ett tips när man ber om feedback från andra är att förbereda dem på vilken typ av feedback som man vill ha. Exempelvis kan ledande fråga vara bättre en helt öppen. Vill man exempelvis förbättra sina ledaregenskaper kan det vara en god idé att fråga en medarbetare hur de uppfattade ens sätt att delegera uppgifter under mötet, snarare än att bredda frågan till att handla om hur medarbetaren uppfattade mötet i sin helhet. Ytterligare ett sätt att kunna ta till sig så mycket som möjligt av feedback är att be om mer detaljer och exempel. Istället för att enbart få till sig att ens presentation var ”bra”, kan det vara givande att fråga om vad som gjorde presentationen bra och varför.

Slutligen är det av största vikt att bestämma sig för hur man ska ta till sig kritik. Se feedback som information som ger dig en möjlighet att lära och utvecklas. Detta innebär inte att man måste agera på all kritik man får. När denna framförs på ett mindre bra sätt kan det vara andra syften som ligger bakom snarare än att vilja hjälpa dig framåt, och denna typ av kritik ska man akta sig för att ta åt sig av. När det kommet till kritan är det enbart mottagaren av kritiken som väljer hur denna ska användas.

Öka medvetenheten inom det valda området

För att bli riktigt duktig på något krävs det inte enbart att man övar regelbundet, åtminstone inte enligt psykologen K. Anders Ericsson, expert inom psykologi bakom prestation och expertis. Enligt Ericsson krävs så kallad medveten inlärning för att man ska nå en högre nivå av kompetens. Detta innebär att den regelbundna träningen ska ligga på en nivå som är tillräckligt utmanande för att man ska klara av den, samtidigt som man hela tiden tillåts att utvecklas.

Även när det kommer till karriärmässig inlärning i form av Upskilling eller Reskilling kan man ta hjälp av Ericssons teorier. Exempelvis räcker det inte, enligt dessa, att enbart repetera en ny kunskap om och om igen. Istället måste kunskapsluckor identifieras och uppmärksammas, för att sedan följas av medvetna åtgärder för att fylla igen dessa. Genom detta tillvägagångssätt utmanas man på rätt nivå, där ny kunskap fyller luckor och tillåter redan existerande kunskaper att bindas samman.

Reflektera regelbundet

Reflektion är en otroligt viktig beståndsdel när det kommer till lärande. Genom regelbunden reflektionen lär vi oss att identifiera mönster som fungerar för oss, och att synliggöra sådant som distraherar oss eller håller oss tillbaka. Det tillåter oss att göra förändringar i vårt beteende inför liknande situationer och processer i framtiden. Genom att ständigt lära av tidigare erfarenheter tränar man på att ständigt förfina och förbättra, vilket är avgörande förmågor i en värld som präglas av ett högt tempo och snabba förändringar.