Att ge sig in i ett byggprojekt är inte något man ska ta allt för lättvindigt på. Visserligen kan byggprojekt vara stora såväl som små, men oavsett storlek består de för det mesta av flera olika delar och moment som kan göra arbetet komplext. Det kan kännas invecklat att sköta allt ifrån planering och design, utformning och projektering till produktion och genomförande. Ju större ett byggprojekt är, desto viktigare blir det att man är noggrann med att fördela ansvaret för de olika delarna. Det är byggherren, det vill säga beställaren av ett byggprojekt, som måste bestämma hur ansvarsfördelningen ska se ut. Samtidigt måste man se till att komma överens med sina entreprenörer. Om man själv har hög kompetens inom bygg och projektet inte är särskilt stort och komplicerat kan man kanske vilja behålla det mesta av ansvaret själv, för att på så sätt spara pengar. Allt eftersom att byggprojektet växer kan man behöva hjälp både med det faktiska arbetet och med att samordna de företag, kallade leverantörer och entreprenörer, som gör arbetet åt en. Det handlar helt enkelt om att välja entreprenadform. Entreprenadformen är vad som avgör hur ansvaret ska fördelas inom ett byggprojekt, och den här texten tittar närmre på entreprenadformen som kallas för utförandeentreprenad.
I ett projekt med utförandeentreprenad behåller byggherren sitt ansvar för byggets projektering medan entreprenörerna ansvarar för utförandet, det vill säga det operativa arbetet.
Vad är en utförandeentreprenad?
Eftersom ett byggprojekt kan vara riskfyllda på många olika sätt och vis och misstag kan kosta mycket pengar, är det otroligt viktigt att man i förväg bestämmer exakt vem som har ansvar för vad. I en utförandeentreprenad delas ansvaret upp mellan byggherren och de entreprenörer som byggherren anlitar. Byggherren ansvarar för de inledande faserna och projekteringen av byggprojektet, medan entreprenörerna ansvarar för genomförandefasen och det operativa arbetet. Eftersom det är under ett byggprojekts projektering man utreder och sedan bestämmer de exakta detaljerna för bygget och tar fram ritningar med mera, så är det byggherren som bestämmer exakt vad entreprenörerna ska göra. Entreprenörerna har en skyldighet att arbeta efter ritningarna och andra dokument som tagits fram under projekteringsfasen. Därför är det väldigt viktigt att byggherren är specifik och tydlig.
Eftersom entreprenörerna följer byggherrens anvisningar när de utför byggandet har de inget så kallat funktionsansvar, vilket innebär att det är upp till byggherren själv att se till så att bygget i slutändan blir funktionsdugligt. Byggherren har funktionsansvaret men entreprenörerna har dock ett ansvar för att slutresultatet blir fackmässigt. Byggherren bör kontinuerligt kontrollera bygget under projektets gång, för att på så sätt säkerställa att entreprenörerna följer anvisningarna.
Det finns dock vissa undantag inom utförandeentreprenader. Byggherren kan till exempel välja att överlämna sitt funktionsansvar till entreprenörerna. Det innebär att det då också blir upp till entreprenörerna att avgöra hur det operativa arbetet ska gå till. I Sverige finns det ingen lag som styr exakt hur ansvaret ska fördelas i en utförandeentreprenad, utan det är något man kommer överens om tillsammans. Därför är det otroligt viktigt att man definierar ansvarsfördelningen när man skriver kontrakt innan det operativa arbetet startar. J
Ansvarsfördelningen i en utförandeentreprenad
Den exakta ansvarsfördelningen kan som sagt se olika ut i en utförandeentreprenad, eftersom att det inte finns någon lag som reglerar detta i Sverige. Det vanligaste är dock att byggherren tar ansvar för byggprojektets inledande faser och framför allt projekteringen. Under de inledande faserna är det viktigt att byggherren på ett tydligt sätt definierar vad den planerade byggnadens funktion ska vara, eftersom det som sagt är byggherren som sedan bär ansvaret för att slutresultatet uppfyller den tänkta funktionen. Förutom att bestämma funktionen så består byggherrens ansvar och arbete också av att dra upp ritningar för bygget, göra alla nödvändiga utredningar och ansöka om exempelvis bygglov, om ett sådant krävs för den planerade byggnaden.
Entreprenörerna har sedan ett ansvar att följa sin byggherrens anvisningar. För de detaljer som byggherren inte har bestämt ett exakt tillvägagångssätt eller funktion för har entreprenörerna lite mer frihet, men de har fortfarande ett ansvar för att bygget ska ske fackmannamässigt. Om arbetet inte har skett fackmannamässigt måste den entreprenör som är ansvarig kunna berätta varför man frångått Boverkets allmänna monterings- och arbetsbeskrivningar.
Byggherrens ansvarsområden i en utförandeentreprenad
Den vanligaste gränsdragningen när det gäller ansvaret i en utförandeentreprenad görs som sagt vanligtvis mellan projekteringen och det operativa arbetet. Men tillsammans med projekteringen följer också andra ansvarsområden som byggherren måste ta hand om. Det första byggherren måste göra är en så kallad förstudie. Syftet med förstudien är att avgöra om den planerade byggnaden är genomförbar, och att skapa sig en överblick över projektet. Det är den initierande fasen i ett byggprojekt, och startar genom att idén till bygget föds hos byggherren. Den här fasen avslutas när byggherren kommer fram till att byggplanen är genomförbar. Under förstudien bör man ställa kritiska frågor, om bland annat vad och var något ska byggas samt vilka behov och krav det finns. Man behöver utreda och kontrollera alla lagar och regler som kan påverka byggprojektet, hur de ekonomiska resurserna ser ut, vilken funktion byggnaden ska ha, samt vilka tekniska egenskaper och förutsättningar som gäller.
Efter förstudien brukar en så kallad programfas följa. Den kan ibland dock vara en del av projekteringen. Oavsett så är det i regel något byggherren också ansvarar för i en utförandeentreprenad. Förstudien ligger till grund för programfasen, och med hjälp av den information man tog fram där börjar man nu utforma byggprojektets mål och vision. Då tittar man på de krav och behov som finns för byggnaden som ska byggas. Dessa krav kan komma från byggherren själv, från en eventuell klient eller från samhället. Målen och visionen inkluderar man i projektets programhandlingar, vilka har gett namnet till den här fasen i ett byggprojekt. Det brukar vara i programfasen som byggherren tar beslut om byggprojektets entreprenadform och upphandlingsform.
Efter programfasen följer sedan projekteringen. I den här fasen fördjupas förberedelserna ytterligare. Byggherren utreder mera och tar fram förslag på ritningar och utformningar för att på så vis jämföra och hitta det bästa alternativet för sitt byggprojekt. Alla ritningar och dokument ska alltid tas fram på ett sätt som uppfyller alla gällande lagar och regler. Lagar man måste ta hänsyn till och anpassa sig efter är till exempel plan- och bygglagen. I en utförandeentreprenad så är det i det här skedet man som byggherre också behöver skapa ett förfrågningsunderlag som sedan används för att anlita entreprenörerna som ska utföra bygget. Det brukar därtill vara i projekteringen som man ansöker om bygglov.
Vad är entreprenadformer?
Utförandeentreprenaden är som sagt en slags entreprenadform. En entreprenad kan antingen vara en ändring eller ett uppförande av en byggnad eller annan typ av konstruktion. En ändring kan till exempel röra sig om en ombyggnad, tillbyggnad, påbyggnad eller en reparation av en existerande byggnad. Det finns som sagt inga lagar som reglerar entreprenadformerna utan istället regleras entreprenadrätten genom olika standardbestämmelser. Eftersom att det inte finns någon lag som reglerar entreprenadformen och eftersom att namnen på de olika entreprenadformerna saknar juridisk betydelse så är det avtalet som sedan skrivs mellan parterna som bestämmer vad som gäller under byggprojektet. Därför är det viktigt att alla inblandade parter är överens om det som sedan anges i avtalet. Förutom utförandeentreprenaden finns det en annan vanlig entreprenadform, vilken heter totalentreprenad. Det är dessa två entreprenadformer som byggherren behöver välja mellan för att använda i sitt byggprojekt.
Totalentreprenaden
Det är framför allt ansvarsfördelningen som skiljer de olika entreprenadformerna åt. I en totalentreprenad är det entreprenören eller entreprenörerna som ansvarar för både projekteringen och utförandet av bygget. Det betyder att byggherren har mindre ansvar i en totalentreprenad än i en utförandeentreprenad, och att entreprenören bär funktionsansvaret istället för byggherren.
I en totalentreprenad är det väldigt viktigt att byggherren överlämnar så specifika krav som möjligt till entreprenören, när denne ska sätta igång med projekteringen. Byggherren överlämnar också en så exakt beskrivning som möjligt till entreprenören av hur den färdiga byggnaden är tänkt att fungera i praktiken. Ju mer exakta beskrivningarna och kraven är, desto lättare blir det sedan för entreprenören att genomföra både projekteringen och det operativa arbetet så att slutresultatet möter byggherrens förväntningar och att entreprenören uppfyller sitt funktionskrav. När entreprenören har mottagit detta från sin byggherre är det entreprenörens ansvar att utföra projekteringen och därmed förbereda och utreda byggprojektet.
Ansvarsfördelningen i en totalentreprenad kan göra så att byggherren känner en större säkerhet och trygghet än vad man skulle göra i en utförandeentreprenad. Det beror på att det är entreprenören som bär ansvaret om någonting skulle gå fel eller om en skada skulle ske. Å andra sidan har byggherren också mindre insikt i bygget under projektets gång.
Eftersom det som sagt inte finns några strikta lagar och regler som avgör ansvarsfördelningen är det inte helt ovanligt att det förekommer kombinationer av de två entreprenadformerna totalentreprenad och utförandeentreprenad. Det är dock viktigt att skilja mellan entreprenadformer och upphandlingsformer, två koncept som annars lätt förväxlas. Medan entreprenadformen är vad som avgör ansvarsfördelningen så handlar upphandlingsformen om hur många entreprenörer som byggherren upphandlar med, det vill säga anlitar. Upphandlingsformen avgör också hur byggherrens förhållande till entreprenörerna ser ut samt förhållandena mellan entreprenörerna själva. De två vanligaste upphandlingsformerna är generalentreprenad och delad entreprenad. I en generalentreprenad anlitar byggherren en enda entreprenör, vilken sedan får ansvaret för att anlita sina underentreprenörer. I en delad entreprenad anställer byggherren flera så kallade sidoentreprenörer, och då ansvarar byggherren för samordningen av dessa.
I inledningen av ett byggprojekt måste byggherren bestämma både vilken upphandlingsform och vilken entreprenadform som ska användas i byggprojektet. När man har anlitat sina entreprenörer är det sedan viktigt att man definierar val av entreprenadform tydligt i avtalet. Det spelar i praktiken ingen roll vilket namn man sätter på entreprenadformen i avtalet, utan vad som spelar roll är hur ansvarsfördelningen beskrivs och definieras. Båda parter bör få lov att bidra med sina förslag på hur ansvarsfördelningen ska beskrivas. Om man inte tittar på varandras förslag kan det leda till att man inte upptäcker i tid att det byggherren anser vara en totalentreprenad anses av entreprenören vara en utförandeentreprenad, eller vice versa. Innan man skriver på avtalet bör man läsa igenom och studera det mycket noggrant, eftersom det är till avtalet man sedan vänder sig om något problem skulle uppstå under byggprojektets gång.
Vanliga orsaker till att byggprojekt misslyckas
Som redan nämnts spelar avtalet en otroligt viktig roll i ett byggprojekt, eftersom att det som sagt anger hur ansvaret mellan byggherren och de olika entreprenörerna är uppdelat och fördelat. Något annat som också är viktigt är att man har förberett byggprojektet så mycket som möjligt och att man har gjort alla utredningar samt skickat in alla nödvändiga ansökningar. Om man förbereder ett byggprojekt bra och utreder alla potentiella risker, så innebär det att man snabbare kan hantera eventuella problem som uppstår och att man blir mer flexibel i sitt tillvägagångssätt. Hur förberedd man än är så finns det dock fortfarande saker och ting som kan gå fel. Nedan beskrivs några av de vanligaste orsakerna till att det kan ske.
Dåligt samarbete och kommunikation
En bristande hierarkisk ordning, ojämnt informationsflöde och otydlig kommunikation kan resultera i förvirring och en fragmenterad leverantörskedja. För många personer närvarande som fattar beslut kan ha oönskade och motsatta effekter genom att hindra ett gott samarbete och leda till ett desorienterat byggteam.
Detta är en av de vanligaste problemen som byggherrar och projektledare inom bygg måste hantera idag. Utvecklingen av digitala verktyg kan göra stor och viktig skillnad genom att underlätta samarbete och att etablera förtroende mellan byggprojektets parter igen. Det kan i sin tur leda till en mer effektiv byggindustri med färre förseningar och budgetöverskridanden.
Svårighet att bryta vanor
En svårighet att göra sig av med gamla (och ibland också dåliga) vanor är ett vanligt problem i byggbranschen och i många byggprojekt. En motvilja till att förändra sättet som byggarbetarna jobbar på och att stötta nya och till exempel digitala lösningar och metoder är en stor utmaning i flertalet byggprojekt.
Brist på tillit och förtroende inom byggbranschen och dess relationer
Avtalsförbindelser kan ofta vara en källa till konflikter för en smidig utveckling och genomförande av ett byggprojekt. Det finns många fall där en byggarbetsplats förblir inaktiv i veckor eller till och med månader, på grund av felaktig kommunikation eller brist på förtroende mellan underentreprenörer. Till exempel kan det hända att underentreprenörer inte tror att deras kollegor kommer slutföra sina uppgifter i tid, så därför försenar de starten på sina egna uppgifter för att spara resurser. Detta leder till en kedja av förseningar som har en allvarlig effekt på projektets slutliga kostnad och tidsåtgång.
Det här är bara några av de faktorer som kan göra att ett byggprojekt misslyckas. Byggbranschen har länge stått mer eller mindre still, men tillkomsten och utvecklingen av digitala verktyg och lösningar verkar gradvis göra saker bättre och bättre. Trots sådana framsteg kan konflikter och tvister fortfarande uppstå, och det är då avtalen spelar en så viktig roll.
Tips för att hinna färdigställa byggprojekt i tid
Det finns några åtgärder man kan vidta för att minska risken för förseningar och att man missar byggprojektets deadline:
- Ordentlig planering: Innan bygget sätter igång måste man alltid ha en ordentlig plan att följa. Det är viktigt att presentera planen för samtliga aktörer, inklusive kunderna, arkitekterna, myndigheter, entreprenörer och byggteamet.
- Sätt ett realistiskt slutdatum för bygget: Byggprojekt är ofta komplexa och involverar många människor. Det är viktigt att kontinuerligt kommunicera med alla parter för se till så att projektets slutdatum är realistiskt.
- Delegera tydliga roller och ansvar: Projektets planer bör definiera alla roller tydligt, och det är viktigt att alla inblandade vet vad de förväntas göra, när det behöver vara klart och vilket ansvar de bär för uppgiften i fråga.
- Följ projektets utveckling noga: Det här kan vara en avgörande faktor. Om ändringar uppstår i bygget bör man ha planer förberedda för hur man bäst kan anpassa sig.
Slutsats
När man ska bygga om eller bygga nytt, oavsett om man är en privat byggherre eller ett företag, måste man välja entreprenadform och upphandlingsform. Utförandeentreprenad är namnet på en slags entreprenadform där en byggherre har majoriteten av ansvaret i ett byggprojekt. Byggherren ansvarar nämligen för alla inledande faser samt projekteringen av ett byggprojekt och behåller därtill ett funktionsansvar under det operativa arbetet av bygget. Som byggherre ligger det då på en själv att söka bygglov, att planera och designa bygget samt att anlita de entreprenörer som man vill ska sköta genomförandet av byggprojektet. För att välja de rätta entreprenörerna kan man samla in offerter från företag som är intresserade av att ta sig an ens projekt. När man anlitar entreprenörerna själv brukar det innebära fördelen att man kan få ner priserna lite, eftersom att man upphandlar med en entreprenör i taget och inte bara med en enda entreprenör. Det kan dock innebära extra kostnader att göra projekteringen och att samverka de olika företagen. Hur många entreprenörer man anlitar och vilket ansvar man har för dessa beror dock på vilken upphandlingsform man väljer. Upphandlingsformen kan antingen vara generalentreprenad eller en delad entreprenad.
