Det är inte ovanligt att oavslutade uppgifter ligger kvar som en ständigt återkommande påminnelse i bakhuvudet, medan avslutade uppgifter tenderar att glömmas bort relativt fort. Hur många har inte upplevt tanken på en delvis färdig uppgift i jobbet eller skolan, trots att man är hemma och försöker fokusera på annat? Detta psykologiska fenomen har faktiskt ett namn, nämligen Zeigarnik Effect (på svenska: Zeigarnikeffekt), och har varit föremål för forskning sedan början av 1900-talet.
Men vad innefattar begreppet egentligen, och finns det något sätt som man kan dra fördel av det? Läs vidare, för att få svar på alla obesvarade frågor om Zeigarnikeffekten!
Bakgrund
Zeigarnikeffekten myntades av den ryska psykologen Bluma Zeigarnik (1900-1988). Zeigarnik bedrev sin forskning i Berlin under 1920-talet, under ledning av Kurt Lewin (1890-1947). Hon var medlem i The Berlin School of experimental psychology och Vygotsky Circle, ett inflytelserikt nätverk för psykologer, psykiatriker och medicinska experter.
Idén till det nya forskningsobjektet uppstod då Zeigarnik studerade servitörerna på en restaurang, och noterade att de tenderade att komma ihåg detaljerade beställningar som ännu inte verkställt, medan levererade beställningar glömdes bort omedelbart därefter. Zeigarnik påbörjade en mängd experiment strax därefter. Bland annat bad hon studiedeltagare att ta sig an ett 20-tal olika uppgifter, varav upp emot hälften avbröts innan de hann göras färdigt. Uppgifterna kunde bestå av att lösa ett pussel, lösa ett simpelt matematikproblem eller konstruera en figur i lera. Zeigarnik ville därefter ta reda på vilka uppgifter som deltagare mindes allra bäst. Resultatet för en grupp visade oavslutade uppgifter koms ihåg två gånger så bra som de avslutade, och i en annan grupp kunde de icke-slutförda uppgifterna återkallas 90 % bättre än de som fullgjorts.
Zeigarniks slutsats är att uppgifter som antingen avbrutits eller skjutits upp tenderar att stanna kvar i vårt medvetande under en längre tid än de uppgifter som framgångsrikt avslutas. Genom åren har Zeigarnikeffekten bekräftats i flertalet studier, men också ifrågasatts av en mängd forskare. De vanligaste punkterna för kritik berör sådant som tidpunkten för uppgiftens avbrott, motivationen för engagemang hos utföraren och svårighetsnivån man upplever att uppgiften har.
Zeigarnik blev nominerad till The Lewin Memorial Award år 1983 för sina värdefulla bidrag inom neuropsykologin. Priset var uppkallat efter hennes tidigare professor Kurt Lewin, och delas vanligtvis ut till personer som bidragit till att utveckla och utvidga den psykologiska forskningen. Med tanke på att Zeigarnik både utvecklat en egen psykologisk teori, bidragit till Patofysiologin och arbetat ihärdigt med mentala strukturer var det inte förvånande att det var hon som fick ta emot priset i Leipzig på den International Congress of Psychology.
Forksningsbevis mot The Zeigarnik Effect
Flera studier har misslyckats med att bekräfta Zeigarnikeffekten genom åren, och ofta handlar det om ett antal faktorer som tenderar att påverka effekten av fenomenet. Dessa faktorer har medvetandegjorts redan i diskussionsavsnittet på Zeigarniks egen forskning, där hon noterade att sådant som deltagarens energinivå och motivation till att slutföra uppgiften påverkade effekten. Det innebär att en individ som är trött när uppgiften påbörjas, har svårare att återkalla den trots att den inte slutförs i jämförelse med en individ som är pigg. Även sådant som tidpunkten för avbrottet kan, enligt Zeigarnik, ha viss påverkan på förmågan att återkalla en uppgift.
Forksningsstöd för The Zeigarnik Effect
Även om Zeigarnikeffekten mötts av mycket kritik genom åren så finns det en mängd forskning som stöder fenomenet. Till exempel genomförde minnesforskaren John Baddeley en studie på 1960-talet, där en grupp deltagare fick i uppgift att lösa ett antal anagram under en begränsad tid. Efter experimentet fick deltagarna svaren på de anagram som de inte lyckas lösa, och vid senare undersökning visade det sig att deltagarna kom ihåg dessa ord bättre än för de anagram som de lyckats lösa.
Ytterligare en studie gjordes av Jirina Fiala och Kenneth McGraw 1982. I experimentet avbröts deltagare i en fysisk resonemangsuppgift innan de var klara, och trots att deltagarna inte fick någon ersättning valde 86 % att stanna kvar och slutföra uppgiften efteråt. Forskarna antog att det berodde på att oavslutade uppgifter är svåra att släppa.
Hur fungerar Zeiganikeffekten?
Människans korttidsminne har ett begränsat utrymme vilket gör att hjärnan automatiskt sållar bort sådant som anses mindre viktigt till förmån för ett fåtal minnen som bedöms nödvändiga att behålla. Ofta räcker det inte med information är viktig för att vi ska komma ihåg den, varför återkommande repetition kan behövas. För att behålla mycket information i korttidsminnet krävs mental träning och erfarenhet. Exempel på detta finns i restaurangbranschen, där rutinerad serveringspersonal kan hålla flera beställningar i korttidsminnet samtidigt.
Även hjärnan har sina knep för att hjälpa oss att fokusera på det vi ”måste” komma ihåg, och Zeigarnikeffekten är ett av dem! Det fungerar på så vis, att när en uppgift påbörjas så startar en uppgiftsspecifik spänning i hjärnan för att enklare kunna hitta och återkalla relevant information under tiden som uppgiften genomförs. Om man blir avbruten medan man håller på med uppgiften, alternativt blir tvungen att pausa arbetet på grund av andra skäl, så kommer den uppgiftsspecifika spänningen att stanna kvar. Det fyller som funktion att hjälpa dig hitta rätt information på ett tidseffektivt sätt när det väl är dags att fortsätta med uppgiften. När uppgiften väl är slutförd släpper spänningen och uppgiften glöms så småningom bort i de flesta fall. Genom att göra sig av med information som inte längre fyller någon funktion för oss (exempelvis servitörens avslutade beställningar), lämnas utrymme till sådant som vi fortfarande har nytta av att minnas. Zeigarnik beskriver detta som att oavslutade uppgifter lägger grund för en underliggande kognitiv spänning som i sin tur resulterar i en mental ansträngning och omedveten repetition. Det gör att informationen tillåts hålla sig i medvetandets framkant tills det att den är slutförd. Att minnas sådana uppgifter som ännu inte är avslutade har en viktig funktion, nämligen att vi genom ständig påminnelse tenderar att slutföra dem. Den negativa effekten av att vår hjärna har svårt att släppa taget om ofärdiga uppgifter är att det kan vara svårt att koncentrera sig på en ny uppgift som man tar sig för, och har man alldeles för många ofärdiga uppgifter på en gång kan det resultera i onödig stress och oro.
Bluma Zeigarniks forskning om Zeigarnikeffekten avslöjar mycket om hur vår hjärna fungerar när det kommer till förmågan att minnas. Till att börja med registreras information som hjärnan uppfattar i det sensoriska minnet. Detta lagras under en mycket kort tid, såvida vi inte uppmärksammar informationen och tillåter den att flytta in i korttidsminnet. Vid ovanligt stort intresse, alternativt återkommande repetition, kan informationen därefter lagras i långtidsminnet.
Dra fördel av Zeigarnikeffekten
Så, hur kan man dra fördel av Bluma Zeigarniks forskning och slutsatser i sitt vardagliga liv? Faktum är att Zeigarnikeffekten kan vara till hjälp för att:
- förbättra studievanor,
- minska överbelastning
- övervinna prokastrinering,
- främja mental hälsa, och
- öka försäljning i företag.
Förbättra studievanor
För att nå uppnå satta mål anses avslutade uppgifter rimligtvis vara det bästa sättet att nå dit. Hursomhelst, enligt Zeigarnik är detta påstående inte nödvändigtvis helt sant. Istället menar hon att en strategi där man istället avbryter påbörjade uppgifter kan ha en positiv effekt på hur vi senare minns det vi har arbetat med, vilket kan vara fördelaktigt när man exempelvis studerar inför ett prov i skolan. Testa exempelvis att studera viktig information ett antal gånger och ta sedan en paus. Under pausen, när du exempelvis arbetar med andra saker, memorerar din hjärna den viktiga informationen genom att återkalla den i medvetandet. Att arbeta med en uppgift i kortare sessioner snarare än att slutföra allt på en gång kan också bidra till att informationen lagras i vårt långtidsminne. Så, inför nästa skolprov eller dylikt, planera in att studera under flera separerade sessioner istället för att försöka klämma ihop allting till kvällen innan.
Minska överbelastning
Även i arbetslivet kan medvetenhet om Zeigarnikeffekten användas till sin fördel. Arbetsroller där vi förväntas hantera många bollar i luften på en och samma gång kräver mycket energi, eftersom vår hjärna naturligt sett helst arbetar med en avgränsad uppgift åt gången. Det kan vara svårt att avsluta en uppgift åt gången, exempelvis för att man inväntar bidrag från en kollega eller mer information från mötet om en vecka, och det är då Zeigarnikeffekten kickar in. Oavslutade uppgifter återkallas i medvetandet, kanske när man är i full färd med att ta sig an en av sina andra arbetsuppgifter, vilket kan resultera i både stress och känsla av otillräcklighet. Att försöka minnas stora mängder information kräver stor uppmärksamhet och återkommande repetition, och när vi har en hög arbetsbelastning har vi inte alltid möjlighet att avsätta all tid och energi som krävs. Dessutom är det överbelastning och låga energinivåer den vanligaste orsaken till utbrändhet. Med hjälp av Zeigarnikeffekten kan vi lura vår hjärna till att få mer energi.
Hur då? Jo, genom att försöka tömma din hjärna efter varje uppgift, oavsett om den är avslutad eller inte. Ett första steg att arbeta så fokuserat och avskilt som möjligt med en och samma uppgift och förhoppningsvis få den avslutad så att din hjärna kan släppa taget om den. Då slipper ditt medvetande att bolla för mycket information på en gång. Är detta inte möjligt finns det knep för att få vår hjärna att tro att en viss uppgift är avslutad, även om den faktiskt inte är det. När man valt att pausa en uppgift, ta fram ett anteckningsblock och en penna och notera alla detaljer kring uppgiften. Det kan vara sådant som vilket nästa steg är, vilken information du inväntar och allmänna funderingar och idéer. Genom denna övning tömmer du hjärnan för stunden, och hjälper den att släppa spänningen kring uppgiften och istället slappna av. Vi kan släppa taget om uppgiften temporärt, trygga i vetskapen att vi har kontroll över situationen och att allt finns nerskrivet. Genom en tömning av hjärnan ger vi utrymme för ny information, och kan därefter ta tag i nästa uppgift på listan.
Övervinna prokastrinering
Vem känner igen sig i att man mer än gärna skjuter upp krävande uppgifter till dagen för deadline? Prokastrinering är inte ett ovanligt fenomen, och handlar helt enkelt om att hjärnan inte vill ta tag i saker som känns alltför svåra och därför skjuter det till framtiden. Detta tenderar inte bara att resultera i stressiga situationer utan också att resultatet sällan blir så optimalt som det hade kunnat bli om man börjat i tid. Om man är en person som känner igen sig i att man gärna skjuter upp saker till sista stund kan Zeigarnikeffekten vara behjälplig. Enligt metoden ska man så tidigt som möjligt efter att man fått uppgiften börja med att ta ett första steg mot att slutföra den, oavsett hur litet eller stort detta första steg är. Vanligtvis bävar man för uppgiftens svårare delar, och om så är faller uppmanar Zeigarnik att man ska ta itu med en enklare deluppgift. Det viktiga är alltså att börja, avsett om det bara handlar om ett litet telefonsamtal eller en kalendernotering. På så vis, genom att påbörja men inte avsluta, kommer uppgiften att återkallas i ditt medvetande till dess att den är avslutad, vilket kan öka motivationen och se till att du fortsätter ta små steg för att nå målet. Fördelen med att regelbundet ta små steg mot målet gör att de besvärliga delarna av uppgiften inte längre ter sig så skräckinjagande. Slutligen, när uppgiften väl är fullgjord och hjärnan tillåter dig att släppa taget om uppgiften, fylls man vanligtvis med en känsla av prestation och med hjälp av den nya energin kan man ta sig an nästa uppgift. Zeigarnikeffekten kan alltså hjälpa en att bli mer produktiv.
Främja mental hälsa
Zeigarnikeffekten är inte alltid till vår fördel när det kommer till välmående, tvärtom kan det upplevas både irriterande och stressigt att ständigt behöva återkalla uppgifter vi ännu inte slutfört eller kanske rentav misslyckats med. Effekten kan emellertid användas för att övervinna denna typ av svårigheter. Genom att ständigt återkalla oavslutade uppgifter ökar chansen att vi samlar kraft för att avsluta dem. Det i sin tur kan resultera i positiva känslor och bättre självförtroende och självkänsla.
Trots att Zeigarnikeffekten kan användas för att hjälpa oss avsluta uppgifter, vilket i sin tur kan resultera i positiva känslor och energi till att ta tag i nya uppgifter, rekommenderas det emellertid att man använder sina kunskaper kring Zeigarnikeffekten för att undvika negativa känslor. Oavslutade uppgifter lägger sig som information i hjärnans minnesbank, och återkallas regelbundet för att vi inte ska glömma av det. Detta kan generera både stress och oro, men också att vi har svårt att fokusera på arbetet med de uppgifter vi tagit oss för i stunden. Överbelastning är den vanligaste källan till utbrändhet och psykisk ohälsa, så med kunskaper i Zeigarnikeffekten kan vi undvika detta. För det första är det rekommenderat att arbeta med en uppgift i taget, detta är bevisat mest effektivt i längden. Genom att fokusera på en sak i taget ökar vår mentala närvaro och förmåga att koncentrera oss. För att undvika stress och regelbundna påminnelser om uppgifter vi ännu inte avslutat är det därutöver rekommenderat att alltid försöka fullgöra en uppgift man har påbörjat. På så sätt kan hjärnan släppa taget om uppgiften och lämna utrymme för nästa.
Öka försäljning
Funktionen i Zeigarnikeffekten används dessutom av företag för att uppmuntra kunder att konsumera deras produkter. För att använda Zeigarnikeffekten i marknadsföring rekommenderas man använda sig av fyra principer:
1. Skapa intresse för en viss händelse eller produkt,
2. Bjud in personer eller potentiella kunder att ta del av händelsen,
3. Avsluta händelsen innan den har fullgjorts, och
4. Bjud in de närvarande personerna på nytt för att ta del av den avslutande delen av händelsen.
Exempelvis kan återkommande reklam för en produkt som konsumenten är intresserad av, resultera i att produkten återkallas i konsumentens minne till dess att den är köpt. Fenomenet används också för att odla ett intresse hos konsumenten. Exempel på det är synligt i Film- och TV-branschen, där spännande men begränsade trailers får människor att vilja köpa en biobiljett för att få reda på mer, och där serieavsnitt gärna avslutas mitt i en intressant händelse för att få tittaren att vilja se nästa avsnitt. Ytterligare ett exempel på hur Zeigarnikeffekten används inom marknadsföring är genom så kallade ”clickbits”, ett fenomen som ofta används av betalmagasin och kvällstidningar. Det handlar helt enkelt om att med en intresseväckande nyhetsrubrik fånga läsarens uppmärksamhet och därigenom få denne att klicka på länken, som i sin tur leder till en ny sida med antingen reklaminslag eller erbjudanden om att få läsa hela artikeln mot betalning. Zeigarnik hade högst troligt förklarat det fenomen som sker i våra hjärnor när vi ser den uppseendeväckande rubriken och därefter får för oss att klicka på länken, att det helt enkelt har skapats en uppgiftsspecifik spänning. Spänningen (som i detta fall är synlig i en känsla av nyfikenhet) vägrar släppa taget förrän vi har klickat oss vidare för att få mer information (vilket skulle kunna motsvara handlingen att vilja slutföra en uppgift.). De flesta av oss kan känna en stark nyfikenhet inför att klicka oss vidare trots att vi känner till fenomenet ”clickbits”, och att nyheten sällan är så spännande som rubriken får det att verka.
