Den så kallade Dunning-Kruger-effekten är en typ av kognitiv påverkan som gör att människor tror att de är smartare, kompetentare och mer kapabla än vad de faktiskt är. I grunden så uppstår den här effekten på grund av att människor med en låg kunskapsnivå eller kompetens helt enkelt saknar förmågan att känna igen sin egen inkompetens. Kombinationen av dålig självinsikt och låg kognitiv förmåga leder till att de här personerna överskattar sig själva.
Den här texten reder ut vad Dunning-Kruger-effekten är för något, anledningarna till varför den uppstår, hur man känner igen den samt vad man kan göra för att bli av med den. Slutligen tar texten också upp några exempel på effekten samt tittar närmare på vad den raka motsatsen till Dunning-Kruger-effekten är.
Vad är Dunning-Kruger-effekten?
Den här effekten är ett fenomen som de allra flesta säkert har upplevt på något sätt någon gång i livet. Den kan ofta visa sig i sammanhang som runt middagsbordet, där någon försöker hävda sig och påstår att deras fakta är korrekt och att alla andra alltid har fel. Det kan ofta vara helt uppenbart för alla andra i rummet att den här personen är ute och cyklar, medan personen själv är fullständigt omedveten om sin egen okunnighet och ignorans. Effekten har fått sitt namn efter forskarna David Dunning och Justin Kruger, vilka var de två första psykologerna att beskriva den. I sina första studier om Dunning-Kruger-effekten utförde de flera olika undersökningar för att förstå sig på effekten bättre.
Forskningen bakom Dunning-Kruger-effekten
David Dunnings och Justin Krugers forskning om den här effekten publicerades första gången 1999 i tidskriften Journal of Personality and Social Psychology. Deras forskning inkluderade fyra stycken studier där de bedömde de deltagande personernas faktiska och uppskattade förmågor när det kom till humor, logiskt tänkande och engelsk grammatik. I studien som fokuserade på grammatik till exempel, ingick 84 stycken studenter från Cornell Universitet. Studenterna gjorde alla ett test där deras kunskaper i engelsk grammatik kunde bedömas, varpå de sedan ombads att uppskatta sin egen förmåga inom det engelska språket och hur de trodde att de hade presterat i testet. De som fick som lägst poäng på testet tenderade att kraftigt överskatta både sina kunskaper inom engelsk grammatik samt sitt testresultat.
I ett annat experiment så bad David Dunning och Justin Kruger 65 deltagande studenter att uppskatta eller bestämma hur roliga olika skämt var. En del av deltagarna var oerhört dåliga på att avgöra vad andra människor skulle uppfatta som roligt, medan de samtidigt beskrev sig själva som väldigt duktiga på att avgöra vad som är roligt eller inte.
Forskarna kunde således visa att inkompetenta människor inte bara är dåliga på att prestera, de är också inkapabla till att på ett korrekt sätt uppskatta och känna igen kvalitén på deras egna arbete. Det är alltså anledningen till att studenter som får låga poäng på sina prov i skolan ibland påstår att de förtjänar mycket högre poäng. De överskattar sin kunskap och förmåga och kan inte se sina egna brister. I många fall är det så att inkompetens inte får människor att känna sig vilsna, förvirrade eller försiktiga. Istället så är de inkompetenta personerna ofta välsignade med ett opassande självförtroende, vilket beror på att de känner någonting som de felaktigt tror är kunskap.
Dunning-Kruger-effekten kan ha en stark inverkan på vad människor tror, besluten de tar och handlingarna de gör. I en annan studie som David Dunning och Justin Kruger genomförde kunde de se att kvinnor presterade lika bra som männen på ett test i naturvetenskap, men att kvinnorna underskattade sina prestationer för att de trodde att de hade mindre vetenskaplig resonemangsförmåga än män. Forskarna kunde vidare se att på grund av den här felaktiga uppfattningen så tenderade kvinnor att i högre utsträckning avstå från att anmäla sig till och delta i naturvetenskapliga tävlingar.
Sedan de här studierna först genomfördes har många studier publicerats som har påvisat samma resultat och på så sätt bekräftat Dunning-Kruger-effekten. Effekten har dokumenterats inom flera olika områden, från känslomässig intelligens och språkinlärning till kunskap om vin och anti-vaccinations rörelsen.
Orsaker till Dunning-Kruger-effekten
Vad kan då förklara den här märkliga psykologiska effekten? Dunning och Kruger föreslog att det här fenomenet grundar sig i något de kallade för ”dual burden”, ”dubbel börda” på svenska. Människor är nämligen inte bara inkompetenta, utan deras inkompetens berövar dem också på den mentala förmågan att inse hur inkompetenta de är. Inkompetenta människor tenderar att:
- Överskattar sina egna kunskaper.
- Misslyckas med att förstå och inse andra människors genuina kunskaper och expertis.
- Misslyckas med att förstå och inse sina egna misstag och brist på kompetens.
Dunning menade att det är exakt samma kunskaper och kompetenser som krävs för att vara bra på något som också behövs för att kunna inse att de i själva verket inte alls är bra på det. Så om en person saknar de kunskaperna eller kompetenserna är personen inte bara dålig på saken i fråga utan också ignorant och oförstående inför sin egen oförmåga.
En brist på metakognition
Dunning-Kruger-effekten är också besläktad med svårigheter när det kommer till metakognition, eller förmågan att ta ett steg tillbaka och titta på sitt eget beteende och förmågor från ett objektivt perspektiv. Människor är ofta bara kapabla till att utvärdera sig själva från sitt begränsade och väldigt subjektiva perspektiv. Från det här begränsade perspektivet verkar dem otroligt skickliga, kunniga och dessutom överlägsna andra människor. På grund av det så kämpar många ofta med att ha en mer realistisk bild av sina egna förmågor.
En liten mängd kunskap kan leda till överdrivet självförtroende
En annan bidragande faktor till Dunning-Kruger-effekten är att ibland kan en liten mängd kunskap i ett visst ämne leda till att människor av misstag antar att de vet allting som går att känna till om ämnet i fråga. En person kan således ha en väldigt grundläggande kunskapsnivå om något särskilt, men utgå ifrån att de i själva verket är experter inom området.
Andra faktorer som kan bidra till effekten inkluderar människors användning av heuristik, det vill säga mentala genvägar som tillåter en att ta snabba beslut och ens tendens att leta efter mönster även när sådana inte existerar. Människans hjärna är programmerad för att försöka förstå de spridda informationsbudskapen som levereras dagligen. När man har fullt upp med att hantera den förvirringen som då kan uppstå och försöker förstå sina egna förmågor är det kanske inte så märkligt att man ibland misslyckas så totalt med att bedöma exakt hur bra man gör ifrån sig.
Vem påverkas av Dunning-Kruger-effekten?
Egentligen kan alla till en viss grad påverkas av den här effekten, tyvärr. Det beror på att det inte spelar någon roll hur informerad, kunnig eller erfaren man är generellt, för alla har områden där de inte har all kunskap. Man kan vara smart och skicklig inom många områden, men ingen är expert på allt. Verkligheten är således att alla är mottagliga för att drabbas av Dunning-Kruger-effekten, och fler drabbas antagligen oftare än vad de är medvetna om. Människor som är riktiga experter inom ett visst område kan göra misstaget att tro att deras intelligens och kunskap per automatik överförs till andra områden som de är mindre bekanta med. En briljant forskare kan till exempel vara väldigt dålig på att skriva. För att forskaren ska kunna inse sin bristande förmåga måste hen först ha bra kunskaper om skrivande. Men eftersom att de förmågorna saknas saknar forskaren också förmågan att inse sin egen dåliga prestation.
Så om inkompetenta personer tenderar att tro att de i själva verket är experter, vad tänker då genuina experter om sin egen förmåga? Dunning och Kruger såg i sina studier att de med höga kompetensnivåer och som presterade väldigt bra på testerna hade mer realistiska uppfattningar av sina egna kunskaper och kompetenser. Det var dock ibland så att de istället tenderade att underskatta sina förmågor i relation till sina resultat på testerna. De här personerna som fick toppbetyg på testerna vet att de är bättre än medelmåttan, men de är inte övertygade om hur överlägsna de faktiskt är jämfört med andra. Problemet i det här fallet är inte att de genuina experterna inte vet hur kunniga de är, utan problemet är att de tenderar att tro att alla andra också är lika kunniga.
Så känner man igen Dunning-Kruger-effekten
Människans hjärna är som gjord för att leta efter mönster och genvägar, vilket hjälper till att snabbt bearbeta information och ta beslut. Men samma mönster och genvägar kan ofta leda till att man är allt för partisk och subjektiv i sitt tänkande. De flesta människor har inga större svårigheter med att urskilja sådan partiskhet hos någon annan utan är medvetna om när någons tänkande är vinklat till deras egen fördel, som med Dunning-Kruger-effekten. Lättast är det att urskilja effekten hos ens vänner, familjemedlemmar och kollegor. Men den här effekten påverkar som sagt alla människor till olika grad, eftersom ingen i praktiken kan vara expert på allt. Man kan vara duktig inom vissa områden och fortfarande sakna kunskap inom andra områden. Dessutom är Dunning-Kruger-effekten inte ett tecken på låg intelligens, eftersom att smarta människor också drabbas av effekten ibland. Det första steget till att inse att man drabbas av effekten är att lära sig mer om den, vilket man gör genom att till exempel läsa den här informativa texten! När man känner till Dunning-Kruger-effekten kan man lättare urskilja när den verkar vara aktiv i ens eget liv.
Hur kan man undvika Dunning-Kruger-effekten?
Många undrar nog vid det här laget om det finns något man själv kan göra för att minimera effektens inverkan på en. Medan alla är mer eller mindre mottagliga för att uppleva Dunning-Kruger-effekten kan det ofta hjälpa att lära sig mer om hur hjärnan fungerar och mer om alla de misstag som alla kan begå. Då blir det lättare att rätta till eventuella beteendemönster som tenderar att leda till Dunning-Kruger-effekten.
Dunning och Kruger föreslog att ju mer erfarenhet man får av ett visst ämne eller inom ett särskilt område, ju mer brukar ens självförtroende minska till realistiska nivåer. Ju mer man lär sig om ett ämne man är intresserad av, desto mer börjar man inse hur mycket man faktiskt inte vet. Allteftersom man sedan lär sig mer och mer och faktiskt blir en expert inom ämnet börjar ens självförtroende återigen att växa. Om man är orolig för att man inte kan lita på sin egen självinsikt men vill kunna göra en realistisk uppskattning av sina egna förmågor, kan man följa dessa knep:
- Fortsätt lära och öva: Istället för att anta att man vet allt som finns att veta om ett ämne, ska man fortsätta gräva efter ny information och kunskap. När man lär sig mer och mer om ämnet är det mer sannolikt att man börjar inse hur mycket det finns kvar att lära sig. Det kan motverka tendensen att utgå från att man är en expert när man faktiskt inte är det.
- Fråga andra människor om hur man gör ifrån sig: En annan effektiv strategi involverar att be människor omkring sig om konstruktiv feedback om sin prestation och beteende. Även om det ibland kan kännas svårt att ta emot feedback kan konstruktiv kritik ge en värdefulla insikter om hur andra människor uppfattar ens förmågor.
- Ifrågasätta det man vet: Även när man lär sig allt mer och tar emot feedback från andra kan det fortfarande vara lätt att bara fokusera på saker och kunskap som bekräftar det man tror att man redan vet. Det är ett exempel på en annan typ av psykologisk partiskhet, som brukar kallas för bekräftelse-partiskhet. För att minimera den här tendensen så bör man fortsätta att utmana sina egna tankegångar och förväntningar. Man bör leta efter information som utmanar ens egna idéer.
Exempel på Dunning-Kruger-effekten
Dunning-Kruger-effekten kan som sagt hända alla och ske i en mängd olika miljöer och situationer. Här följer beskrivningar av exempel där den här effekten kan inträffa.
På jobbet
På jobbet kan Dunning-Kruger-effekten göra det svårt för människor att inse och sedan rätta till sin egen dåliga prestation och resultat. Det är på grund av det som arbetsgivare och arbetsledare gör regelbundna bedömningar av de anställdas prestationer. Det är dock inte alla medarbetare som är mottagliga för den konstruktiva kritik som sådana bedömningar bör leda till. Det kan kännas lockande att göra ursäkter, som att den som bedömer en inte tycker om en, istället för att acceptera att man har brister och att göra något åt de brister man inte var medveten om att man hade.
Politiken
Anhängare till motsatta politiska partier har ofta radikalt olika åsikter. En studie från 2013 bad politiska anhängare att bedöma sin egen kunskap om olika sociala policies. Forskarna kunde sedan se att människor tenderade att visa självförtroende för sin egen politiska expertis. Deras förklaringar av specifika policies och dessa idéer avslöjade dock senare hur lite de faktiskt visste, vilket åtminstone delvis kunde förklaras av Dunning-Kruger-effekten.
Att vara sen
Många människor tenderar att göra planer som maximerar deras produktivitet, för att sedan inse att man inte hinner göra allt det som man hade tänkt göra. Det kan till en viss del bero på Dunning-Kruger-effekten, eftersom man tror att man är bättre på vissa uppgifter och därför kan uträtta dem snabbare än vad man faktiskt kan.
Bluffsyndromet – motsatsen till Dunning-Kruger-effekten
Motsatsen till Dunning-Kruger-effekten kallas för Bluffsyndromet, på engelska för the Imposter syndrome. När Dunning och Kruger genomförde sina första studier så visade resultaten också att de som fick bäst resultat på testerna tenderade att underskatta sina egna förmågor. Dunning och Kruger gjorde inga vidare studier kring det fenomenet utan fokuserade istället på att hjälpa människor att identifiera och motverka begränsningarna som Dunning-Kruger-effekten visade sig innebära. Psykologerna Pauline Clance och Suzanne Imes myntade begreppet Bluffsyndromet för att beskriva högpresterande individer, framförallt kvinnor, som tror att deras bedrifter är baserade på tur eller bluff och att de inte förtjänar sin framgång.
Slutsats
Dunning-Kruger-effekten är en typ av kognitiv partiskhet som innebär att människor är dåliga på att inse och utvärdera sina egna kunskapsluckor. Effekten upptäcktes av psykologerna David Dunning och Justin Kruger när de utförde studier bland framförallt universitetsstudenter. Studenter som fick sämre resultat på olika tester tenderade samtidigt att överskatta sina testresultat och sin egen prestation. De studenter som å andra sidan presterade riktigt bra tenderade istället sig underskatta sig själva. Framförallt kvinnor har en tendens att inte tro på sin egen kunskap, vilket kallas för Bluffsyndromet. Dunning-Kruger-effekten är dock inte kopplad till ett lågt IQ utan kan drabba smarta personer också. Det är lättare att upptäcka effekten hos andra, men det är minst lika viktigt att lära sig att upptäcka den hos sig själv. Genom att bättre förstå de underliggande orsakerna som bidrar till att man överskattar sin egen bristande förmåga, kan man bli bättre på att identifiera de tillfällen och situationer då effekten tenderar att dyka upp i ens eget liv.
