Flow teori: 8 st tillstånd du befinner dig i under en inlärningsprocess

Att vara ”in the flow” är något som många önskar att vara i, men det är inte så ofta man befinner sig i  ett sådant intensivt och tillfredsställande psykologiskt tillstånd. När man är in the flow, på svenska ett tillstånd av flöde, så känner man sig närmast oövervinnerlig och kreativiteten och produktiviteten skjuter på höjden. Idag råder det mycket forskning kring känslan av att vara in the flow, och forskarna utreder dess effekt på flera olika områden i människans liv. Man tittar till exempel på hur känslan och tillståndet av att vara in the flow påverkar ens prestation i olika sporter, spel, lärande och i andra vardagliga aktiviteter.

 

Enligt flow teorin så är flow (flöde) ett av åtta stycken tillstånd som man kan befinna sig i under en inlärningsprocess. De andra sju tillstånden är ångest, apati, upphetsning, uttråkning, kontroll, avslappning och oro. De tillstånden uppstår när en person upplever en obalanserad kombination av att använda sina kunskaper och att känna sig utmanad under lösningen eller inlärningen av en uppgift. Flow är således det mest optimala tillståndet av de åtta när det kommer till inlärning, eftersom att det tillståndet uppstår när både ens kunskaper och känslan av att bli utmanad genom inlärningen ligger på höga nivåer.

Det skapar en möjlighet för att både kunna lära sig mycket och att behålla ett intensivt fokus på uppgiften i fråga, och en del personer har vittnat om att de till och med kände att de förlorade känsla för tid och rum för att de var så engagerade i det de höll på med. Att befinna sig i ett tillstånd av flow är alltså en väldigt tillfredsställande upplevelse, och hjälper människor att prestera på högre nivåer samtidigt som man utvecklas snabbare, både på ett personligt och på ett professionellt plan.

 

Vad är Flow teorin?

Det var den kroatiske psykologen Míhály Csíkszentmihályi, född på 1930-talet, som var först med att sätta ordet på det euforiska tillstånd som man känner när man är helt uppslukad i det man håller på med, när han utvecklade flow teorin. Csíkszentmihályi tillsammans med ett gäng andra forskare i USA fokuserade på att utveckla teorier kring hur människor kan maximera både sin lycka och sin produktivitet, så som exempelvis flow teorin. Enligt teorin så karaktäriseras tillståndet av tre stycken grundpelare, och består av nio stycken komponenter som listas längre ner, vilka är känslor av eufori, tidlöshet och koncentration.

För att man ska ha en chans att uppnå ett tillstånd av flow så måste man fokusera på uppgifter som både känns utmanande och meningsfulla, vilket innebär att den specifika uppgift som man ägnar sig åt varken får vara för enkel eller för svår. Man behöver känna sig utmanad samtidigt som man känner att man lär sig någonting nytt. På grund av det så kan man oftast bara känna flow första gången som man provar någonting nytt, eftersom att samma uppgift eller aktivitet inte kommer att kännas lika utmanade andra gången som man gör det. Därför gäller det att man alltid vågar pusha sig själv vidare och dels prova nya saker och dels vidare fördjupa sig i uppgifter.

I kontrast till att känna flow så kan en person ofta känna sig allt för avslappnad under en inlärningsprocess om dess kunskapsnivå är väldigt hög medan utmaningen är väldigt liten. På liknande sätt kan en annan person känna känslor av ångest och oro när deras kunskapsnivå är väldigt låg i förhållande till utmaningen som de står inför. Inget av dessa två tillstånd är särskilt effektivt för optimalt lärande. Flow kan upplevas inom vilken typ av uppgift och aktivitet som helst, allt ifrån musik till författande till målande och sport. Att vara in the flow, ett optimalt tillstånd att befinna sig i både av personliga och professionella skäl, sägs vara något som man inte kan tvinga sig själv till att känna utan istället så är det avgörande att den uppgiften som man ägnar sig åt innehåller de nio stycken komponenter som tillsammmans skapar ett tillstånd av flow:

  1. Specifika målsättningar: Ju tydligare målsättningen eller målsättningarna med uppgiften i fråga är desto bättre är det. Man bör således vara så specifik som möjligt när man sätter sitt mål. Till exempel så är ett mål som säger ”Jag ska skriva färdigt den här boken inom en vecka” bättre än bara ”Jag ska skriva färdigt den här boken”.
  2. Hög kunskapsnivå men ändå en utmaning: Uppgiften får som sagt varken vara för enkel eller för svår. Istället är det viktigt att uppgiften innebär en jämn balans mellan hur mycket kunskap man kan applicera och hur utmanad man känner sig när man löser uppgiften.
  3. Fullt fokus: Ens koncentration bör vara på topp med allt fokus på uppgiften framför en. Allting annat, alla andra aktiviteter och distraherande situationer och moment, ska man släppa så man helt och hållet kan vara närvarande och fokuserad på sin uppgift.
  4. Total kontroll: En grundläggande faktor för att känna att man har total kontroll över det man håller på med är ofta rutiner. Det vill säga rutiner och specifika förberedelser för olika sorters uppgifter som man tar sig an. När man känner att man har mera kontroll över det man håller på med så kan man också känna att man är mer närvarande och medveten.
  5. Att känna kontroll och säkerhet: Denna punkten påminner mycket om den föregående punkten men betonar just känslan av att ha full kontroll. När man känner kontroll så känner man sig också säkrare i stunden och det leder i sin tur till att man får ett bättre och starkare självförtroende.
  6. Tid och rum existerar inte: En av de mest typiska upplevelserna när man befinner sig i ett tillstånd av flow är att man är med om en tidsförskjutning och att man helt tappar uppfattningen av både tid och rum. Man är helt enkelt så uppslukad av uppgiften att man inte uppfattar vad som sker runt omkring en.
  7. ”Runner’s high”: Den främsta anledningen till att proffs kan utföra uppgifter och aktiviteter under en väldigt lång tidsperiod, som att springa ett maraton flera timmar i sträck, eller få fullträff efter fullträff i exempelvis en golfturnering, är den så kallade autoteliska upplevelsen. Pengar, framgång, kändisskap och första pris är såklart också viktiga faktorer som kan motivera en person till att göra sitt absolut bästa, men det är den autoteliska upplevelsen som är den drivkraft som gör som störst skillnad. Den autoteliska upplevelsen beskrivs ofta som en runner’s high eller känslan av att vara i trans, det vill säga när man känner sig hög på endorfiner.
  8. Stärkt självkänsla: I ett tillstånd av flow så låter man inte negativa tankar och orosmoment påverka en, vilket normalt kan ta upp en väldigt stor del av människors fokus och tid. Man blir stärkt inifrån och ut och man slutar helt enkelt att tvivla på sig själv och bekymra sig över sådant man ändå inte kan, och antagligen ofta inte ens vill, förändra eller påverka.
  9. Feedback: Det bör finnas rutiner för att kunna ge och få tydlig feedback och återkoppling, till exempel kring vad som gick bra och dåligt med uppgiften och om man kände att man nådde ett tillstånd av flow.

 

Förutom dessa nio interna och personliga komponenter och känslor så kan även faktorer så som social samvaro och socialt och psykiskt välmående generellt spela roll för hur lätt det är att uppnå ett flow-tillstånd, eftersom att sådana faktorer påverkar hur väl man kan prestera. Det är dock inte enbart professionella och arbetsrelaterade prestationer som är centrala för flow teorin, utan flow kan i princip förvandla vilken normal gärning, upplevelse eller uppgift som helst till att kännas speciell och alldeles extraordinär. Det är när man lyckas med det som man känner att man lever fullt ut samt befinner sig i eller vibrerar i harmoni.

Studien som ledde fram till flow teorin

När Míhály Csíkszentmihályi och hans kolleger började studera flow som en teori så började de med att undersöka framför allt ungdomar och tonåringar. Forskarna gav ungdomarna varsin sökare med vilken de kunde kommunicera hur de kände sig under dagen direkt tillbaka till forskarna. Så fort en deltagare kommunicerade hur de kände med hjälp av sin sökare så fick de svara på ett visst antal frågor om sitt känslotillstånd. Många av deltagarna rapporterade att de inte kände sig särskilt glada eller lyckliga under dagen utan att de framför allt upplevde negativa känslor. Men forskarna märkte att det fanns ett samband vilket var att när ungdomarna ägnade sig åt mer utmanande aktiviteter så blev deras inrapporterade känslotillstånd mycket mer positiva. Den här typen av undersökning och observation kallas för the experience sampling method. Gemensamt för de stunder och aktiviteter då deltagarna upplevde vad som kan beskrivas som in the flow var att saker och ting mest bara rullade på, samt att de tappade sin tidsuppfattning.

Det händer i hjärnan när man är in the flow

Det har inte gjorts särskilt många studier kring flow teorin utifrån ett neuropsykologiskt perspektiv. Men de studier som har genomförts har visat att människor som befinner sig i ett tillstånd av flow upplever en minskad aktivitet i hjärnans prefrontala kortex, vilket är den främre delen av hjärnans pannlob. Den här delen av hjärnan ansvarar för bland annat högre kongnitiva funktioner så som minne, självreflektion, temporär integrering och arbetsminne. Den är kopplad till sinnessystemen och är ansvarig för människans medvetna och explicita sinnestillstånd. Att aktiviteten i den här delen av hjärnan går ner under tiden som man befinner sig i ett flow kan förklara varför man upplever att man tappar sin tidsuppfattning och är mindre kritisk mot sig själv.

Inaktiveringen av den prefrontala pannloben kan också göra så att den implicita och indirekta delen av hjärnan tar över, vilket tillåter fler delar av hjärnan att kommunicera med varandra vilket ökar de kreativa processerna. Annan forskning har föreslagit att ett tillstånd av flow är relaterat till hjärnans belöningssystem i form av dopamin, eftersom att nyfikenhet är en känsla som ofta förstärks i ett tillstånd av flow.

Att uppnå flow

Att känna att man är in the flow med jämna mellanrum i livet kan vara en viktig komponent av ett lyckligt, välmående och kreativt liv. Till att börja med så behöver man förstå att det inte går att uppnå eller att stanna kvar i ett tillstånd av flow om olika distraktioner avbryter en. Därför bör man hålla sig borta från sådant som tenderar att stjäla ens uppmärksamhet när man vill känna ett flow, vilket idag framför allt gäller till exempel mobiltelefoner. Balansen mellan hur utmanande och enkel en viss uppgift är spelar också en avgörande roll. Om en uppgift är allt för utmanande så leder det till att man blir nervös och stressad medan en allt för enkel uppgift kan göra att man blir uttråkad eller distraherad.

I en av sina böcker förklarade Csíkszentmihályi att man löper högst chans att nå ett tillstånd av flow när man står inför en uppgift som har tydliga målsättningar och som kräver specifika tillvägagångssätt och åtgärder. Ett exempel på en klassisk uppgift av den typen där flow kan uppstå är schack, där spelarna följer specifika regler, har ett tydligt mål att vinna och är helt fokuserade på spelet. För att uppnå ett tillstånd av flow så underlättar det om:

  • Aktiviteten i fråga är en aktivitet som man tycker om eller som man känner sig passionerad inför att göra
  • Aktiviteten innebär någon form av utmaning
  • Man har möjligheten att utveckla sin egen kunskap
  • Man har ett tydligt mål och en tydlig plan för att nå sitt mål

Kan alla känna flow?

Ja, alla kan faktiskt uppnå ett tillstånd av flow. I alla fall alla de som har en förmåga att kunna koncentrera sig på en enda uppgift under en viss tid. Utan att veta om det så har antagligen de allra flesta människor någon gång i sitt liv varit in the flow, men det kan dock skilja sig åt mellan olika personer hur lätt det är att uppnå ett tillstånd av flow. En del upplever flow under mer avancerade former och komplicerade situationer och andra under enklare former som när man är totalt uppslukad av en bok och inte märker att flera timmar hinner passera förbi.

En del upplever ett flow en gång i livet, vissa aldrig, och en del människor upplever det väldigt ofta. Det beror helt enkelt på hur man lever sitt liv och hur man tenderar att ta sig an uppgifter och söka nya utmaningar. Att tala om att befinna sig i ett flow är framför allt vanligt inom sportvärlden, där olika idrottare beskriver deras tillstånd som flow-liknande och att de var ”in the zone”. En av de mest avgörande faktorerna för att skapa den sortens balans i livet som leder till en känsla av flow är att man har förmågan att koppla bort sina egna, personliga bekymmer och problem, samt att man utövar aktiviteter som kräver ens fulla koncentration och som riktar ens energi mot realistiska och roliga mål som man kan uppnå.

Det kan som sagt dock skilja sig från person till person hur stor förmåga man har att uppleva ett flow-tillstånd. Studier har visat att personer som har en autotelisk personlighet tenderar att uppleva mer flow och oftare. Personer med en sådan typ av personlighet är sådana personer som brukar göra saker för sin egen skull istället för att jaga efter ett generellt och avlägset, externt mål. De är dock inte särskilt självcentrerade utan hyser istället en stor respekt och kärlek för livet. Människor som redan är mer benägna att känna känslor som ångest, oro och självkritik löper också mindre chans att känna flow eller riskerar att få sitt flow-tillstånd avbrutet av såna negativa känslor. I motsats till det så löper personer som tycker om att ta sig an nya utmaningar högre chanser att uppleva flow.

Kritik mot flow teorin

De som är kritiska till Csíkszentmihályis flow teori menar att det kan vara destruktivt att befinna sig i ett tillstånd av flow. Det beror på att de känslor som skapar ett tillstånd av att vara in the flow kan vara beroendeframkallande och skapa ett riskfyllt beteende, och därtill så finns det personer som vittnar om att de har uppnått ett tillstånd av flow i både krig och i olika antisociala situationer. Det är möjligt eftersom att flow teorin inte är knuten till en specifik kontext eller typ av situation, utan istället så beror det på om de grundläggande komponenterna av flow teorin är närvarande.

Teorin om flow sammanfattat

Enligt flow teorin så är flow namnet på det optimala, psykologiska tillstånd som en person kan uppnå när han eller hon är engagerad i en aktivitet som både är tillräckligt utmanande och tillräckligt enkel för ens kunskapsnivå. När man är engagerad i sådana typer av aktiviteter så blir man ofta alldeles uppslukad och tenderar också att tappa sin uppfattning om tid och rum. Ett par timmar som har passerat kan kännas som en kvart. Man är helt fokuserad på det som man håller på med, vilket ofta leder till en djupare form av inlärning och också en högre nivå av både personlig och professionell tillfredsställelse och utveckling.