Perceptionsprocessen: Uppfatta, strukturera och tolka information

Perception är det man upplever via sina sinnen. Det handlar om kombinationen mellan de stimuli som man tar emot från sin omgivning och de reaktioner som dessa stimuli leder till. Under den så kallade perceptionsprocessen inhämtar människan information från sin omgivning och skapar sig en bättre bild av de aspekter av miljön som är viktiga för överlevnad. Perceptionen skapar inte bara den värld man lever i utan gör också att man kan agera och ta beslut.

Perceptionsprocessen

 

Den här texten tittar närmre på perceptionsprocessen, de olika stegen som ingår och ger några tips på vägen.

 

Vad är Perception?

En människas perception, det vill säga uppfattning, förnimmelse, varseblivning eller iakttagelseförmåga, inkluderar de fem sinnena:

  • Känsel
  • Syn
  • Lukt
  • Hörsel
  • Smak

Perceptionen inkluderar också den proprioceptiva förmågan, vilken gör det möjligt att avgöra sin egen kropps position och rörelse och som därmed är en del av ens kroppsuppfattning. Den mänskliga perceptionen inkluderar också de kognitiva processer som är nödvändiga för att man ska kunna ta in, läsa av och bearbeta information så som att kunna känna igen ett bekant ansikte eller känna igen en familjär doft. Därtill gör perceptionen det möjligt att uppleva sånt som balans, tid, takt och hastighet och hur man mår på insidan. En annan form av perception är den sociala perceptionen. Den sociala perceptionen ger människan dess förmåga att identifiera och använda sig av sociala hintar och signaler om människor och relationer.

Människan har intresserat sig för perception sedan urminnes tider och ända tillbaka i det antika Grekland. De grekiska filosoferna var särskilt intresserade av hur människor lärde känna sin omgivning och hur de gick tillväga för att lära sig mer om den. När psykologi utvecklades som en egen vetenskap som var separat från filosofin så blev forskare intresserade av att förstå hur olika aspekter av perception fungerade, särskilt uppfattningen av färg.

Förutom att förstå de grundläggande fysiologiska processerna som var inblandade så var psykologer också intresserade av att förstå hur sinnet tolkar och organiserar dessa uppfattningar. Kognitiva psykologer har också arbetat för att förstå vilka roller motivation och förväntningar spelar när det kommer till ens perception. Idag sker det också mycket forskning på hjärnan för att förstå perceptionen bättre, och till exempel hur skador eller olika substanser kan påverka perceptionen.

 

Vad är perceptionsprocessen?

Perceptionsprocessen är en serie av efterföljande steg som börjar med miljön omkring en och leder till en uppfattning av ett stimulus och slutar med en handling som svar på det. Det är någonting som sker kontinuerligt hela tiden, men själva perceptionsprocessen är sällan någonting som man aktivt lägger märke till och tänker på. Det beror bland annat på att man alltid uppfattar väldigt många olika stimulus i miljön omkring en samtidigt. En del av vissa perceptionsprocesser sker dessutom helt per automatik, som till exempel när det ljus som faller på ögats näthinna förvandlas till en faktisk, visuell bild. Perceptionen fungerar på sätt och vis som ett filter som gör det möjligt för människan att existera och tolka världen utan att bli alldeles överväldigad av överflödet av stimuli.

Perception och perceptionsprocessen spelar en viktig roll inom exempelvis marknadsföring. I slutändan är det nämligen perceptionsprocessen som utvecklar en potentiell kunds uppfattning av ett märke, och som avgör hur kunden ser på märket i relation till konkurrenternas.

 

De olika stegen i perceptionsprocessen

Perceptionsprocessen går ut på att uppfatta, strukturera och tolka information. Den här processen inkluderar uppfattningen av ett utvalt stimulus, vilket passerar igenom ens perceptuella filter, organiseras enligt ens existerande strukturer och tankemönster och som sedan tolkas baserat på ens tidigare upplevelser. Fastän perceptionen är en mestadels kognitiv och psykologisk process så påverkas ens kommunikation också av hur man uppfattar människorna och sakerna runt omkring en. Man bemöter nämligen ofta ett objekt eller en person annorlunda om man är positivt inställd till det jämfört med hur man bemöter något som känns ogynnsamt eller negativt. Beskrivningen av perceptionsprocessen i det här avsnittet reder ut hur det går till när man filtrerar den stora mängd information som möter en dagligen och hur man organiserar informationen och förstår sig på den. Då perceptionsprocessen är särskilt intressant när det kommer till marknadsföring så beskrivs processen med ett fokus på konsumtion.

 

1. Exponering

Exponering perceptionsprocessen

Människan inhämtar information genom alla sina fem sinnen men det perceptuella fältet (det vill säga omvärlden) består av så många olika stimuli att det är omöjligt för ens hjärna att bearbeta och förstå allihop. Konsumenter bombarderas dagligen med meddelanden och budskap som sänds ut till dem via TV, radio, internet, diverse skyltar överallt, med mera. Enligt en studie så möts den genomsnittlige konsumenten av cirka 3000 reklamer och kampanjbudskap varje dag! Det beror bland annat på att många idag är online, tittar på TV och kollar sin mobil simultant och samtidigt.

Med tanke på den stora mängd meddelanden och budskap som möter en människa varje dag kan man undra hur man som konsument till exempel kan förstå sig på ett och samma märke tillräckligt bra. Det är möjligt genom att konsumenter för det mesta enbart fokuserar sin uppmärksamhet på de meddelanden och budskap som relaterar till deras behov, önskemål, preferenser och attityder. Märken och företag har ofta som strategi att maxa sin exponering eftersom att det ökar chanserna för att deras reklam kommer att uppmärksammas av rätt konsument vid rätt tidpunkt.

En viktig aspekt av exponeringen är vad som kallas för den absoluta tröskeln. Den absoluta tröskeln för exponering definieras som den intensitet av ett stimulus som gör att man just precis kan märka av det. Den absoluta tröskeln är vad som förklarar varför man bara kan känna någons parfym som befinner sig i samma rum om man sitter relativt nära dem.

 

2. Uppmärksamhet

Uppmärksamhet

Uppmärksamheten utgör det nästa steget i perceptionsprocessen, där man fokuserar sin uppmärksamhet på specifik inkommande sensorisk information. Eftersom att det är praktiskt omöjligt att rikta sin uppmärksamhet mot alla de tusentals stimuli som man exponeras för varje dag så tenderar man att istället att som sagt bara rikta sin uppmärksamhet mot de stimuli som är direkt kopplade till ens egna intressen eller behov. Det är tack vare den här typen av selektiv uppmärksamhet som gör det möjligt att mätta viktiga behov och få saker och ting gjorda i tid. För att förstå det här fenomenet bättre kan man föreställa sig det hypotetiska scenariet där ens bil till slut har gått sönder helt. Man behöver därför en ny bil men oroar sig för vad en ny eller till och med en begagnad bil kan komma att kosta en.

Fastän så kallade bil-pooler är något som existerat en längre tid så är det ingenting man tidigare har reflekterat över eftersom att man aldrig har varit i behov av att låna en bil. När behovet av ett billigare sätt att kunna ha en bil nu har uppstått så börjar man lägga märke till alla de parkeringsplatser som är reserverade för bilar ur en bil-pool och man börjar se skyltar om bil-pooler överallt. Man börjar därför undra om de här skyltarna och parkeringsplatserna just dykt upp eller om det är så att man helt enkelt bara aldrig lagt märke till det förut.

Det här scenariot illustrerar vilken roll uppmärksamhet och det här andra steget i perceptionsprocessen spelar. Det som fångar ens uppmärksamhet är ofta det som man själv anser vara viktigt, relevant, vältajmat och betydelsefullt. När det kommer till exempelvis TV-reklamer så upprepar företagen sina reklamer väldigt många gånger. Oavsett hur trött man är att se samma gamla reklam om och om igen så hoppas företagen och dess marknadsföring att man som konsument lagrar i alla fall en del av deras information till ett tillfälle då ett behov av deras produkt uppstår. För många företag är det dock inte en acceptabel marknadsföringsstrategi, eftersom att den inte är särskilt pålitlig eller effektiv när det gäller varken tid eller pengar.

För att maximera sin exponering med intentionen att konsumenterna ska lägga märke till en och för att göra ett starkt och minnesvärt intryck så ägnar sig många företag sig också åt så kallad ”gerilla marketing”. Den här typen av marknadsföring är ofta väldigt okonventionell, oväntad och innovativ. Framför allt så är den minnesvärd, vilket är en stark fördel så att företaget i fråga dyker upp i huvudet på den konsument som är i behov av deras produkt.

 

3. Tolkning

Tolkning perception

Att välja ut och organisera inkommande stimuli händer väldigt fort och dessutom är det något som man ofta gör helt omedvetet. Att tolka ett stimulus kan dock vara ett mycket mer avsiktligt och medvetet steg i perceptionsprocessen. Att tolka är den tredje delen av processen, och det är det steg där man ger mening och betydelse åt det man tar in genom sina sinnen och det man upplever. Det gör man med hjälp av mentala strukturer. De mentala strukturerna fungerar som databaser av lagrad information som man använder för att tolka nya upplevelser. De flesta har ganska komplicerade mentala strukturer vilka har utvecklats över tid, allt eftersom att små mängder information har kombinerats för att skapa mer meningsfulla och relaterbara strukturer. Det är viktigt att vara medveten om de här mentala strukturerna, eftersom att ens tolkningar vidare påverkar hur man beter sig. De mentala strukturerna är relaterade till individer, grupper, platser och objekt och det är de strukturerna som filtrerar ens perceptioner före, under och efter interaktioner.

 

4. Anpassning

Anpassning perception

En grundläggande del av perceptionsprocessen är den sensoriska anpassningen, vilket innebär att en minskad känslighet för ett specifikt stimulus efter långvarig och konstant exponering. När man till exempel hoppar ner i en bassäng så känns vattnet till en början rätt kallt men efter ett tag märker man inte längre av att det är kallt. Efter en förlängd exponering av samma stimulus så minskar ens känslighet så pass mycket att man inte längre uppfattar det. Förmågan att anpassa sig till sådana omständigheter i ens omgivning som inte förändras är en väldigt viktig egenskap för överlevnad. Det beror på att den förmågan lämnar ens receptorer fria så att de kan upptäcka de viktigaste och mest informativa förändringarna i ens miljö och svara på dem på det lämpligaste sättet. På grund av den sensoriska anpassningen så är det en svår men viktig fråga för marknadsföringsexperterna att ta reda på exakt var gränsen går för hur mycket exponering som är tillräcklig för att fånga konsumenternas uppmärksamhet, men inte så pass mycket att konsumentens sensorer anpassas och inte längre uppfattar reklamens stimuli.

 

Exempel – Den visuella perceptionsprocessen

Det kan vara hjälpsamt att titta närmre på hur perceptionsprocessen går till på en detaljerad och fysiologisk nivå, och inte bara från marknadsföringens perspektiv. På en mer detaljerad nivå skiljer sig processen något åt mellan de olika sinnena. När det kommer till synen går det i regel till så här:

  1. Ett stimulus i miljön: Världen är full av stimuli som kan fånga ens uppmärksamhet genom alla ens sinnen. Ett stimulus i miljön är allt i ens omgivning som har potentialen att uppfattas av någon.
  2. Utvalt stimulus: Det här är det stimulus, det vill säga det specifika objektet, i miljön som ens fokus har landat på.
  3. Bilden av stimulus på näthinnan i ögat: Här passerar ljuset genom hornhinnan och pupillen in på ögonlinsen. Hornhinnan hjälper till att fokusera ljuset när det kommer in i ögat, och ögonens iris styr pupillernas storlek för att bestämma hur mycket ljus som ska släppas in. Hornhinnan och linsen fungerar tillsammans för att projicera en inverterad bild på näthinnan.
  4. Transduktion: Bilden på näthinnan förvandlas sedan till elektriska signaler i den process som kallas för transduktion. Det gör så att det visuella meddelandet kan överföras till hjärnan för tolkning.
  5. Neural bearbetning: De elektriska signalerna går igenom den neurala bearbetningen. Den väg som sedan väljs beror på vilken typ av signal det gäller, i det här fallet är det en visuell signal.
  6. Perception: I det här steget i processen uppfattar man stimulusen i miljön. Det är vid denna tidpunkt som man blir medveten om den specifika stimulusen.
  7. Handling: Action-fasen i perceptionsprocessen brukar involvera någon form av fysisk aktivitet som sker som svar på ett uppfattat och bearbetat stimulus. Det kan innebära en större och märkbar handling som att springa ifrån en fara eller någonting mer subtilt som att blinka som svar på flygande damm i luften.

 

Tips

Det finns lite olika trix och knep som man kan ta till för att uppfatta ännu mer i sin omgivning, eller för att i alla fall bli bättre på att fokusera på det i ens omgivning som är viktigast:

  • Var uppmärksam: Perceptionen kräver att man är närvarande och uppmärksam inför sin omgivning. Det inkluderar allting som syns, som kan röras vid, som man kan smaka, lukta och som kan höras. Det kan också involvera de proprioceptiva sinnena, det vill säga att man uppfattar rörelse av sina armar och ben eller den förändrade positionen av ens kropp i relation till objekt i omgivningen.
  • Skapa mening av det som uppfattas: Att skapa mening och erkänna det man uppfattar är en grundläggande och viktig del av perceptionen eftersom att det är det som tillåter en att bättre förstå sig på omgivningen. Genom att placera objekt och stimuli i meningsfulla kategorier så blir det enklare att förstå och vidare att agera passande.
  • Agera: Det sista steget i perceptionsprocessen involverar någon form av agerande som svar på ett stimulus i omgivningen. Det kan till exempel innebära olika sorters handlingar, som att vända på huvudet för att titta närmre på något eller att börja gå framåt.

 

Potentiella misstag och fallgropar

Perceptionsprocessen går inte alltid så enkelt till som man hade trott, och det finns mängder av faktorer som skulle kunna störa ens perception. Perceptuella störningar och sjukdomar är kognitiva tillstånd som innebär en försämrad förmåga att uppfatta objekt och koncept. Några sådana som kan störa en persons perception är:

  • Neglect-syndrom: De här syndromen uppstår vanligtvis efter eller i samband med en hjärnskada, och handlar om att man inte kan uppfatta stimuli på exempelvis ena sidan av kroppen
  • Prospagnosi – ansiktsblindhet: En störning som gör det svårare att känna igen andra människors ansikten
  • Afantasi: Ett tillstånd som karaktäriseras av en oförmåga att visualisera saker i sin hjärna
  • Schizofreni: En sjukdom som karaktäriseras av onormala perceptioner av verkligheten.

 

Slutsats

Perceptionen är den förmåga och process som innebär att man väljer ut, organiserar och tolkar information. Det gör man genom att kroppens sinnen och receptorer reagerar på olika sorters stimuli i omgivningen. De fem sinnena som människan har och som utgör starten av perceptionsprocessen är synen, hörseln, känseln, smaken och lukten. Utöver de fem sinnena så har man också en proprioceptiv förmåga, vilken gör det möjligt att uppfatta rörelser som den egna kroppen gör samt att uppfatta ens egen kropps position i förhållande till andras koppar eller nära objekt. Bearbetning av stimuli sker ofta av sig självt och är inte något de flesta är medvetna om. Det sker undermedvetet, medan man aktivt fäster en mening vid en upplevelse när man tolkar den inkommande informationen. Det är viktigt att man gör det, så att man skapar de mentala strukturer som hjälper en vid ett senare tillfälle att bedöma ett nytt stimulus eller en ny situation.