Självledarskap innebär ett aktivt förhållningssätt till sina egna mål och önskningar. Genom ett bra självledarskap ska ens tankar och handlingar leda till ens mål. Den förste som myntade uttrycket var Charles Manz som på 1980-talet introducerade termen som ett sätt att medvetet influera sig själv genom perspektiv som leder en framåt. Det handlar alltså om att ta kontroll och ansvar över sina tankar och handlingar.
Genom självledarskap blir det därför ofta enklare att nå sina mål, eftersom man blir ansvarig för processen. Detta gör självklart också att man blir ansvarig för sina misslyckanden vilket kan göra folk tveksamma till självledarskap. Människor tenderar att vilja skylla ifrån sig för att slippa ta ansvar. Detta bör dock undvikas eftersom det kan hindra en från att nå sin maximala utveckling och därmed sina mål.
Vad är självledarskap?
Att utöva självledarskap innebär att förstå vem man är och vad man vill. Det krävs en hel del självkännedom för att självledarskapet ska bli framgångsrikt, och man behöver även vara redo att göra en hel del förändringar. Tanken är också baserad på hur företag och organisationer kan växa genom att individerna inom gruppen utövar självledarskap. En organisation som växer gör det eftersom individer inom den växer och sprider sin kunskap och sina attityder till sina kollegor. Enkelt sagt är självledarskap en balans och kontinuerlig utveckling av två faktorer, en inre och en yttre.
Attityd
Den inre faktorn är ens attityder. Inom detta begrepp ryms sådant som självkännedom och självförtroende. Detta är mycket viktigt för att själva ledarskapet ens ska bli intressant för individen. När man upplever att man själv eller en aktivitet har ett tydligt syfte, blir det enklare att motivera sig själv.
Handling
Den yttre faktorn är en individs handlingar som riktas mot det mål man önskar uppnå. Det säger sig självt att handlingarna styrs av attityden och därför är beroende av den. Man ska ha fokus på sina mål men samtidigt befinna sig i rätt stadie av utvecklingen. Det tar tid att göra förändringsarbeten och dröjer därför ofta innan man når dit man vill. Att hålla fokus där man befinner sig och lyfta fram de små segrarna är ett bra medel för att handlingen ska vara fortsatt aktiv.
Teoretiskt underlag
Något av det viktigaste med självledarskap är att förstå hur ens tankar och attityder hänger ihop med motivationen. Det är i stor utsträckning graden av självkännedom och handlingskraft som avgör självledarskapet. I de tidiga diskussionerna kring självledarskap presenterades detta baserat på tre grundläggande teorier.
Självkontroll
Självkontroll och självreglering innebär att kunna förstå sitt faktiska tillstånd och sin nuvarande situation på ett korrekt sätt och utifrån detta sätta upp målbilder över hur man önskar att ens faktiska tillstånd såg ut samt vad man vill uppnå. Genom självkontroll kan man sedan med handlingar försöka överbrygga den distans som finns mellan dagens tillstånd och målbilden.
Social/kognitiv teori
Den social/kognitiva teorin behandlar också de mål och känslor man har, men från ett bredare perspektiv. Här ser man tankar, beteende och den sociala och politiska samtiden som tre sammanhängande delar som tillsammans avgör hur självledarskapet kommer att se ut.
Självbestämmelse
Självbestämmelse utgår från en känd teori som kallas självbestämmandeteorin. Den behandlar relationen mellan människans upplevda syfte och dess motivation. Där blir motivationen, både den inre och yttre, delar i självledande beteende.
Olika metoder för självledarskap
Det finns en mängd olika vägar för hur man bäst nåt ett effektivt självledarskap. Även om man inte medvetandegjort eller satt ord på självledarskapet så leder alla människor sig själva i sitt vardagliga liv. Det som skiljer bra och lyckat självledarskap från dåligt är hur effektivt man lyckas nå sina mål. För att systematisera och strategisera detta i stället för att låta slumpen avgöra finns metoder som hjälper en att uppnå lyckat självledarskap.
Bryants metod
Andrew Bryant är en författare som skrivit flera böcker på ämnet självledarskap. I hans böcker finns flera strategier för hur man kan uppnå ett bra självledarskap. Han har byggt en teoretisk grund baserat på hans föreställning om begreppet och sedan utvecklad en praktisk metod.
Intention
Den första delen av självledarskap, enligt Bryant, är intention. Om en individ har en stark intention blir också handlingarna som följer på denna mer meningsfulla. Intentionen kommer inifrån och är alltså en del av individens attityd. Det är mycket viktigt att från början identifiera sin intention för att det arbete man utför ska bli mer framgångsrikt.
Självmedvetenhet
Genom att förstå sina egna värderingar och intentioner blir det enklare att arbeta fram en strategi för hur man ska nå sina mål. Om man dessutom har god självkännedom och förstår sin personlighet vet man vad man ska förstärka och vad man bör undvika. Genom att föra ett aktivt arbete för mer självmedvetenhet kan man öka kvalitén i sina handlingar och göra självledarskapet bättre och mer träffsäkert.
Självförtroende
Genom att förstå sina intentioner och öka sin självmedvetenhet kan man också uppnå självförtroende. Medan man utvecklas förstärks självförtroendet genom de vinster man gör och de hinder man övervinner. Det är viktigt att självförtroendet relaterar till verkligheten och inte blir en kaxig övertro. Därför behöver självmedvetenhet och intention komma före självförtroende.
Effektivitet
Genom effektivitet blir man mer innovativ och tenderar att göra mer för att nå sina mål. Ofta är det i arbetet förändring uppstår, men utan effektivitet och energi kommer man inte framåt. Det är också ett sinnestillstånd som innebär att man upplever sig klara av även svårare utmaningar. Detta är den sista av de inre drivkrafterna.
Influens
Influensen är det som följer på en medveten handling och därför det som utgör själva resultatet av självledarskapet. Tanken är att man genom stark och genomarbetat attityd kan skapa större möjligheter för att influera. Om man förstår sig själv väl och dessutom har en stabil grund kommer det bli enklare att skapa skillnad för andra.
Påverkan
Påverkan är det som faktiskt går att mäta och fungerar som en relation mellan influens och intention. Det är det som omvärlden ser och förstår och som blir det mätbara resultatet av självledarskapet.
SOAR-modellen
En annan populär modell för självledarskap kallas SOAR-modellen och skapades av författarna Gambill och Carbonara. Denna modell bygger på byggstenar såsom självmedvetenhet, emotionell intelligens, empati med flera. Tanken är att man genom förståelse i dessa koncept kan skapa framgångsrikt självledarskap. Faserna i modellen följer på varandra och är således helt nödvändiga, som i ett kretslopp.
Jaget (Self)
Genom att förstå sitt eget jag och vem man är i alla sina kombinationer, sinnesstämningar och olika miljöer är en kritisk del av självledarskapet. Jaget är en kombination av vanor, fysiska och psykiska attribut, styrkor och svagheter. När man förstår sitt jag bra kan man bygga upp situationer då självledarskap är viktigt på ett sätt som gynnar en själv. Fungerar man bäst på eftermiddagen kan man schemalägga kritiska möten vid denna tid. Om man står inför ett svårt val kan man använda sig kunskap om sitt eget jag och de värderingar som är viktigast för att ta ett bättre beslut. På så sätt börjar kretsloppet med jaget, grunden för vilken typ av självledarskap man väljer att bygga.
Utsikt (Outlook)
Efter att ha identifierat sitt jag kan man använda denna kunskap för att förstå sin utsikt. Människor är olika individer från olika bakgrunder, och detta spelar självklart in då man tar beslut. Att identifiera hur man fungerar i givna situationer och hur ens känslor påverkar ens världssyn är en kritisk del av gott självledarskap.
Handling (Action)
Denna del går ut på att förenkla handlingen och skapa ett mer gynnsamt klimat för självledarskapet. Genom att förstå de som finns runt en och ens relationer till dessa kan man hålla lugnet även i kritiska situationer. Detta gör att man kan leda sig själv på ett stabilt sätt utan att tappa fokus även vid komplexa konfrontationer.
Eftertanke (Reflection)
Att kontinuerligt reflektera över sitt beteende, sina perspektiv och sina vanor är ett viktigt sätt att vara proaktiv i sitt självledarskap. På så vis kan man tidigt identifiera sina brister och lära sig av de hinder man möter. Det är genom att hela tiden lära sig från sina erfarenheter som man kan växa.
Strategier för självledarskap
Utöver dessa metoder finns även andra strategier för hur man uppnår självledarskap. Ett självledarskap är en typ av personlig utveckling som måste få ta tid och alla vinster bör räknas som betydelsefulla. I sitt arbete kan både företag och individer förändras och framgångsrikt självledarskap behöver därför vara dynamiskt. På så vis kan man uppnå stabila resultat medan man utvecklas kontinuerligt.
Tydliga värderingar
Det är viktigt att sätta upp tydliga värderingar, både för sig själv och att kommunicera dessa till sina vänner och kollegor. Om folk runt omkring en förstår vart man är på väg är de oftare benägna att respektera detta och underlätta resan. Om dessa värderingar linjerar med både företagets och ens egna mål blir självledarskapet mer framgångsrikt.
Utvärdera mål kontinuerligt
Eftersom mål hela tiden omarbetas och förändras genom livets olika stadier är det viktigt att också hålla koll på hur ens mål utvecklats. För att ledarstrategin ska bli bra kan man behöva fundera över om man fortfarande arbetar mot samma mål som förr. Har målet ändrats bör också strategin omarbetas.
Planera
Ett enkelt sätt att främja självledarskap är att skapa planer. Dessa kan vara kortsiktiga som ett veckoschema eller en att göra-lista. När man skriver ner vad man ska göra under en dag blir det också enklare att utvärdera huruvida aktiviteterna linjerar med ens målbild. Prioriteringar kan då göras för att undvika stress och onödiga arbetsuppgifter.
Var steget före
Genom att arbeta proaktivt kan man behålla kontrollen genom hela sitt självledarskap. Om man har en utarbetad strategi blir det enklare att möta motgångar och snabbt förstå hur man ska angripa dessa. I stället för att hoppas att någon annan ska ta itu med problemet och vänta på att det ska hända kan man således själv ta till handling och göra sin egen personliga utveckling mer effektiv.
Utmaningar med självledarskap
Eftersom självledarskap kräver stort tålamod och kontinuerlig personlig reflektion och utveckling kan det ibland kännas både motigt och svårt. Genom att skapa en balans mellan sin personlighet, sina önskningar och sina handlingar kan man dock bli mer trovärdig och inspirera andra. Det finns vissa utmaningar som kan vara bra att ha koll på för att förstå de svårigheter som kan uppstå då man utvecklar ett självledarskap.
Se till dig själv först
Många har lärt sig att vända sig utåt då något blir fel och skylla ifrån sig. Det kan kännas jobbigt att medge att man gjort misstag, men detta i sig är problematiskt. Man lär sig av sina fel och kan genom att förstå dessa undvika att göra om dem i framtiden. Dessutom kan en ström av distraktioner som andra personers frustration och meddelanden göra att man tar till sig av andras känslor. Detta kan bli mycket problematiskt eftersom det kan försämra ens omdöme och göra att man tappar fokus på sina mål. Det är mycket viktigt att ha en inre balans och en tydlig bas i sitt självledarskap. Ibland måste man stanna upp och fundera över vad man känner och varför för att kunna identifiera när någon annans stress har blivit ens egen.
Det negativa känns större än det positiva
Detta är en klassisk paradox men fortfarande mycket vanlig och problematisk. Människor tenderar generellt att fokusera på och förstora det negativa i stället för att se till allt det som är positivt. Man kan se detta exempelvis då man läser en dagstidning eller då man hör någon prata om sitt liv och sina känslor. Det positiva tar man ofta för givet medan det negativa blir det centrala. För att skapa bra självledarskap måste man dock försöka bryta detta mönster. Negativa tankar föder nämligen mer negativa tankar, och detta kan i slutändan påverka både motivation och attityd negativt. Särskilt om man börjar tänka negativt om sig själv och sin person kan man dra ner sig själv så till den grad att det blir mycket svårt att vända det hela. Man kan skapa rutiner för att försöka stoppa detta, exempelvis genom att varje dag avsätta några minuter till att identifiera bra saker man gjort eller som man är tacksam för.
Det är enklare att göra mycket än att göra rätt
Många människor som uppfattar sig som ledare tycker ofta om att ha många bollar i luften. Man vill att andra ska uppfatta en som en ”doer” och en aktiv person. Det är vanligt att man tänker att ju mer man gör desto bättre är man. På så vis fastnar många i tankar om att ens värde ligger i ens prestationer. Inom självledarskapet bör detta dock undvikas, eftersom de handlingar som inte gynnar målen inte heller är intressanta. Man kan nästan se det som att man slösar tid på sådant som inte är nödvändigt för den personliga och professionella utvecklingen. När denna paradox uppstår hos en naturlig ledare som vill uppnå självledarskap kan det ge upphov till stress, som dessutom inte blir bättre av att lösningen är att stanna upp och reflektera. Man måste komma ihåg att en av självledarskapets viktigaste delar är intention. Genom att ha intention genom sina handlingar skapar man både trovärdighet och förtroende och kan därför inspirera andra att handla liknande.
Sammanfattning självledarskap
Självledarskap som koncept har tydliga band till den emotionella intelligensen genom sina kognitiva dimensioner. Genom självledarskap kan man påverka sig själv att prestera mer effektivt och med mer fokus på sina inre mål och drivkrafter. Det kan vara ett mycket lyckat koncept både för individen och organisationen eftersom det finns tydliga strategier för hur man kan förbättra sitt självledarskap.
Man tänker ofta på ledarskap i form av en chefsposition eller en auktoritär figur som har kontroll över andra personer. Det är dock ett mycket större koncept i vilket det också ingår sådant som att försöka påverka andra såsom vänner och familj att förstå ens värderingar. Detta arbete som kan ske både inom ens professionella vardag eller i sina privata relationer blir betydligt enklare om personen man försöker påverka litar på det som sägs. Man behöver helt enkelt trovärdighet för att bli framgångsrik i sina försök att influera och inspirera andra. Självledarskap betyder också att man som person är grundad, realistisk och mer autentisk vilket leder andra att lita på en mer. Just på grund av detta bör man börja med det personliga ledarskapsarbetet innan man försöker påverka de man har runt sig.
En annan viktig faktor som kommer av självledarskap är förmågan att lyssna till andra. I stället för att känna frustration när någon uttrycker konkurrerande åsikter kan den som är grundad i sig själv försöka förstå och acceptera detta på ett helt annat sätt. Då påverkas man inte känslomässigt, men kan rationellt möta den andra personen genom argument och samtal som håller sig på en professionell nivå. Alla dessa olika delar som kommer av självledarskap kan skapa stora fördelar för den som uppnår det. Man blir mer produktiv och samtidigt mer nöjd med sitt arbete. Dessutom kan man uppnå större framgångar i sin karriär, utan att detta skapar vare sig stress eller ångest. På så vis fungerar självledarskap som en mycket effektiv metod för att må bättre personligen och fungera bättre professionellt.
