Det är vanligt att man känner att man arbetar hårt för någonting men att det verkar som att man inte kommer någonvart. När man blickar tillbaka i tiden så kan det verka som att man bara gjort mindre framsteg när det kommer till sina kunskaper och kompetenser. Många människor spenderar sina liv med att gå från ett jobb till ett annat, eller rusar omkring för att hinna med mera utan att egentligen få särskilt mycket gjort. Oavsett vad man gör för någonting så är det bra att ha ett mål som man kan sikta mot, så att man på så sätt också kan avgöra om man rör sig i rätt riktigt samt att man vet när man når viktiga milstolpar och gör framsteg.
Målsättningar, oavsett om de har blivit formulerade på papper eller inte, är en del av varje aspekt av livet, både när det gäller privatlivet och på arbetet. Mål skapar en känsla av riktning, motivation, ett tydligt fokus och förtydligar också betydelsen av det man gör. SMART kriterier är ett ramverk som hjälper en med processen att sätta upp målsättningar för sig själv, vars fem stycken kriterier guidar en till att sätta de rätta sorts målen.
SMARTa mål är till för att konkretisera sina idéer och fokusera sina resurser så att man använder sin tid produktivt, vilket ökar chanserna för att man åstadkommer det man vill i livet. Den här texten utforskar vad SMART står för, hur dess kriterier formar målsättningar och hur man kan använda sig av SMART i praktiken.
Vad är SMART Kriterier?
För att kunna skapa den karriär som man alltid har drömt om så är det både viktigt och hjälpsamt att sätta upp mål för sig själv. Att konstatera vad ens syfte är och skapa en tydlig karta för hur man ska gå tillväga för att nå sina mål kan vara avgörande för att se till så att man delar upp både sin tid och sina resurser så smart som möjligt, och förhoppningsvis klättra upp för karriärstegen allt eftersom man gör fler och fler framsteg. Utan några uppsatta mål kan det vara svårt att avgöra hur man bör göra för att till exempel nå upp till en viss befordran eller andra sorters milstolpar som man vill kunna passera.
SMARTs kriterium brukar härledas tillbaka till Peter Druckers koncept Management by Objectives. Själva termen SMART användes för första gången av George T. Doran år 1981 i ett nummer av Management Review. Namnet på den här metoden för målsättning, SMART, är ett engelskt akronym som står för:
- Specific: enkelt, rationellt och signifikant
- Measurable: meningsfullt och motiverande
- Achievable: uppnåeligt
- Relevant: rimligt, realistiskt och resursbaserat
- Time based: tidsbaserat/tidsbegränsat
När individer och företag sätter upp generella och ibland även orealistiska mål så bäddar de nästan för att misslyckas. Ett mål så som exempelvis ”Jag vill bli bäst på …” är allt för vagt och erbjuder ingen som helst riktning. De mål som man tar fram med hjälp av SMART banar väg för framgång genom att göra ens mål mycket mer specifika, mätbara, uppnåeliga, realistiska och anpassade till givna deadlines. Metoden hjälper en därtill att pusha sig själv hårdare för att skapa resultat, ger en tydlig riktning att arbeta i samt organiserar de olika målsättningarna som man har.
Precis som allting annat inom affärsvärlden så kan ens SMARTa mål också förändras med tiden. Om man är verksam inom en bransch där förutsättningar eller olika typer av omständigheter ofta förändras så kan det vara en lämpligare idé att lägga på två stycken kriterier till SMART, och då istället använda sig av versionen SMARTER när man tar fram sina mål. I SMARTER så lägger man till Evaluate och Re-do i slutet på akronymet.
Idén som ligger bakom det är att man hela tiden ska försöka att utvärdera (evaluate) sina mål och göra om (re-do) och anpassa dem när det visar sig behövas. Ett företags riktlinjer och policys genomgår ständigt små som stora förändringar och ens personliga målsättningar utvecklas, vilket kan innebära att de målsättningar som man satte upp för ett halvår sedan inte längre är särskilt aktuella.
SMART Kriterier
För att ett mål eller ett gäng målsättningar ska vara bra och ha potential för att fungera i praktiken så bör de alltså möta de fem stycken kriterierna som tillsamman bygger upp SMART-metoden. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning för vart och ett av de fem kriterierna.
Specifikt (Specific)
Ett mål bör alltid vara så tydligt, konkret och specifikt som möjligt, annat så är risken stor att man inte kan fokusera och koncentrera sina resurser eller att man inte känner sig tillräckligt motiverad för att göra det som krävs för att uppnå sitt mål. När man börjar med att fundera kring en målsättning så kan man starta med att tänka kring det här första kriteriet som en problemformulering eller syftet bakom målet. Det behöver inte betyda att man skapar en detaljerad lista över hur man ska gå tillväga för att möta sitt mål, men man borde kunna svara på de här följande w-questions (frågor som på engelska alla börjar på bokstaven w):
- Vilka är involverade? (Who?): Här överväger man vem som behöver vara involverad i arbetet för att det ska gå att nå målet. Den här frågan är särskilt viktig när det handlar om gemensamma målsättningar inom till exempel en arbetsgrupp i ett projekt.
- Vad vill man åstadkomma? (What?): Sedan funderar man på exakt vad det är som man vill kunna åstadkomma. Här ska man gärna vara så detaljerad som möjligt.
- När? (When?): Tidsaspekten för ett mål är någonting som man återkommer till i det femte och sista kriteriet inom SMART, men redan här kan det vara bra att sätta en tidsram för målet.
- Var ska det ske? (Where?): Den här frågan är inte särskilt relevant alla gånger, speciellt om man sätter personliga mål, men om det finns en speciell plats eller event med i bilden så bör den nämnas här.
- Vilken/vilka resurser är tillgängliga eller vilka hinder står i vägen? (Which?): Avgör vilka kraven, resurserna och hinderna är som spelar en viktig roll för målet i fråga. Den här frågan är ofta användbar att ställa för att ta reda på om ett visst mål är realistiskt eller inte.
- Varför är det här viktigt? (Why?): Här frågar man sig vad skälen är till att överhuvudtaget sätta målet i fråga. När till exempel anställda vid ett företag använder sig av SMART-metoden så brukar svaret på den här frågan ofta vara att driva företaget eller sin karriär framåt.
Om man föreställer sig en situation där man för närvarande arbetar som en gruppledare på ett marknadsföringsföretag, men man vill bli avdelningschef. Ett specifikt mål skulle då kunna formuleras så här: ”Jag vill skaffa mig den kunskap och erfarenhet som krävs för att kunna bli avdelningschef inom det här företaget där jag arbetar, för att på så sätt kunna avancera i min karriär och samtidigt leda en framgångsrik avdelning”. När man sätter mål som någon annan har makten över så ska man vara extra uppmärksam när man utvecklar sin målsättning och sätter ord på den. Om man får sin befordran eller inte beror på den som rekryterar till tjänsten, medan man själv har makten över ens väg till jobbintervjun och hur man går tillväga för att göra allt man kan för att bli en så bra kandidat för tjänsten som möjligt.
Mätbart (Measurable)
Det är viktigt att ha mål vars framsteg och framgång går att mäta, så att man på så sätt kan följa sin utveckling och samtidigt behålla sin motivation. Att bedöma och utvärdera sina framsteg kan ofta leda till att man fortsätter känna sig fokuserad, har lättare för att hålla sina deadlines och känner en upprymdhet och uppmuntran när man kommer allt närmre och närmre sitt slutgiltiga mål. Ett mål som är mätbart bör kunna svara på följande frågor:
- Hur mycket?
- Hur många?
- Hur kommer man veta när det har blivit uppnått?
Om det är jobbtiteln som avdelningschef som man vill ha och man har som mål att skaffa sig nödvändig kunskap och erfarenhet för det, så kan man mäta sina framsteg exempelvis genom att ha fullföljt en viss utbildning och skaffat sig en viss erfarenhet inom två års tid.
Uppnåeligt (Achievable)
Ens mål bör också vara realistiskt, uppnåeligt och åtkomligt för att man ska kunna nå det i praktiken. Med andra ord så borde en målsättning både utmana ens kompetenser och se till att man utvecklas i arbetet med att nå målet, samt fortfarande vara en möjlighet. När man sätter upp ett uppnåeligt mål så händer det många gånger också att man identifierbar tidigare möjligheter som blivit förbisedda, eller resurser som nu kan komma att visa sig vara användbara. Ett uppnåeligt mål bör kunna svara på följande frågor:
- Hur kan det här målet nås?
- Hur realistiskt är det här målet, baserat på andra begränsningar så som ekonomiska faktorer?
Man kan börja med att fråga sig själv om det är realistiskt att man kommer kunna utveckla de kunskaper som krävs för jobbet som avdelningschef, baserat på ens nuvarande erfarenheter och kvalifikationer. Faktorer som kan spela in är exempelvis tid, om man har tillräckligt med tid för att fullfölja de nödvändiga utbildningarna och kurserna, eller om man ens har råd till det.
Relevant (Relevant)
Det här SMART kriteriet och steget är till för att säkerställa så att målet mål man sätter verkligen har en betydelse och är relevant, samt att det ligger i linje med andra relevanta målsättningar som man kan tänkas ha. De allra flesta behöver något slags stöd och hjälp i olika utsträckning för att uppnå sina mål, men det är viktigt att man själv behåller kontrollen över dem. Därför bör man se till så att ens egna planer för arbetet med att nå målet driver alla inblandade framåt, men vara medveten om att det fortfarande är man själv som är ytterst ansvarig för att uppnå det egna målet. Ett relevant mål kan generellt svara ja på samtliga frågor:
- Verkar det här värt besväret?
- Är det här rätt tidpunkt?
- Matchar det här övriga behov och ansträngningar?
- Är jag rätt person för att nå det här målet?
Även fast man känner att man vill skaffa sig de kompetenser och kvalifikationer som krävs för att bli avdelningschef inom en organisation, så är det inte alltid det är rätt tidpunkt för att gå en viss utbildning eller sätta igång jakten på andra kvalifikationer. Det gäller att vara säker på att man är rätt person för jobbet, och att man har tänkt igenom alla möjliga aspekter som kan vara viktiga och påverka den här situationen. Man bör till exempel fundera kring ens partners målsättningar, och om ens eget mål ligger i konflikt med deras.
Tidsbaserat/tidsbegränsat (Time-based)
Alla mål behöver en tidsfrist, så att man har en konkret deadline att fokusera på och någonting att arbeta mot. Det här SMART kriteriet är till för att förhindra så att vardagliga bestyr och uppgifter tar prioritet över ens mer långsiktiga målsättningar. SMARTa mål kan dock gälla både långsiktiga drömmar och mer vardagliga förhoppningar. Ett tidsbegränsat mål kan svara på följande typ av frågor:
- När?
- Vad kan göras om ett halvår?
- Vad kan göras om sex veckor?
- Vad kan göras idag?
När man kommer till det här steget av SMART metoden så bör man till exempel kolla upp hur lång tid de utbildningar och kurser kommer ta som man behöver för att kunna kvalificera som avdelningschef. Det är viktigt att sätta en realistisk tidsram och deadline för sig själv, för att kunna möta mindre mål på vägen till det slutgiltiga målet.
Så skriver man ner sina mål med hjälp av SMART kriterier
När det kommer till att formulera SMARTa mål så ska man vara beredd på att processen till stor del kommer att handla om att ställa en stor mängd frågor, till sig själv och till det eventuella team som man jobbar med. Svaren som man ger på frågorna är till för att hjälpa en att finjustera sin strategi och säkerställa att de tänkta målen kommer gå att nå i realiteten. Samtidigt som man ska försöka vara så realistisk som möjligt så är det också viktigt att man behåller en optimistisk syn och attityd. Det här behöver inte vara en svår eller läskig upplevelse, utan kan istället vara väldigt upplysande och inspirerande.
I början så är det ofta många som känner att det är svårt att avgöra hur mycket man ska begränsa sina mål, till exempel hur stort ett mål kan vara eller hur många mål man kan eller bör sätta. När det gäller mål som rör arbetslivet, vilket är vad SMART kriterierna framför allt används inom, så bör målen som man sätter upp adressera alla de stora ansvarsområden som ingår i ens arbetsroll. Syftet med ett mål är som sagt många gånger att koncentrera ens fokus och ens resurser på det som är allra viktigast, så att man på så sätt framgångsrikt kan uppnå ens främsta prioriteter.
Vanliga typer av målsättningar, i generella drag, är till exempel:
- Skapa någonting
- Förbättra någonting
- Minska på någonting
- Spara någonting
- Utveckla någonting eller någon, till exempel en själv
När man sätter igång med att formulera sina målsättningar enligt SMART kriterier så kan man följa dessa steg:
- Man kan börja med att fundera kring ens arbetsroll och vilka områden och resultat som man själv är ansvarig för.
- Därefter så utvecklar man en målformulering för varje sådant ansvarsområde. För att begränsa målet rätt så ska man komma ihåg att fokusera på själva slutresultatet och inte så mycket på uppgifterna.
- När man skriver ner målet så bör man ha i åtanke att ett mål bör vara på en så pass hög nivå att det omfattar de viktigaste resultaten som man är ansvarig för, men specifikt och tydligt nog för att kunna mäta de framsteg som görs. Om man under tiden märker att man har satt väldigt många olika mål så kan det vara ett tecken på att de målen som man har formulerat är på en allt för låg nivå, och att målen är fokuserade på uppgifter snarare än på slutresultat.
- När man går igenom sina mål en sista gång och det känns som att det är för många eller för uppgifts-fokuserade mål, så kan en lösning vara att kombinera flera av målen till ett större mål.
Slutsats
SMART kriterier är en väletablerad och populär metod och verktyg som man använder för att planera, formulera och uppnå sina mål. SMART står på engelska för Specific, Measurable, Achievable, Relevant och Time-based. Syftet med att ställa upp sitt mål mot SMART kriterierna är att skapa tydliga, uppnåeliga och meningsfulla målsättningar och utveckla en handlingsplan, bygga upp sin motivation och det stöd som behövs för att nå dem. Att formulera och ta fram SMARTa mål kan hjälpa en att avancera i sin karriär och uppnå den framgång som man vill nå i livet. Därtill så kan SMART göra att en process som annars kan kännas svår och utmanande känns organiserad, strukturerad och möjlig. Kritik mot SMART brukar vara att metoden inte fungerar bra för mer långsiktiga mål för att det saknas flexibilitet. Då kan man lägga till Evaluate och Re-do på slutet så att metoden blir SMARTER.
