En byggprocess består av ett antal olika steg som involverar flera aktörer.
Förutom byggherren är även kommunen involverad i processen, samtidigt som andra aktörer som Länsstyrelsen kan bli relevanta parter i vissa projekt.
Beroende på hur stort bygget är kan vissa specifika moment skilja sig åt, men generellt ingår fyra delar – förstudie, projektering, produktion och förvaltning.
Alla delar bygger på varandra, så inget stadie kan sägas vara viktigare än något annat.
I den här artikeln ges en överblick av samtliga övergripande delar i byggprocessen, med särskilt fokus på projekteringsstadiet.
Vad betyder projekteringen i en byggprocess?
Projekteringen innebär att materialet som tagits fram under förstudien samlas ihop och framställs i form av ritningar och beskrivningar. Dessa handlingar blir därför ett underlag för upphandling av entreprenörer (och underentreprenörer) samt för att bygga själva fastigheten. Ett detaljerat projektering med tydlig avgränsning gör det enklare att jämföra offerter från olika entreprenörer och följaktligen i förhandlingarna för avtalet.
Steg ett och två: Förstudie och Projektering
Som nämnts ovan har byggprocessen fyra övergripande beståndsdelar. I processens första steg, förstudien, involveras en byggkonsult som utvärderar vilka personer med specialistkunskaper som kommer att behöva ge sin analys av projektet och bedöma risker. Detta kan även inkludera till exempel miljöaspekter och brandsäkerhet. Dessa specialister lämnar information och förslagna åtgärder på eventuella problem som noterats. Syftet med förstudien är således att ge en god överblick av projektets olika beståndsdelar och understryka eventuella utmaningar som kan leda till förseningar eller ökade omkostnader.
Sedan är det dags för projektering, byggprocessens steg två. All information som framkommit under förstudien samlas ihop av en utsedd projekteringsledare. Projekteringsledaren, eller projektutvecklare som det ibland också kallas, är vanligtvis en person med civil- eller högskoleingenjörsutbildning och är en nyckelperson under projektets gång. Under projekteringen tas olika skisser och lösningar i beaktande och jämförs för att besluta vilket alternativ byggherren vill gå vidare med. I denna fas utförs även en systemprojektering, vilket innebär att olika handlingar samordnas så att de uppfyller både byggherrens krav och lagliga krav. Vidare är det i projekteringsfasen som bygglov ansöks om och beviljas av kommunen.
Steg tre och fyra: Produktion och Förvaltning
Själva byggnationen startar i steg tre, produktion, efter att kommunen har lämnat startbesked. Bygget ska följa de ritningar och anvisningar som överenskommits om i projektering och som fått godkännande via bygglov. Produktion är en mycket generell term – genomförandesteget innebär förutom själva byggnationen att besiktiga arbetet, göra kostnadskalkyler, granska handlingar, administration av arbetet samt att ha kontakt med myndigheter och andra intressenter.
I byggprocessens sista steg, förvaltning, är byggnationen klar och endast ett fåtal uppgifter återstår. Exempel på dessa uppgifter är kontakten med myndigheter vars roll är att godkänna byggnaden och dess syfte, samt att hålla ett slutsamråd med kommunen. Under slutsamrådet ger kommunen ett slutbesked vilket innebär att byggnaden kan börja användas för det avsedda syftet. Därefter ska alla relevanta dokument, handlingar, ritningar och anvisningar gällande byggnadens drift överlåtas till personen som ska förvalta byggnaden.
