På 1940-talet i USA fanns två forskare som studerade bland annat militär kommunikation.
Claude Shannon var en matematiker som fokuserade framför allt på kommunikation via telefoni, med syftet att förbättra standarden på dessa.
Warren Weaver var en elingenjör som tillsammans med Shannon publicerade en artikel med titeln A Mathematical Theory of Communication år 1948.
Den tekniska teori och modell som beskrivs av Shannon och Weaver i denna artikel ligger till grund för en av de mest klassiska modellerna som idag används inom kommunikationsteori.
Denna kallas helt enkelt Shannon och Weavers modell.
Vad visar Shannon och Weavers modell?
Shannon och Weavers modell visar hur budskap rör sig från ett medvetande till ett annat. Modellen har blivit populär på grund av sin enkelhet och applicerbarhet. Den är användbar för att förklara varför och hur budskap ibland förvrängs, något som kan hjälpa till att förklara varför kommunikation ibland misslyckas.
Beståndsdelar i Shannon och Weavers modell
Den ursprungliga, klassiska modellen hade sex delar, med en senare version utvecklad av Norbert Weiner som lade till ett sjunde element – feedback. Detta gör modellen cirkulär snarare än linjär. De första delarna av modellen är dock gemensamma för både Shannon och Weaver samt Weiners modeller. Dessa delar är informationskälla, sändare, signal, budskap, mottagare och destination. Värt att notera är även att Shannon och Weaver introducerade ett störningselement eller ”noise” som inte automatiskt är del av modellen, men som kan appliceras på i princip vilket steg som helst. Dessa störningselement kan vara antingen interna eller externa.
Interna störningselement innebär att sändaren eller mottagaren gör ett misstag. Detta kan till exempel vara att sändaren felstavat ord, vilket kan distrahera mottagaren och göra det svårare för denne att avkoda meddelandet. Externa störningselement innebär att något som ligger utanför sändaren eller mottagarens kontroll hindrar meddelandet från att tolkas. Ett exempel på externt störningselement är om två personer inleder en konversation på en plats med mycket oväsen, som en byggarbetsplats.
Fördelar och nackdelar med Shannon och Weavers modell
Några av de mest tydliga fördelarna med Shannon och Weavers modell är att den är enkel att förstå genom att den bryter ned kommunikation i lättförståeliga delar, samt den är möjlig att applicera på olika situationer även i vardagen. Eftersom den också introducerar störningselement är det möjligt att analysera konversationer och identifiera var i kommunikationsprocessen problem uppstod.
En nackdel med den ursprungliga modellen är att den var linjär. Den tog således inte hänsyn till att en stor del av all kommunikation är tvåvägskommunikation, utan ser processen som envägskommunikation. Detta åtgärdades dock med tillägget av steget feedback, vilket gör modellen cyklisk. En annan nackdel är att den inte tar hänsyn till mer kvalitativa parametrar som maktförhållanden mellan två parter som kommunicerar. I verkligheten influerar detta till exempel hur budskap uppfattas. Avslutningsvis är det en modell som inte är direkt anpassad för masskommunikation, det vill säga när det finns en avsändare och fler än en mottagare.
