Dåligt självförtroende: Varför har man dåligt självförtroende?

Enligt Sjukvårdsupplysningen är dåligt självförtroende någonting som påverkar både en själv och andra.

När man har bättre självförtroende har man också mer kraft att lyssna på andra och att bjuda mer på sig själv.

En stark självkänsla ger lugn, eftersom det är lättare att hantera stress.

Dåligt självförtroende

När man tror på sig själv blir man mer nöjd och kan lättare komma överens med andra.

Den som har dålig självkänsla kan däremot må dåligt psykiskt.

Då kan det hända att man också blir mindre tolerant, mer irriterad och missnöjd.

Självkänsla handlar om att känna sig värdefull, men det är inget som man bara kan vänta på att andra ska bekräfta.

Man kan också träna upp den på egen hand.

Vad är dåligt självförtroende?

Självförtroende handlar om att känna sig trygg med sig själv som person.

Det handlar om att lita på sig själv, med sina förmågor och brister.

När man har ett bättre självförtroende som ger självkänsla, kan det vara lättare att hitta bra relationer till andra människor.

Varför har man dåligt självförtroende?

Självförtroende kan sitta djupt, men det påverkas av vad som händer omkring en.

Det är svårare att tror på sig själv om det går dåligt i livet, relationen, i studierna eller på jobbet.

Men i grunden är det våra relationer med andra som förstärker eller försvagar självförtroendet.

Om relationen till omgivningen är sund, respektfull och kärleksfull, kan motgångar och utmaningar hanteras utan att självförtroendet sviker.

Det blir motsatt effekt om det saknas stöd och respekt från människor omkring.

Då kan även den mest högpresterande känna sig dum, svag och som en lögnare.

Om det här handlar imposter syndrome.

Imposter syndrome

Imposter syndrome kallas också bluffsyndromet.

Det handlar om hur människor inte tror på sig själva, inte ens när de visar gång på gång hur bra de är.

Man trycker helt enkelt ner sig själv och uppskattar inte det som man levererar.

När något går bra, när man når framgång, förklarar man det med att man bara haft tur eller att uppgiften inte var så svår som man trodde.

Istället för att tro på sin kompetens försöker man använda charm och på så sätt manipulera omgivningen.

Man har hela tiden en känsla av att man ljuger och är falsk.

Även människor som i grunden tror på sig själv kan fastna i bluffsyndromet, genom att de tror att omgivningen ser dem som lögnare.

Då tror man att omgivningen tar illa upp om man berömmer sig själv eller visar självsäkerhet.

Det blir en negativ spiral.

Imposter syndrome historiskt sett

Begreppet imposter syndrome kom fram på 1970-talet i en studie som visade hur kvinnor, som var högpresterande, inte litade på sin egen intelligens och trodde att omgivningen hade uppfattat dem fel.

De kände att de lurade sin omgivning och fick skuldkänslor istället för att känna stolthet och glädje.

Det här syndromet leder till olika destruktiva beteenden som att man arbetar för mycket samtidigt försöker få sin omgivning att tycka om en.

Efter en tids forskning har man kommit fram till att bluffsyndromet i första hand uppstår som en reaktion på hur omgivningen bemöter en.

Det är alltså en social reaktion på att något är full runtomkring personen.

Hur bygger man upp självförtroende?

Grunden för att våga tro på sig själv är att man fungerar som person.

Därför är det viktigt att ha vardagsrutiner och vanor som får en att må bra.

Det kan handla om träning och om vad man äter och dricker.

Det är såklart viktigt att försöka hålla sig frisk, men också att göra små saker som man blir glad av.

Om livet är alltför inrutat och tråkigt finns det kanske för lite utmaningar och inget att se fram emot.

Att sträva efter små förändringar kan vara ett sätt att utveckla sig, ta nya steg och då tro mer på sig själv.

Att ta hjälp av omgivningen

Det är mycket man kan göra själv för att lyfta sitt självförtroende, men det handlar också väldigt mycket om omgivningen.

Därför är det viktigt att söka sig till människor som respekterar en, att kräva öppenhet och ärlighet i relationer och att inte alltid leta efter situationer där det handlar om konkurrens.

I vissa fall kan en lösning vara att prata med en coach eller psykolog som kan få en att hitta rätt i sina tankar.

Var inte rädd för att ta hjälp – de allra flesta uppskattar i efterhand att de vågade ta steget och söka stöttning i att förbättra sitt självförtroende.

Hur viktiga är andra människor för självförtroendet?

Människor är sociala varelser och behöver stöd och respons från omvärlden.

Därför är det också viktigt att ha människor omkring sig som man kan lita på och lyssna på.

Om de inte finns i familjen eller närheten, går det att hitta om man går lite utanför sin cirkel.

Att ge positiva kommentarer till sin omgivning kan vara en bra metod för att själv bli positivt bemött.

Därför är det viktigt att tänka på att självförtroendet inte bara handlar om en själv, utan också om hur man är tillsammans med andra.

Som man kommit fram till i forskningen om bluffsyndromet är omgivningens roll viktig.

När människor omkring inte visar uppskattning blir även högpresterande människor osäkra och känner till slut att de lurar sin omgivning.

Därför är gruppen otroligt viktig för att varje individ ska lyfta och kunna tro på sig själva.

Självkänsla och självförtroende

Självkänsla eller Självförtroende?

Även om man kan tro att de är samma sak finns skillnader mellan självförtroende och självkänsla.

Självförtroende handlar om att man är säker på sin förmåga att utföra och genomföra olika saker, oavsett om det handlar om att ställa sig på en scen och prata, göra ett prov eller träffa nya människor.

Självkänsla handlar om hur man tänker och känner om sig själv.

Om man till exempel i hög grad tänker att man duger som man är, har man sannolikt bra självkänsla.

Sammanfattning

Självförtroendet är något som styrs både inifrån och utifrån.

Man kan träna och se till att må bra psykiskt och fysiskt, men man måste samtidigt se till att röra sig i en omgivning som respekterar en för vem man är.

De mest högpresterande och välmående personer kan drabbas av imposter syndrome, bluffsyndromet, om de inte känner sig uppskattade av människor runt omkring.