Högpresterande team: Består av väldigt högt motiverade och skickliga personer

Det finns team, och så finns det högpresterande team. Ett högpresterande team är nämligen inte som vilket team eller arbetsgrupp som helst, utan består av väldigt högt motiverade och skickliga personer som presterar över medel och ofta också över de förväntningar som finns på dem. Tillsammans så jobbar det högpresterande teamet mot gemensamma målsättningar och det är ofta de här sortens team som ser till att driva företagen framåt och att uppnå diverse mål och tillväxt.

Högpresterande team

 

Högpresterande team är ett koncept som framför allt används inom organisationsutveckling och -förbättring, som beskriver ett team, en organisation eller en grupp som består av mycket fokuserade individer med siktet inställt på högt satta målsättningar och som levererar utmärkta resultat. Det finns många olika sorters högpresterande team, några vilka listas längre ned i den här texten. Ett högpresterande team kan finnas till under en längre tidsperiod men också sättas ihop snabbt för att hantera ett plötsligt problem eller för att ta fram en ny produkt. Förutom att medlemmarna av ett högpresterande team är mycket motiverade och fokuserade och presterar på hög nivå, så finns det flera andra faktorer som brukar karaktärisera ett högpresterande team som bland annat har att göra med hur man kommunicerar och hur man löser konflikter.

  

Vad är ett Högpresterande Team?

Ett högpresterande team kan definieras som en grupp personer där alla har special roller och där personernas olika talanger, kunskaper, expertiser och utbildningsbakgrunder komplimenterar varandra. Medlemmarna i teamet är engagerade i i arbetet, känner ett starkt syfte och meningsfullhet med det de gör och de strävar tillsammans mot gemensamma mål. Det högpresterande teamet uppvisar kontinuerligt höga nivåer av resultat och prestation så väl som av samarbetsförmåga och innovativt tänkande.

Både för teamets medlemmar och för den som betraktar ett högpresterande team utifrån så kan det kännas eller verka som att det råder en väldigt tight samhörighet och gruppkänsla inom teamet, och oftast så har ett högpresterande team välfungerande stödprocesser och konflikthanteringsmetoder som ser till att små bagateller inte hinner växa sig större och att alla enskilda medlemmar av teamet kan överkomma eventuella barriärer eller hinder som kan uppstå under arbetets gång. Inom teamet så är stämningen hög och det starka fokuset och intensiva energin som medlemmarna arbetar med är kännbar. Teamet har ett eget slags medvetande och fungerar nästan som en egen organism, och det finns etablerade normer och värderingar inom teamet där alla känner en stark tillit inför varandra. Var och en känner ett stort ansvar för att nå arbetets, teamets och den större organisationens målsättningar.

Även fast alla inom det högpresterande teamet har specifika arbetsroller med unika uppgifter och ansvarsområden så har medlemmarna också förmågan att skifta och byta roller med varandra om det skulle uppstå situationer som kräver det. Samtidigt så brukar ledarskapet inom teamet vara utspritt över i princip alla teamets medlemmar, istället för att vara koncentrerat till en enda individ vilket är fallet i de flesta andra gruppdynamiker. Ibland kan dock en person behöva ta på sig en starkare och tydligare ledarroll temporärt, och den rollen kan också skifta mellan teamets individer för att kunna bemöta varje unik situation på bästa möjliga sätt.

 

Historian bakom det högpresterande teamet

Det högpresterande teamet beskrevs som ett koncept redan under 1950-talet i Storbritannien. Några årtionden senare, under 1980-talet, så hade medvetenheten kring konceptet ökat och det blev allt mer populärt bland större företag att använda sig av högpresterande team, så som till exempel General Electric, Boeing och HP. För de flesta av de stora företagen som adopterade det högpresterande teamet både som en metod så ledde det till att företagen upplevde stora organisatoriska förändringar och det blev enklare samt smidigare att matcha organisationens generella målsättningar med de anställdas sociala behov och kompetenser. Ofta tog det inte mer än ett år innan de här företagen började ta stora språng framåt när det kom till resultat och lönsamhet, inom de flesta sektorer och dimensioner.

När andra företag såg att högpresterande team var en så pass effektiv arbetsmetod så började allt fler att kopiera konceptet, men det visade sig att om man inte först hade en djup och grundlig förståelse för hur ett högpresterande team byggs upp och dess underliggande dynamiker, eller spenderade tillräckligt mycket tid och resurser på skapandet av dem så ledde försöken ofta till misslyckande. Därför avtog populariteten fram emot mitten på 90-talet och färre företag använde sig av högpresterande teams. Det är först på senare tid som intresset för högpresterande team har blossat upp på nytt, vilket framför allt beror på att man har börjat studera konceptet igen. Studierna har identifierat de viktigaste faktorerna och processerna som karaktäriserar och skapar ett högpresterande team. Både den privata sektorn och statliga organisationer och instruktioner har därför börjat att använda sig av de högpresterande teamen igen.

 

Vad utmärker ett högpresterande team?

Även om det högpresterande teamet kan ta lite olika form så finns det dock ett visst antal faktorer som brukar karaktärisera de flesta högpresterande team och framgång generellt, och om man inte besitter de karaktärsdragen så är risken istället hög att teamet misslyckas i sitt arbete eller i alla fall inte lyckas uppnå högpresterande resultat.

  • Effektiva och intuitiva processer för beslutsfattande, där man använder sig av rationella metoder och anpassar processen efter den uppgift och situation som beslutet gäller.
  • Deltagande och decentraliserat ledarskap, där man använder sig av en mer demokratisk ledarskapsstil och engagerar fler individer.
  • Kommunikationen mellan teamets medlemmar är öppen, tydlig och man använder effektiva kanaler för att kommunicera, vilket säkerställer att teamets medlemmar blir hörda och att man tillsammans kan konstruera en delad mening och en så kallad ”enad front” oavsett vilken situation som man står inför.
  • Inom ett välfungerande högpresterande team så råder det ingen tvekan om att diversitet mellan medlemmarna är någonting väldigt positivt. En divers blandning av erfarenheter och bakgrunder inom teamet innebär att man kan möta problem och situationer från flera olika perspektiv, vilket i sin tur leder till att man kan ta ännu bättre beslut och nå bättre lösningar.
  • Teamets medlemmar litar som sagt på varandra, något som är helt nödvändigt för att den öppna kommunikationen ska kunna fortgå. Man litar på och respekterar varandra och man litar också på sitt team som en helhet.
  • De inövade metoderna för konflikthantering ser till så att man hanterar eventuella konflikter som uppstår på ett öppet och transparent sätt, vilket förhindrar att konflikterna ligger och gror och i slutändan skulle kunna hota teamkänslan.
  • Det högpresterande teamet utvecklar tillsammans sina målsättningar, till exempel med den så kallade SMART-metoden, vilket gör att varje individ inom teamet skapar en personlig anknytning till målsättningarna. Det skapar i sin tur ett starkare engagemang.
  • Varje medlem av det högpresterande teamet är fullt medveten om sin egen roll och sina egna ansvarsområden och det råder ingen förvirring medlemmarna emellan, inte heller när man eventuellt behöver byta roller med varandra. Alla vet därtill om vad de behöver göra och vad de bör undvika för att visa sitt engagemang för teamet och för att verka stöttande i teamets arbete mot dess målsättningar.
  • Relationerna mellan det högpresterande teamets medlemmar är mycket väl koordinerade, vilket gör att man på ett smidigt sätt kan arbeta nära varandra.
  • Atmosfären i ett högpresterande team är som sagt ofta väldigt positiv, även när man står inför svårare typer av utmaningar, och organisationskulturen inom teamet är transparent, hemtrevlig och fokuserad på framtiden och på att tillsammans leverera extraordinära resultat.
  • Inom teamet så känner var och en av medlemmarna en stark och tydlig meningsfullhet och syfte med arbetsuppgifterna, vilket är en av anledningarna till att de är så pass drivna.
  • Inom teamet så råder ett kontinuerligt lärande, eftersom att medlemmarna alltid är hungriga efter nya kunskaper och upptäckter.

 

Så kommer ett högpresterande team till

För att ett högpresterande team faktiskt ska bli högpresterande i praktiken så är det viktigt att man först lägger tid och resurser på att bygga upp och utveckla det. För att utveckla ett högpresterande team så går man oftast igenom de fyra olika faserna forming, storming, norming och performing, som baseras på Bruce Tuckmans modell om grupputveckling. Detta är en välanvänd metod inom de flesta typer av grupputveckling, men skillnaden när det kommer till utvecklingen av den högpresterande gruppen är att man spenderar mera tid i de två faserna i mitten vilka är storming och forming, för att se till så att man grundligt definierar teamets syfte och definierar sina målsättningar samt lär sig hur man hanterar konflikter och på bästa sätt interagerar med varandra. I praktiken så innebär det att när det högpresterande teamet når den fjärde och sista fasen performing, så har det redan nått mycket högre nivåer av prestation och effektivare arbetsmetoder jämfört med en vanlig arbetsgrupp. Här följer en mer detaljerad beskrivning av varje fas i Tuckmans modell för grupputveckling som det högpresterande teamet följer:

  1. Forming: I den här första fasen så börjar teamets medlemmar att lära känna varandra och sin organisation och har ännu inte hunnit knyta an till teamet. En projekt- eller arbetsledare är ansvarig för att styra teamet i rätt riktning och att presentera förväntningarna som det finns på teamet. Arbetsledaren kan också facilitera diskussioner mellan teamets medlemmar vilka syftar till att göra medlemmarna mer bekanta med varandras arbetssätt och för att bättre förstå sina olikheter.
  2. Storming: Den andra fasen är vanligtvis den mest skakig fasen under teamets utveckling. Medlemmarna börjar nu att ifrågasätta och utmana varandra och även teamets arbetsledare, allt eftersom att de känner sig mer och mer bekväma med varandra. Arbetsledaren bär fortfarande ett visst ansvar, vilket bland annat inkluderar att börja träna medlemmarna i hur man bäst hanterar konflikter och att fokus alltid bör ligga på teamets målsättningar.
  3. Norming: När teamets medlemmar har arbetat sig igenom de konflikter som troligtvis uppstod under den andra fasen så börjar teamet nu att utvecklas i allt högre takt. Man börjar att bättre förstå och därmed också uppskatta varandras olikheter och meningsskiljaktigheter utgör inte längre nödvändigtvis ett hinder. Arbetet börjar att flöda mer smidigt och det blir allt tydligare att man arbetar bäst när man samarbetar. Arbetsledaren börjar att ta en annan slags roll och fokuserar främst på att vägleda teamet istället för att styra för mycket.
  4. Performing: När det högpresterande teamet når det fjärde och sista steget så är teamet komplett och funktionellt och teamets medlemmar kan själva hantera relationerna inom teamet, samt koordinera arbetet mot de gemensamma målsättningarna. Varje individ känner sig accepterad och kan fritt kommunicera med varandra. De andra karaktärsdrag som beskriver ett högpresterande team är nu också på plats.

 

Vanliga barriärer för högpresterande team

Genom de evidensbaserade studierna som finns inom organisationsvetenskap så har man också kunnat identifiera de faktorer, eller avsaknad av vissa karaktärsdrag, som kan indikera att ett högpresterande team inte fungerar eller åtminstone inte presterar optimalt:

  • Modellen för teamets ledarskap är varken decentraliserad eller särskilt demokratisk, vilket leder till att man inte lyckas involvera eller engagera samtliga medlemmar i ledarskapet.
  • Om de beslutsfattande processerna inte grundar sig i rationella metoder så kan det leda till att teamets medlemmar fattar alldeles för snabba och därmed också ogenomtänkta beslut. Sådana typer av beslut har ofta oönskade, oförväntade eller negativa konsekvenser för teamets arbete.
  • Dålig kommunikation händer när kanalerna för kommunikation är stängda eller kommunikationen är allt för oregelbunden.
  • Man ser diversitet som någonting negativt och misslyckas med att använda alla de unika perspektiv och bakgrunder inom teamet till att ta optimala beslut.
  • Om det inte finns en ömsesidig tillit mellan teamets alla medlemmar så finns det heller ingen stadig grund för det resterande arbetet att vila på.
  • En oförmåga att hantera konflikter kan göra att allting som man byggt upp tillsammans riskerar att fallera. Om man misslyckas med att hantera konflikter på ett öppet och transparent sätt så sjunker tilliten och konflikter får chansen att istället ligga och gro tills de i värsta fall exploderar.
  • En av de mest grundläggande faktorerna för att ett högpresterande team ska kunna uppnå så höga resultat som möjligt är att man har tydliga mål att arbeta mot. Om målsättningarna saknas eller är dåligt och otydligt formulerade så kan teamets medlemmar känna sig osäkra vilket i längden kan leda till ett minskat engagemang för arbetet.
  • Om rollerna som medlemmarna har känns otydliga så kan det hända att man till exempel duplicerar arbetsuppgifterna vilket är ett slöseri med tid och resurser. Det blir också svårare att byta roller när det behovet uppstår.

 

Vanliga typer av högpresterande team

Hur länge ett högpresterande team existerar kan variera, precis som att syftet och målsättningarna mellan team skiljer sig åt. Inom de flesta organisationer så kan man ofta hitta dessa fem typer av högpresterande team.

 

1. Arbetsteam

Arbetsteam arbetar kontinuerligt tillsammans och existerar således under en icke definierad tidsperiod. Arbetsteamet ansvarar ofta för att producera organisationens produkter och tjänster. Medlemmarna inom teamet är statiska, vilket innebär att de sällan byta ut, och flesta arbetar heltid inom teamet. Högpresterande arbetsteam återfinns inom de flesta sektorer och vanligtvis så har varje team en arbetsledare som tar en majoritet av de viktiga besluten angående vad som ska göras, hur det ska göras och vem som ska göra det. Det blir dock allt vanligare med mer självgående arbetsteam där medlemmarna tar besluten själva.

 

2. Parallella team

Parallella team består av personer från olika enheter, avdelningar och ibland till och med olika jobb. Deras syfte är ofta att utföra uppgifter som organisationen annars inte är rustad för att utföra bra. Namnet kommer ifrån att den här sortens team existerar parallellt med den mer formella organisationsstrukturen. Det parallella teamet har inte så stora befogenheter utan kan oftast bara göra rekommendationer. De används främst inom problemlösning och olika sorters förbättrings-processer.

 

3. Projektteam

Projektteam brukar existera under en begränsad tid och fokusera på att producera en enda produkt eller tjänst, ofta utvecklandet av en ny sådan. Deras arbetsuppgifter är inte upprepande som i arbetsteamet, men uppgiften som projektteamet fokuserar på kräver höga nivåer av expertis och kunskap. Därför så kommer dess medlemmar ofta från olika expertområden och bakgrunder så att så specialiserad kunskap som möjligt kan appliceras inom projektet.

 

4. Management team

Ett management team ansvarar för att koordinera och vägleda sina underordnade nivåer och ansvarar samtidigt för den övergripande verksamheten inom organisationen. Dess befogenheter kommer från den hierarkiska struktur som bygger upp organisationen.

 

5. Virtuella team

Ett virtuellt team består av personer som arbetar tillsammans och är sammanlänkade via elektroniska kommunikationsmedel, så som Skype och internet. De arbetar tillsammans över tid och rum och ofta även över organisatoriska gränser. Virtuella team möts ibland aldrig i verkligheten men är en möjlighet för organisationer att applicera de bästa förmågorna inom varje specifika projekt utan att begränsas av geografiska restriktioner. Organisationen kan således också spara in både tid och pengar när de anställda inte behöver resa långa avstånd.

 

Högpresterande team i korthet

Högpresterande team består av högt motiverade och talangfulla medarbetare som levererar extraordinära resultat. De utgör en viktig komponent i organisationens arbete för att växa och överleva i den intensiva och konkurrerande företagsvärlden idag. För att högpresterande team ska kunna leverera på den önskvärda och höga nivån så måste man bygga upp teamet från grunden och lägga alla nödvändiga resurser på dess utveckling.