Just in time

Det är inte bara på grund av miljön som det är viktigt att inte slösa med resurser, det är också viktigt för företag som producerar olika sorters varor. Om ett företag producerar mer produkter än vad de kan sälja så innebär det att de producerar i överflöd, vilket kan leda till att man går med förlust och också till onödigt mycket avfall. Samtidigt som man bör anpassa sin produktion efter kundens och konsumenternas efterfrågan och faktiska beställningar, så bör man också anpassa sina inköp av material och resurser efter sin produktion.

Just in time

 

Just in time är en vanlig metod inom inventering och tillhör kategorin av Lean-metoder vilka är designade för att skapa en jämt flödande produktion med hjälp av så få resurser som möjligt, öka effektiviteten, samtidigt som man skär ner på kostnader och minskar mängden avfall. Just in time metoden går ut på att enbart beställa och ta emot den rätta mängden material som man vet att man behöver och när man behöver det i sin produktionsprocess.

Företag använder sig av Just in time för sin inventering för att koppla deras resursanvändning och inköp direkt till de ordrar som kunderna lägger, så att de undviker att producera onödigt mycket eller producera extra varor för framtida potentiella orders som kanske aldrig kommer att komma in. I slutändan så leder Just in time metoden till att företagen drar ner på avfall från att producera för många varor, och ser till så att man inte använder råvaror som man i realiteten inte behöver. Just in time härstammar från bilindustrin men har spridit sig till flera andra industrier, så som produktionen av datorer och motorcyklar.

Just in time

Just in time metoden är en filosofi och en strategi som syftar till att enbart beställa de material och resurser som behövs i en produktionsprocess och vid den tidpunkt då de behövs. Målet med strategin är att minska på företagens kostnader genom att skära ner på de utgifter som är kopplade till överliggande lagerkostnader och slöseri av resurser. Just in time är en metod inom kategorin av Lean-metoder och byggs upp av de tre komponenterna takt, ett kontinuerligt flöde samt pull-approachen.

Ett företag som använder sig av metoden måste vara kapabelt till att göra en korrekt prognos för efterfrågan på de varor som de producerar för att Just in time metoden ska vara effektiv och användbar. Företagen måste också kunna operera med ovanligt korta produktionscykler och ställtider, samtidig som maskiner och andra anläggningar för produktionen måste ha en hög tillgänglighet. Det är först då som Just in Time går att tillämpa på den egna produktionen och inventering. En av komponenterna av Just in time metoden är som sagt den så kallade pull-approachen.

Det innebär att det är försäljningen och beställningarna från kunderna som drar produktionen, och därmed också inköpen som görs. Resultat av det blir ett jämnt flöde av produktion och minskade kostnader för inventeringen. Metoden Just in time lutar sig mot signaler som sänds ut från olika punkter i produktionsprocessen som meddelar tillverkaren när det är dags att börja producera nästa del. Lagerutarmning signalerar till exempel att det är dags att beställa nya delar.

Det var Japanska Toyota som först gjorde Just in time metoden känd som en lagerstrategi som syftade till att hålla inventeringen så liten som möjligt samtidig som man kan möta produktionens behov och mål. Metoden togs fram som ett svar på Japans begränsade mängd och utbud av naturtillgångar och råvaror vilket i praktiken skapade väldigt lite utrymme för slöseri och avfall. Idag används Just in time inom många olika branscher och metoden har därtill även inspirerat och influerat andra metoder inom Lean-kategorin så som IBMs Continuous Flow Manufacturing metod.

Just in time kan vara en väldigt användbar metod men det finns förutsättningar för att metoden ska fungera. Det är till exempel nödvändigt att det finns starka och stadiga relationer mellan företaget i fråga och dess leverantörer. Leverantörerna bör inkluderas när det kommer till sådant som planering, och därtill så bör relationerna vara så långsiktiga som möjligt. När samarbetet mellan de olika aktörerna ser ut på det sättet så innebär det att både kvalitetskontroll samt lager kan flyttas över till leverantörerna istället för hos företaget självt.

Det här har dock visat sig vara svårt i verkligheten, då den här typen av relationer tenderar att vara kortsiktiga och leverantörer och underleverantörer ofta byts ut. Ju mindre tid man har tillsammans desto mindre tid har man för att tillsammans utveckla och effektivisera arbetet. Eftersom att Just in time syftar till att beställa och leverera rätt mängd material vid exakt rätt tidpunkt så betyder det att metoden ofta kräver en hel del mer planering än vad traditonella metoder och strategier för inventering och leveranser brukar kräva. Om en transport med material av någon anledning skulle bli försenad, till exempel på grund av trafikstockning eller problem hos leverantören, så kan det leda till att personalen inte kan fortsätta med produktionen, eller att arbetet för att planera leveranserna och processen som en helhet varit bortkastat.

Syftet med Just in time

Att sköta sina orders och inventering baserat på behov innebär att ett företag inte har något ”säkerhetsförvar” och att man opererar med kontinuerligt låga inventarienivåer. Den här strategin hjälper företagen att minska sina kostnader för inventarier, vilket i sin tur leder till en ökad effektivitet och minskat slöseri och avfallsprodukter, så länge företaget i fråga som sagt är bra på att ta fram prognoser för framtida beställningar och produktion.

Om man inte kan ta fram tillförlitliga prognoser så finns det en risk att lagret blir tomt vilket kan stoppa upp produktionen. Ett av målen med metoden är att förbättra företagens avkastning på sina investeringar genom att reducera de kostnader som räknas som icke-väsentliga. Just in time representerar en utveckling bort från de mer traditionella strategierna för lagerhantering, vilka ofta går ut på att ha ett större lager av resurser och material än vad man faktiskt behöver, enbart ifall att efterfrågan på ens produkter av någon anledning skulle öka.

Just in time och slöseri

Ett av de främsta syftena bakom Just in time är att minska på mängden avfall, vilket man till exempel kan göra genom att sluta slösa med råvaror och material för att producera produkter som ingen ännu har efterfrågat eller beställt. Men vad innebär egentligen begreppet slöseri? I grunden så kan slöseri definieras som en aktivitet, handling eller del av en produktionsprocess som inte tillför något faktiskt värde till själva produktionen. Vidare så finns det åtta olika typer av slöseri som alla är faktorer som man vill minska genom Just in time:

  • Lager: När man förvarar material eller maskiner som man inte behöver och tar upp mycket utrymme så innebär det att man slösar på värdefull plats i sitt lager, speciellt när det inte tillför någonting till ens produktion.
  • Väntetid: Väntetid är en vanligt förekommande och väldigt uppenbar form av slöseri. Det kan exempelvis gälla väntan på kolleger, på transporter av material, på viktiga beslut som tas högre upp i ens organisation eller beslut som myndigheter tar.
  • Överproduktion: Överproduktion kan till exempel ske när man beställer mer material än vad man behöver för sin produktion.
  • Rörelse: Rörelse som ett slöseri är någonting som inte är en lika uppenbar form av slöseri som exempelvis väntetid är. Men när man rör sig onödigt mycket, till exempel när man förflyttar antingen sig själv eller sitt material så innebär det att man slösar både tid och energi. Ofta går det att omstrukturera och möblera om så att man kan röra sig så lite som möjligt samtidigt som man kan utföra samma uppgifter.
  • Omarbete: Slöseri i form av omarbete är sådant arbete som redan har utförts av någon men som antingen behöver rättas till eller göras om helt av samma person eller någon annan, på grund av att det inte gjordes rätt från början. Det räknas framför allt som slöseri när arbetet utan problem kunde ha gjorts rätt redan från början.
  • Överarbete: Överarbete är sådant arbete som ett företag gör i onödan och som kunden inte har bett om eller är villig att betala för i slutändan.
  • Transporter: Transporter som orsakar slöseri av resurser är sådana transporter som sker onödigt när man exempelvis har gjort för stora beställningar eller när man ofta behöver flytta på stora och tunga maskiner.
  • Outnyttjad kreativitet: Den åttonde och sista formen av slöseri är någonting som inte alla experter är överens om, men är värd att notera. Det gäller den outnyttjade kreativiteten, kunskapen och potentialen hos företagets anställda. Om man till exempel skulle bjuda sin sina byggarbetare till att vara en del av planeringen av en byggprocess så kan det resultera i att man upplever färre eller mindre problem längre fram i tiden under senare stadier av produktionen. Outnyttjad potential eller felplacerad kompetens som istället hade kunnat tillföra företaget mycket värde kan istället komma att kosta ett företag mycket pengar.

Vilket företag är Just in time rätt metod för?

Just in time som inventeringsstrategi kräver och förutsätter att företagen är mycket agila i sitt arbete och har kapaciteten för att hantera väldigt korta produktionscykler, vilket i praktiken gör att metoden inte är lämpad för alla typer av företag. Innan man sätter igång med Just in time så kan det vara värt att ställa sig följande frågor för att först avgöra om metoden är det rätta valet:

  • Kan företagets produkter tillverkas eller levereras inom en väldigt kort tidsperiod?
  • Är företagets leverantörer pålitliga och effektiva nog för att kunna leverera ens material eller produkter i tid varje gång, och ibland med väldigt kort varsel?
  • Har företaget en grundlig och djup förståelse för exempelvis kundernas behov och krav, försäljningscykler och säsongsvariationer?
  • Är företagets ordersystem tillräckligt effektivt för att leverera beställningarna till kunderna i tid?
  • Är företagets lagerhanteringssystem tillräckligt effektivt för att kunna uppdatera och hantera lagernivåer med kort varsel?

Styrkor och svagheter med metoden

För att Just in time överhuvudtaget ska kunna fungera så krävs det att företaget i fråga uppfyller vissa krav. Om metoden sedan visar sig vara användbar eller varierar från företag till företag, eftersom att Just in time har både styrkor och svagheter.

Styrkor och fördelar med Just in time

En av de främsta fördelarna med Just in time är att de medel som har varit bundna i företagets lagerkostnader kan användas någon annanstans. Med inköpt lager eller produktion med kort varsel så behöver man inte lagra osålda produkter och inventarier som tar upp värdefullt lagerutrymme. På samma sätt så kan fysiskt utrymme som tidigare varit avsett för lagring av material frigöras för att användas inom exempelvis produktionen eller för andra behov som finns inom organisationen. Mindre slöseri och avfall och lägre kostnader resulterar i ökad vinst för företaget. Det finns således ett flertal olika fördelar med att använda sig av Just in time, men de kan egentligen endast nås om företaget i fråga har en relativt hög och stadig produktion, en högkvalitativ produkt och stadiga leverantörer.

Svagheter och nackdelar med Just in time

Just in time är som sagt inte en lämplig metod för alla att använda. Inte alla leverantörer eller tillverkare har lyxen att beställa endast de material som de behöver för att slutföra en specifik order. Ett företag måste alltid överväga potentiella variabler som kan komma att påverka dess tillverkningsprocess, så som dåligt väder som kan fördröja leveranser av material, innan de bestämmer om denna inventeringsmetod är rätt för sin organisation. Just in time som metod kan leda till problem med att uppfylla en order i tid, om till exempel en kund gör en order för en produkt som man för tillfället inte har på lager. Just in time lämnar också väldigt lite utrymme för fel och misstag. Om man till exempel felbedömer kundernas köpmönster eller räknar fel när man gör sina prognoser så kan det leda till tuffa och kostsamma konsekvenser för företaget.

Exempel på framgångsrik användning av Just in time i praktiken

Sedan Just in time utvecklades inom bilindustrin så har företag inom de flesta sorters branscher insett fördelarna med att effektivisera sin lagerhantering. Idag så använder företag inom allt ifrån tech och försäljning till snabbmat och klädproduktion metoden. Här följer några konkreta exempel på hur företag använder Just in time idag.

Apple

Apple är känt för att ha så lite på lager som möjligt. Genom att minska mängden lager, så bär Apple en lägre risk för att lagra för mycket och att skapa så kallat dött lager i sina utrymmen. Enligt företagets VD Tim Cook så ska man behandla alla sorters lager som om man vore ett företag inom mejeriindustrin. Det vill säga att när produkterna har passerat sina bäst-före datum så är det dags att göra sig av med dem.

Kellogg’s

Med tanke på att Kelloggs framför allt producerar ätbara varor så är det inte någon överraskning att de använder Just in time som ett effektivt lagerhanteringssystem. Kelloggs ser till så att man enbart tillverkar tillräckligt med produkter för att uppfylla sina orders och begränsar därför sin lagerhållning.

Xiaomi

I likhet med Apple så har Xiaomi en liten lagerhantering, genom att bara släppa ett begränsat antal mobiltelefoner i taget per vecka. Nackdelen med den här strategin är att ivriga konsumenter och kunder kan behöva vänta på att produkten ska nå deras butik, vilket i sin tur kan resultera i förlust av potentiell försäljning. Enligt Xiaomi så lyckas företaget, med hjälp av metoden, ändå dra nytta av metoden genom att hålla nere sina kostnader och eliminera slöseri och avfall.

Tesla

Även fast att Tesla har upplevt en extraordinär tillväxt de senaste åren så är företaget fortfarande en av de minsta biltillverkarna i världen. Tesla har en självständig värdekedja, har en liten lagerhållning och producerar i stort sett enbart på beställning. På så sätt så kan Tesla minimera både mängden kapital och mängden risk som är bundet i allt för stora inventarier.

Slutsats ­ Just in time

Just in time är en metod inom lagerhantering som syftar till att minska lagerhållning, slöseri och avfall men öka effektivitet och vinst. Metoden utvecklades först i bilindustrin hos Toyota i Japan under 1970-talet, och har sedan dess spridit sig till de flesta branscher och industrier som sysslar med produktion och tillverkning. För att Just in time ska vara en användbar och funktionell approach så krävs det att företaget i fråga har stadiga och långsiktiga relationer med sina leverantörer, att man är bra på att ta fram prognoser för efterfrågan och kundernas köpbeteenden i framtiden och att man har en jämn produktion samt en högkvalitativ produkt.

Just in time är en metod inom kategorin av Lean-metoder och består av tre stycken huvudsakliga komponenter, nämligen takt, ett kontinuerligt flöde samt pull-approachen. Med ett kontinuerligt flöde så menas den metod som syftar till att hela tiden se till så att material rör på sig i en tillverkningsprocess. En produktion som står still kan kosta ett företag mycket pengar. Med takt menas den tid som det får lov att ta att tillverka en enhet. Pull avser att ta fram ett dragande produktionssystem där det är kunden som drar produktionen.