Livscykelperspektiv: Ett hållbart förhållningssätt i företaget

Företag och dess anställda inom design, försäljning, tillverkning och finans tar dagligen viktiga beslut för att balansera sina kunders nöjdhet, varans kvalitet, säkerhet, kostnader med mera.

Genom att applicera ett livscykelperspektiv på sin verksamhet så jobbar företagen utifrån det faktum att varje val och beslut inte bara påverkar varans utseende och funktion, utan också naturen och miljön där varan tillverkas, används och antingen kastas, återanvänds eller återvinns.

Allting som skapas går igenom en serie stadier i sin livscykel, från utvinning av material till återvinning.

Den vetenskapliga processen för att förstå vilka effekter som uppstår som ett resultat av en produkts eller tjänst livscykel kallas för livscykelanalys.

När det till exempel kommer till tvättmaskiner och kylskåp och andra hushållsartiklar så kan de tillverkas med återvunna material, vara fria från giftiga substanser, använda så lite vatten och energi som möjligt samt utformas för att ha ett så långt liv som möjligt. Varje produkt och egenskap bestäms under produktutvecklingen och kommer påverka miljön olika. Genom att applicera ett livscykelperspektiv syftar företagen helt enkelt till att bidra till en hållbar utveckling och har därtill ett långsiktigt perspektiv på sin verksamhet. Den här texten tittar närmre på livscykelperspektivet, varför det är viktigt, samt hur man gör en livscykelanalys.

Vad är ett livscykelperspektiv?

Att ha ett livscykelperspektiv innebär att man tar hänsyn till sin verksamhets konsekvenser för planeten. Ett fokus på produkters och tjänsters livscyklar och dess inverkan på miljön började ta fart på 1960-talet, när man började prata om livscykelanalyser. Det var dock först på 1990-talet som livscykelanalysen utformades till en vetenskaplig process när olika stora aktörer inom mat- och dryckesindustrin började efterfråga en djupare förståelse för hur deras produktförpackningar påverkade miljön. Det ledde till att man började ifrågasätta hur informationen från en livscykelanalys faktiskt användes i praktiken, om den utnyttjades främst för marknadsföring eller om den utgjorde ett viktigt verktyg inom beslutsfattande processer. Det resulterade i utvecklingen av den internationella standarden inom miljöledning ISO 14040, som styr över livscykelanalysen och som lägger grunden för vad som anses vara en tillräckligt bra analys och vad som bör underkännas.

Idag hjälper forskare, designers och ingenjörer varandra för att skapa en gedigen kunskapsbank inom livscykelanalyser. Att göra en komplett livscykelanalys är ofta komplicerat och tidskrävande, och därför är det något man ofta överlämnar till en expert. Även fast det är en av de allra effektivaste metoderna som finns för att utreda de exakta konsekvenserna som ett företags handlingar och det kapitalistiska systemet har på planeten, så krävs det också många års efterforskning och erfarenhet för att bli riktigt duktig på att göra en livscykelanalys. Hur effektiv en specifik analys är beror framför allt på två stycken aspekter, nämligen hur man definierar analysens målsättning och omfattning, samt kvalitén på den data som analysen grundar sig på. Den här typen av data kan ofta vara svår att få tag på, och många företag världen över skyddar både sin data och sina analyser från omvärlden. Trots det hjälper all denna forskning och information till att bygga kapaciteten för ett verktyg som alla kan använda för att utreda hur deras produkter och material påverkar planeten och människorna på den.

Applicering av ett livscykelperspektiv

Ett livscykelperspektiv hjälper företagen att överväga miljöaspekterna av deras verksamhet, produkter och tjänster som går att styra eller påverka på något sätt. De olika stegen i en livscykel inkluderar utvinning av råvaror, design, produktion, transport/leverans, användning och slutförvaring/avfall. Vid tillämpning av ett livscykelperspektiv på sina produkter och tjänster bör företagen överväga följande:

• De olika stadierna i produktens eller tjänstens livscykel
• Graden av kontroll som företaget har över de olika stadierna i livscykeln. En produktdesigner kan till exempel vara ansvarig för val av råmaterial medan en tillverkare endast kan ansvara för att minska användningen av råmaterial och minimera avfallet från processerna. En användare kanske endast ansvarar för användning och avfallshanteringen av produkten.
• Graden av inflytande företaget har över livscykeln. Designern kan till exempel endast påverka tillverkarens produktionsmetoder, medan tillverkaren kan påverka både designen och hur produkten används eller dess avfallshantering
• Produktens eller tjänstens livslängd
• Företagets inflytande över försörjningskedjan
• Längden på försörjningskedjan
• Produktens teknologiska komplexitet

Företagen kan överväga de här aspekterna och vilka de har störst kontroll eller inflytande över, eftersom dessa kan erbjuda de bästa möjligheterna för att minska resursanvändningen och minimera förorening eller avfall.

Ett livscykelperspektiv kan appliceras när man väljer följande:

• Råmaterial: miljöpåverkan av deras produktion, avståndet som det transporteras samt sättet som det transporteras på
• Produkter som man tillverkar och säljer: samma överväganden som ovan plus vilka alternativ som finns för att slutförvara eller återvinna produkten
• Tjänster som köps in av företaget: deras miljöpåverkan och referenser, kemikalier som används och vilket avfall som skapas
• Utrustning som köps in: avståndet som det transporteras, alternativ för återvinning och vilket avfall som produceras under utrustningens livstid.

Detta bidrar ett livscykelperspektiv med

Att inkludera ett livscykelperspektiv i sin verksamhet kan bidra med följande:

• En medvetenhet om att ens urval och beslut inte är isolerade utan både är en del av och påverkar ett större system. Att köpa kontorspapper är ett bra exempel. Om man vet att det krävs 24 stycken träd för att skapa 50 000 ark kontorspapper så är det troligare att man väljer papper gjorda av återvunnet material eller väljer att stödja pappersproducenter som utvinner från hållbart förvaltade skogar.
• Att man tar mer långsiktiga beslut och tar alla miljörelaterade och sociala aspekter i beaktning. Ett livscykelperspektiv hjälper en att undvika kortsiktiga beslut som ofta leder till miljöförstöring, så som överfiske eller luftförorening.
• Att förbättra hela system istället för bara enskilda delar av systemet. Det gör man genom att undvika sådana beslut som enbart fixar ett miljöproblem men som orsakar ett annan oväntat eller kostsamt miljöproblem. Ett övergripande livscykelperspektiv ser till så att man inte flyttar ett miljöproblem från en stadie i livscykeln till en annan eller från en geografisk plats till en annan.
• Att ta informerade beslut, men inte nödvändigtvis de ”rätta” eller ”felaktiga” besluten. Det hjälper en helt enkelt att sätta besluten i en kontext med fakta från alla delar av systemet eller livscykeln. Det innebär att man också letar efter oavsiktliga effekter av ens handlingar (som att skada ett naturligt ekosystem eller oavsiktligt stödja orättvisa arbetsförhållanden och löner) och vidtar åtgärder för att förhindra dessa effekter (exempelvis köpa papper från hållbart förvaltade skogar eller fair trade-certifierat kaffe).

Vad är en livscykel?

En produkts eller tjänsts livscykel utgörs av på varandra följande och sammanlänkade steg eller stadier, från ”vagga till graven”. Det innebär att livscykeln sträcker sig från utvinningen av alla de råmaterial som ingår i varan till dess att man gör sig av med varan, till exempel som avfall eller genom återvinning. De stadier som en livscykel vanligtvis består av är förvärv av råmaterial, konstruktion, produktion, transport, användning, slutförvaring och eller slutanvändning.

Begreppet livscykel är något som de flesta är bekanta med men användningen av begreppet livscykelperspektiv är en av de största uppdateringarna i den senaste versionen av miljöledningsstandarden ISO 14001. Den senaste versionen heter ISO 14001:2015, och den vägleder samt fastställer olika krav för företagens ledningssystem för miljöarbete. Företag som ska gå över till den den senaste versionen måste noggrant tänka på hur de använder ett livscykelperspektiv. ISO 14001:15 konstaterar följande: ”Inom den definierade omfattningen av miljöledningssystemet ska företaget avgöra miljöaspekterna av sin verksamhet, produkter och tjänster som det kan kontrollera och de som det kan påverka och dess associerade miljöpåverkan, på så sätt applicera ett livscykelperspektiv”.

Livscykelperspektiv i praktiken

En systematisk approach för miljöledning inom företagen kan hjälpa företagens ledarskap att få tillgång till den information de behöver för att kunna bygga en framgångsrik verksamhet en lång tid framöver. Företaget får också en möjlighet att bidra i arbetet för en hållbar utveckling genom att kontrollera eller påverka hur företagets produkter eller tjänster designas, tillverkas, distribueras, konsumeras och slutförvaras. Det innebär att ett av de grundläggande syftena med att applicera ett livscykelperspektiv är att förhindra att miljökonsekvenser oavsiktligen förflyttas. För att lyckas med det måste företagen expandera sin syn på de implikationer och konsekvenser som deras produkter och tjänster innebär bortom företagets egna gränser. Företagen måste börja titta uppåt i sina försörjningskedjor för att förstå vilken miljöpåverkan deras leverantörer har, samt leverantörernas leverantörer med. Genom att göra det kan företagen bli medvetna om sådan miljöpåverkan som de tidigare inte haft någon kännedom om. Tillsammans med den här nya informationen kan företagen vidare börja överväga mer konkret vilka aspekter de har kontroll över eller i alla fall har makten att påverka. På liknande sätt bör företagen också titta neråt i sina försörjningskedjor, för att identifiera potentiell miljöpåverkan som kommer från kundernas användning av deras produkter eller tjänster.

När företagen har identifierat all den miljöpåverkan som sker både uppströms och nedströms i deras försörjningskedjor så kräver ISO 14001:15 att företagen sätter igång med att adressera de aktiviteter som leder till denna påverkan. Hur företagen väljer att adressera de här aspekterna i livscyklarna beror på flera olika faktorer, bland annat:

• Mängden risk som aspekten ifråga innebär för företaget
• Mängden risk som aspekten i fråga innebär för miljön
• Graden av inflytande eller kontroll företaget har över aspekten

Graden av kontroll eller inflytande som ett företag har över aspekterna i en livscykel beror på:

• Hur långt uppströms eller nedströms i försörjningskedjan som den identifierade aspekten befinner sig
• Hur en förändring av produktens eller tjänstens design kan komma att påverka dess kostnad eller funktionalitet
• Vem som kontrollerar produktens eller tjänstens design

Livscykelanalys

En livscykelanalys identifierar och mäter den miljöpåverkan som en specifik produkt eller tjänst har. Ett exempel på frågor som många människor säkerligen har ställt sig själva i matbutiken är: Hur miljövänliga är de här produkterna? Borde jag köpa tomater från Sverige eller Spanien? Att svara på sådana frågor är dock inte enkelt eftersom att det finns många olika faktorer inblandade, bland annat:

• Vilka råvaror och -material var inblandade i produktionsprocessen, och var kom de ifrån? Hur är det med jord, frön och gödselmedel?
• Hur produceras varorna, med tanke på exempelvis uppvärmning, vatten och ventilation?
• Hur transporterades varorna?

Detta kan snabbt bli ganska komplext och det är där livscykelanalysen kommer in i bilden. Livscykelanalysen erbjuder nämligen ett strukturerat ramverk som gör det smidigare att mäta de olika aspekterna som gemensamt bidrar till en varas miljöpåverkan. Målet med en livscykelanalys är inte bara att ta fram data och information utan att göra det enklare att fatta välgrundade beslut. Det är därför en livscykelanalys alltid bör genomföras med ett specifikt och definierar mål i sikte.

Produktens livscykel

För att kunna bedöma en produkts livscykel måste man först definiera vad som utgör själva livscykeln. En livscykel består som sagt i regel av fem stycken stadier, nämligen:

1. Utvinning av råmaterial
2. Tillverkning och bearbetning
3. Transport
4. Försäljning och användning
5. Avfallshantering

De fyra stegen i en livscykelanalys

De fyra stegen i en livscykelanalys är:

1. Definition av mål och omfattning av analysen
2. Inventering av livscykeln
3. Konsekvensanalys
4. Tolkning av analysen

Det är viktigt att komma ihåg att de fyra stegen beror på varandra, och att tolkningen av en livscykelanalys inte alltid måste ske av den färdiga analysen. Särskilt när en livscykelanalys är väldigt stor och komplex kan det nämligen vara bra att tolka resultaten kontinuerligt under arbetets gång. Det hjälper till att optimera analysen när den tar sig igenom hela livscykeln.

Steg 1 – Definition av mål och omfattning

I det första steget av en livscykelanalys definierar man det man vill analysera samt hur djupt man vill att analysen ska gå. Att definiera analysens målsättning och omfattning fyller framför allt tre viktiga funktioner:

1. Vad ska bedömas? Är det till exempel en produkt eller en tjänst?
2. Vilket system ska bedömningen göras på? Det här definierar produktens eller tjänstens livscykel, såväl som de konsekvenser som ska analyseras. Det är också viktigt att bestämma vilka kategorier av konsekvenser som analysen ska fokusera på.
3. Vad ska analysen inte fokusera på? En livscykel kan vara väldigt stor och komplex och då är det möjligt att det finns delar som inte är relevanta för analysen. Att göra den här typen av avgränsningar är ett väldigt viktigt steg, eftersom en analys egentligen aldrig är helt färdig utan kan alltid fortsätta djupare.

Steg 2 – Inventering av livscykeln

Inventeringen tittar på en produkts eller tjänsts miljörelaterade inputs och outputs. Det är helt enkelt det steg som utgör själv datainsamlingen i livscykelanalysen och som tar längst tid. Målet är att kvantifiera alla inputs och outputs, vilket innebär att man mäter allt det som flödar in och ut ur det system som man definierade i steg 1. Exempel på inputs och outputs är:

• Råmaterial och råvaror
• Olika sorters energi
• Vatten
• Utsläpp till luft, land eller vatten

Steg 3 – Konsekvensanalys

Fram tills nu har man i steg 1 definierat vad det är man vill mäta och samla in, och sedan samlat in och strukturerat sin data i steg 2. I steg 3 utvärderar man hur betydande och allvarliga konsekvenserna är. Det här steget består av tre stycken uppgifter:

1. Val av indikatorer: Vanliga kategorier för konsekvenser är mänsklig toxicitet, bidrag till globala uppvärmningen, ekotoxicitet, försurning och övergödning
2. Klassificering: Här strukturerar man inventeringen från steg 2 enligt de definierade kategorierna av konsekvenser
3. Mäta konsekvenserna: I det sista steget beräknar man allt och summerar dem i totala effektkategorier.

Steg 4 – Tolka livscykelanalysen

Som tidigare nämnts är det ibland en bra idé att inte vänta till slutet med att tolka sina resultat utan istället göra det kontinuerligt under analysen. Det är dock vid slutet av livscykelanalysen som man kan dra de säkraste slutsatserna och göra de bästa rekommendationerna. Det är viktigt att man placerar sina resultat i en relevant kontext, så att man får en helhetsbild. Att tre är lägre än fyra betyder nämligen inte per automatik att det är det bästa alternativet.

I det fjärde och sista steget ingår också att man dessutom utvärderar själva livscykelanalysen. Det är viktigt att man identifierar potentiella begränsningar och problem med studien. Det innebär att man säkerställer att man samlade in den korrekta datan och underlaget, och att man utförde mätningarna och analysen på rätt sätt. Det är först då man kan ge rekommendationer baserat på sin livscykelanalys. Exempel på slutsatser man kan dra från sin livscykelanalys är:

• Hur höga utsläpp bidrar produkten med?
• Hur jämför sig produkten med andra produkter?
• Vilka är de bästa sätten för att reducera produktens effekt?

Slutsats

Allt fler företag inser värdet av att applicera ett livscykelperspektiv på sin verksamhet. Att ha ett livscykelperspektiv innebär att man tar hänsyn till en produkts eller en tjänsts konsekvenser på miljön och planeten. En livscykel består vanligtvis av fem stycken stadier, nämligen utvinning av råmaterial, tillverkning, transport, försäljning och användning, samt avfallshantering. Livscykelperspektivet innebär att man tittar på samtliga av dessa fem stadier och utvärderar deras miljörelaterade implikationer. Att ha ett sådant helhetsperspektiv på sin verksamhet innebär att man lättare kan undvika att förflytta eller förskjuta negativa konsekvenser som uppstår i ett visst stadie eller på en viss plats till ett annat stadie eller plats. På så vis kan företagen ta ansvar för sin produktion och samtidigt spela en viktig roll i arbetet för en hållbar utveckling.