Selektiv perception: Förmågan att endast lagra det som är viktigt

Människan har flera olika sinnen som hela tiden tar in tusentals intryck.

Vi hör en mängd olika ljud samtidigt, tar in detaljerade bilder som ständigt ändras via synen, vi känner saker med kroppen och kanske smakar vi på något samtidigt som näsan tar in olika lukter.

Hjärnan kan omöjligt analysera all information den får och värdera den som lika viktig för att sedan lagra alla intryck den tar emot.

Selektiv perception

Därför är den inställd på att selektivt sortera i det vi ständigt tar in omkring oss.

Denna viktiga förmåga är vad som kallas selektiv perception.

Vad är selektiv perception?

Selektiv perception är vår förmåga att sålla bland intryck och information, för att bara lagra det som är viktigt och sortera bort det som är överflödigt.

Hjärnan stänger ute saker från medvetandet som inte passar in i föreställningsramen, detta för att inte överväldiga oss.

Utan denna funktion skulle människan inte fungera.

Vad den selektiva perceptionen påverkas av

Man skulle kunna säga att vår selektiva perception är varje enskild persons sätt att ta in det som händer omkring oss.

Alla uppmärksammar dock inte samma saker.

Den selektiva perceptionen påverkas av uppväxt, utbildning, livserfarenheter och annat.

Utan att vara medvetna om det lägger vi märke till vissa faktorer i omgivningen och inte till andra.

Det som också ofta påverkar vad vi lägger märke till är icke-medvetna behov och intressen.

Hjärnan kan stänga ute sådant som inte ”passar in” i den invanda föreställningsramen.

Omöjligt att ta in all stimuli

Hur känns det i din högra stortå just nu?

När man fokuserar på en särskild punkt kan hjärnan koppla stimuli till stortån och man kan känna hur det känns just där.

Samtidigt är det inget man var aktivt medveten om för bara en liten stund sedan.

Denna förmåga är bra, då vi skulle bli tokiga om hjärnan tog in och reagerade på all stimuli som människan formligen bombarderas av varje sekund.

Därför hjälper hjärnan oss att ständigt göra ett urval för att bestämma vad vi behöver reagera på.

Svårt att välja bort medvetet

Även om man ibland skulle önska att helt slippa höra ett speciellt ljud så kan det vara svårt för hjärnan att sortera bort det.

I vissa situationer fungerar det bra, till exempel när man befinner sig i en större folkmassa och pratar med någon.

Då blir resten av ljuden ett brus i bakgrunden och hjärnan fokuserar på vad den andra personen säger.

Däremot kan det vara svårt att koppla bort personen bredvid på bussen som pratar i telefon, eftersom hjärnan också är programmerad att uppmärksamma mänskligt tal.

Det finns också något som kallas sensorisk adaption vilket betyder att man kopplar bort vissa konstanta ljud i omgivningen.

Detta för att känsligheten avtar gentemot stimuli eller intryck som upprepas.

Detta är också vad som händer när man badar – det känns kallare eller varmare de första sekunderna.

Intrycket från samma källa upplevs i olika grad då känsligheten avtar efter en stund.

Fler sinnen än vad man tror

Människan har fem sinnen: synen, hörseln, lukten, smaken och känseln.

Sedan finns också balanssinnet och det kinetiska sinnet.

Det kinetiska sinnet betyder att vi har en uppfattning om var vi har våra kroppsdelar och hur vi rör oss med kroppen.

Ett sinne kan dessutom ha flera olika sinnen då de har olika receptortyper.

Känseln har till exempel beröringssinnet, temperatursinnet, trycksinnet, och smärtsinnet.

Alla sinnen arbetar tillsammans för att ge hjärnan en så fullständig bild av omgivningen som möjligt.

Kan påverkas av känslor och intressen

I vilken grad vi upplever sinnesintrycken kan också påverkas av den känslan vi har i stunden eller vad vi är intresserade av just då.

Någon som till exempel letar efter sina borttappade nycklar i skogen kommer att vara mer observant på blänkande synintryck på marken.

Likaså kommer någon som väntar ett besök vara extra uppmärksam på ljud utanför dörren eller huset.

Om man upptäcker ett lågt men irriterande ljud kan man fortsätta uppleva detta länge.

Men om det ljudet inte stört särskilt mycket från början kommer man snabbar sluta uppfatta det.

Om man någon gång har haft på fläkten när man lagar mat för att sedan stänga av den känner man igen känslan av förvåning när man uppmärksammar hur man kopplade bort ljudet av fläkten.

Man inser hur mycket fläkten faktiskt lät när man hör tystnaden som faller efter att ha stängt av den.

Vi ser vad vi vill se och hör det vi vill höra

Hjärnan definierar intrycken omkring en för att sedan ge ett svar på vad man faktiskt upplever.

Ens grundantagande är en viktig del i ens kognitiva schema.

Dessa antaganden kommer från upplevelser och erfarenheter.

Det är svårt för oss att bryta dessa grundantagande eftersom man oftast inte är medveten om att de finns.

De förstärks även via konfirmeringsbias och selektiv perception, vilket gör att antagandet blir starkare och starkare, vilket i sin tur gör det svårare att bryta.

Därför är det man upplever som objektivt ofta något som beror på ens personliga situation, erfarenheter och humör.

På så sätt kan olika personer uppleva samma sak på helt olika sätt.

Alla har sin invanda föreställningsram, därför kan det vara påfrestande att utmana och förändra denna ram.

Att vara medveten om att hjärnan fungerar på detta sätt kan göra att man får större förståelse för andras intryck och reaktioner.

Två sätt att uppmärksamma

Den selektiva perceptionen sker omedvetet och i nästan alla fall är vi inte medvetna om denna urvalsprocess.

Däremot finns det två olika sätt för vår hjärna att uppfatta och tolka omgivningen.

Bottom-up betyder att någonting händer i omgivningen som gör att man vänder sin uppmärksamhet till det.

Ett exempel på detta kan vara att telefonen ringer och man vänder fokus mot den.

Top-down är däremot en medveten uppmärksamhet, till exempel om man bestämmer sig för att ringa upp någon.

Sammanfattning

Selektiv perception är urvalsprocessen som hjärnan ständigt genomför för att man inte ska bli bombarderad med intryck som hjärnan inte behöver vända sin uppmärksamhet mot.

Detta hjälper en person att fokusera på det viktiga i dess omgivning, beroende på i vilken situation denne är, vilket humör personen är på och så vidare.