Vad är Empati? Förmågan att känna med andra människor

Empati är förmågan att uppleva och förstå andra kännande individers känslor.

Det är en förmåga som är nära besläktad med inlevelse och medkänsla.

Det är en kombination av att känna det någon annan känner och att förstå vad den andra känner.

Vad är empati

När man känner empati brukar man också besvara den andres känslor med medkänsla och vänlig intention.

Empati är en komplex psykisk process där man delar någon annans lidande.

I den här artikeln ges vidare insikt i vad empati är och hur det appliceras i olika sammanhang.

Vad är empati?

Empati är förmågan att känna med andra människor, att dela någon annans lidande och att ha en stark önskan att vilja lindra detta lidande.

Empatisystemet aktiveras endast om man är intresserad av och värdesätter den andra människans välmående.

Således kan man känna empati i varierande grad beroende på situation.

Empatin är skör

För att känna empati med någon behöver man värdesätta den andra personen och dess känslor.

Enkla fördomar kan göra att man inte värdesätter alla personer lika högt.

Empatin är kanske en naturlig känsla när man ser ett barn ramla och slå sig,

men om en nazist ser ett icke-ariskt barn falla och få ont skulle kanske denna inte känna empati med barnet i fråga.

Man kan också få svårare att förstå barnets upplevelse av smärta.

Denna brist på empati brukar man ofta koppla till psykopater, då deras försämrade affektiva empati gör att de har svårigheter att värdesätta andra människors upplevelser.

Olika värden

Det är naturligt för människor att placera olika ”värden” på personer i dess omgivning.

Ett positivt värde på en person innebär att man anser att dess välmående är viktigt, ett neutralt värde betyder att personens välmående är oviktigt och ett negativt värde innebär att man tvärtom vill personen i fråga illa.

Hur man kategoriserar människor beror på fördomar, åsikter och värderingar.

Det kan till exempel handla om klass, etnicitet, kön eller sexuella läggning.

Detta påverkar en enskild persons empati för andra med olika attribut.

Att tillhöra en grupp

Att identifiera sig med en grupp är väldigt naturligt för människor.

Evolutionärt sett har det varit avgörande att inom en grupp knytas samman för att kunna samarbeta och försvara sig mot yttre hot.

Idag tenderar dock detta behov av gruppering att vara ett samhällsproblem.

Forskning visar att människor på många sätt positivt särbehandlar medlemmar som tillhör ens ”ingrupp”, det vill säga den grupp som individen upplever som sin egen.

Resten, som då blir del av ”utgruppen”, känner man ofta mindre empati för.

Ofta associerar vi också lättare obehagliga upplevelser till dessa individer som kan göra oss rädda.

Den psykologiska positioneringen görs ofta snabbt och omedvetet och påverkar förmågan till empati.

Mer godtyckliga fördelningar av grupper påverkar också empatin, som till exempel klasser i skolan eller arbetsgrupper på jobbet.

Motsatsen – att njuta av andras smärta

I ett experiment lät empatiforskaren Tania Singer fotbollsfans bevittna när andra fans fick smärtsamma elchocker.

Starkast empati kände de när smärtan drabbade någon som hejade på samma lag.

Men när fans av rivaliserande lag led av elchockerna minskade empatin kraftigt.

Det var till och med så att det även började sprudla i hjärnans belöningssystem, vilket betyder att fotbollsfansen njöt av att se de andra lida.

Detta experiment påvisar hur människor grupperar personer olika beroende på deras attribut.

Viss skillnad mellan könen i genomsnitt

Man har sett att empati snabbt kan slå över i ren skadeglädje i flera olika experiment.

Dock verkar det framförallt vara en halva av mänskligheten som bör skämmas på den punkten.

Man har nämligen observerat att män har lättare för att känna skadeglädje än kvinnor.

Däremot har man sett att skillnaderna är störst tidigt i livet och minskar när man kommer upp i åldrarna.

Det är också värt att notera att variationen är väldigt stor – många män har större förmåga till empati än den genomsnittliga kvinnan.

Att skapa förståelse mellan grupper

Det är svårt att rucka på gruppindelningar när de väl har uppstått.

Detta gör att det är svårare än man kanske tror att lyckas med olika insatser för att nå ökad förståelse mellan grupper, till exempel integrationsprojekt.

Det räcker inte att låta olika grupper träffa varandra, utan det krävs att man aktivt försöker sätta sig in i andras perspektiv.

Det kan också vara positivt att arbeta för samma mål, till exempel något så enkelt som att spela i samma fotbollslag.

Att känna värme och omtanke

Empati handlar inte om att kopiera andras känslor, att till exempel själv bli ledsen bara för att man hör att någon annan är ledsen.

Att ha samma känsla samtidigt som någon annan människa räcker inte.

Det är först när vi har en förståelse för den andres perspektiv och när känslan skiljs från jaget som man faktiskt känner med någon annan.

Medkänslan är närbesläktad med empatin men innebär att man känner för någon utan att faktiskt dela dess känsla.

Man hamnar inte i samma tillstånd som den som lider, utan istället aktiveras andra områden i hjärnan som är kopplade till positiva känslor.

Det handlar alltså inte om skadeglädje, utan om andra känslor som värme och omtanke.

Att må dåligt av den andres lidande

Det varierar stort mellan individer hur mycket empati man kan känna.

Det finns extremer åt båda håll; både de som inte känner någon empati alls och har svårt att påverkas av andras människors känslor och de som har hög empatisk känslighet som mår väldigt dåligt av andras lidande.

Sammanfattning

Empati kan uppstå genom att titta på bilder och foton av människor som lider.

Ett starkt exempel på detta är bilden av den treårige pojken Alan Kurdi, som hittades uppspolad på en strand i Turkiet.

Några dagar efter publiceringen gjordes en undersökning på uppdrag av Svenska Dagbladet där man tittade på svenskarnas syn på flyktingpolitiken.

Resultatet visade att andelen svenskar som tyckte att vi bör ta emot fler flyktingar hade ökat från 17 till 25 procent.

Många hade ändrat sig från att vara tveksamma till att ta ställning i frågan.

Detta visar på en stark svängning i opinionen, på grund av ett foto som skapade en emotionell effekt i samhället.