Vad är en Workshop?

De allra flesta arbetsplatser och lärosäten genomför olika sorters workshops, även om de inte alltid kallas just så.

Andra ord för samma fenomen är exempelvis arbetstemadag, arbetsseminarium och snabbkurs.

Dessa varianter har dock lite olika vinklar och det kan därför vara svårt att veta vad som utmärker dem.

I den här artikeln ges en översikt av vad en workshop faktiskt är och vad som skiljer de olika varianterna åt.

Vad är en workshop

Vad är en workshop?

Kännetecknande för en workshop är att den innehåller interaktion mellan deltagare och den som håller i workshopen, ömsesidigt utbyte av information samt att den är mer engagerande än en föreläsning. På grund av dessa interaktiva moment är det vanligtvis färre deltagare i en workshop än i en föreläsning.

Olika sorters workshops

Beroende på i vilket syfte workshopen har anordnats kan de ha lite olika struktur. Ett vanligt sätt att använda sig av workshopkonceptet är vid utbildningar. Särskilt om ämnet är komplext och kräver flera olika infallsvinklar för att bli rättvist återspeglat kan en interaktiv workshop vara ett mycket bra alternativ. Ett annat vanligt sätt att använda en workshop är i sammanhang när innovation och idéer efterfrågas. Detta kan gälla till exempel om ett företag vill utveckla en produktstrategi eller planerar en ny marknadsföringskampanj. Att i dessa situationer samla kunniga representanter från olika team som får spåna på idéer och bolla dessa med varandra kan generera idéer och resultat som kanske annars inte fått chansen att kultiveras.

Det är inte nödvändigtvis ett krav att ta beslut under workshopen, utan fokus bör istället ligga på att bolla så mycket idéer som möjligt. Workshopens resultat tas sedan vidare till beslutsfattare inom företaget. Ytterligare en fördel med detta är att medarbetarna känner sig engagerade och delaktiga i företagets strategiska utveckling.

Att tänka på vid organisering av en workshop

En mycket viktig faktor som är avgörande för workshopens framgång är att bjuda in relevanta personer. Dessa bör vara kunniga i sakfrågan men samtidigt ha olika perspektiv, vilket inbjuder till drivande diskussioner. För att deltagarna ska ha tid att förbereda sig bör också agendan och syftet med workshopen delas med gruppen i förväg.

Även om alla deltagare uppmuntras till att vara aktiva under workshopen är det viktigt att ha en så kallad facilitator eller diskussionsledare som leder workshopens arbete. Dennes roll är att styra processen och se till att alla röster kommer till tals, samt i de fall diskussionen avviker från kärnfrågan styra tillbaka samtalet till det relevanta ämnet.

På grund av dynamik som förekommer i olika grupper kan det vara en fördel att anlita en extern facilitator, eftersom denne har ett objektivt perspektiv på exempelvis gruppens hierarki och interna förhållanden. En extern facilitator bör naturligtvis ha viss kunskap i sakfrågan, men behöver inte nödvändigtvis vara expert. Faktum är att det i vissa fall kan underlätta för workshopens framgång om facilitatorn inte är expert, eftersom denne då enklare kan upprätthålla neutralitet i sin roll. En annan fördel är att denne också kan ställa frågor eller bidra med infallsvinklar som inte är färgade av den interna dynamiken.