Byggbranschen är en av Sveriges största branscher.
Enligt bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagens statistik utgör företag inom byggindustrin cirka 9 procent av alla vinstdrivande verksamheter i Sverige.
Det är således en betydande bransch för svenskt näringsliv och den har många intressenter.
Med tanke på branschens storlek finns ett antal standarder för hur projekt utförs.
Byggprocessen delas vanligen in i fyra övergripande delar; förstudie, projektering, genomförande och avslut.
I denna artikel ges en överblick av projekteringsprocessen och dess betydelse för ett framgångsrikt projekt.
Vad är projekteringsprocessen?
Projektering sker i det andra steget av byggprocessen. Projekteringsprocessen består av skisser, programhandlingar, systemhandlingar och detaljprojektering. Innehållet i dessa kan variera beroende på entreprenadform och upphandlingsform. Under projekteringen tas all information från sakkunniga som involverats i tidigare skede i beaktande och utredningar gällande det planerade bygget genomförs. I projekteringsprocessen utförs också en systemhandlingsprojektering, i vilken olika handlingar, såsom byggnads-, konstruktions- och installationsritningar kontrolleras för olika intressenters krav.
Projekteringen spelar stor roll för byggets helhet
Projekteringen beräknas ofta stå för runt 10 procent av den totala kostnaden för bygget, men kan vara avgörande för huruvida bygget håller sig inom den beräknade budgeten. Syftet med projektering är att sammanställa all information som framtagits av olika sakkunniga i förstudien, för att bilda ett underlag för projektutformningen. Samtidigt syftar det till att förutse olika sorters utmaningar och eventuella misstag. Att ta sådana i beaktande i förväg kan minska risken att projektet påverkas i alltför hög utsträckning av förseningar, sämre kvalitet och högre kostnader.
Projekteringsprocessens olika delar
Projekteringsprocessen brukas delas upp i två sektioner; det initiala skedet och projekteringsskedet. Det initiala skedet involverar en behovsutredning och programarbete. Behovsutredningen är syftar till att undersöka vad, hur och varför projektet ska utföras. Därefter inleds programarbetet, vid vilket en uppskattning av den förväntade tidsåtgången och kostnaden görs. Detta material används sedan som beslutsunderlag för projektet.
Projekteringsskedet är något mer komplext eftersom det involverar alla tekniska moment och därmed de ansvariga aktörerna för respektive moment. Olika systemutformningar och tekniska lösningar framarbetas först, vilka därefter måste transformeras till systemhandlingar. Dessa utgör sedan del av huvudhandlingarna, vilka är av mycket stor betydelse. Huvudhandlingarna utgör grund för bygglovsansökan och produktionshandlingar, men också till exempel för senare utformning av hyreskontrakt. Huvudhandlingarna innehåller även anvisningar för installationer och konstruktion. Efter detta måste detaljerade ritningar framställas för att bygget ska kunna uppföras. Baserat på huvudhandlingarna och ritningarna skapas sedan ett förfrågningsunderlag vilket används som grund för offertförfrågningar som skickas till olika entreprenörer.
Problem som kan uppstå i projekteringsprocessen
Det går att argumentera för att det är bättre att problem och utmaningar stöts på i projekteringsprocessen snarare än i genomförandet, när bygget redan startat. Dock finns det vissa problem som kan vara svåra att förutse även i detta steg. Ett viktigt första steg är att få projektgruppen att samarbeta på ett bra sätt, vilket också bör prioriteras genom hela projektet. Ett annat vanligt förekommande problem är att det görs felprioriteringar vad gäller resurser, vilket påverkar hur grundligt och detaljerat projekteringen kan göras. Eftersom projekteringen oftast är satt under ganska hög tidspress är det också mycket viktigt att tidsplaner införs som täcker alla moment.
