Vägen från idé till uppförd byggnad är inte alltid spikrak och definitivt inte simpel.
Många moment ska genomföras och många personer är inblandade, särskilt om bygget är stort.
En viktig fas är projekteringen, där information som skapar underlag för bygget samlas in och analyseras.
Utifrån dessa skapas sedan systemhandlingar och huvudhandlingar, vilka används vid exempelvis bygglovsansökan.
Projekteringsfasen är väsentlig för byggets framgång och kräver väl genomtänkt och utförd koordination.
Av den anledningen tillsätts ofta en person som ansvarar för denna fas, en så kallad projekteringsledare.
Denne är naturligtvis väl insatt i projektet och en nyckelperson för att bygget ska kunna utföras så planenligt som möjligt.
Vad kallas projektering med ett annat ord?
Projektering kan också kallas planläggning. Baserat på all information som framkommit under förstudien, exempelvis tekniska egenskaper, miljöaspekter och rättsliga förutsättningar, görs i projekteringsfasen en sammanställning vilken ligger till grund för såväl förfrågningsunderlag till entreprenörer som bygglov. Det är alltså under projekteringen som planen läggs för det fortsatta arbetet.
Projekteringen startar med en behovsutredning
Projekteringsfasen kan sägas vara indelad i två huvudsakliga delar. Den första delen innehåller bland annat en behovsutredning. Behovsutredningen är ett sätt att svara på frågorna vad, varför och hur när det gäller byggets tillkomst. Det kan finnas en rad olika svar på dessa frågor. Om det gäller exempelvis bostäder kan det finnas estetiska målsättningar för att byggnaden ska passa in i en viss miljö. Om bygget gäller till exempel ett företags kontor kan det istället vara mer fokus på att byggnaden passar företagets varumärke. Därefter utförs bland annat ett så kallat programarbete, under vilket man utför verksamhetsbeskrivningar och kommer överens om finansiella förutsättningar och andra förväntningar.
Den andra delen av projekteringen kallas för projekteringsskedet, i vilken ett antal olika moment genomförs. Här involveras arkitekter, installatörer och andra tekniska parter bland annat för att fastställa vilka potentiella risker som finns. Olika sätt att minimera riskerna samt relevanta åtgärder vid oförutsedda händelser identifieras också.
Samlingsnamnet för samtliga dokument som skapas under projekteringen är bygghandlingar. Detta är å ena sidan ritningar, å andra sidan information som klargör att såväl myndighetskrav som verksamhetsspecifika och byggnadsspecifika krav är mötta. Bygghandlingarna används bland annat vid ansökan om bygglov och det är därför av största vikt att dessa är kompletta.
Svårigheter med projekteringsfasen
Syftet med projekteringen är, förutom att färdigställa all dokumentation som krävs för att bygget ska kunna starta, att identifiera eventuella problem och risker i förväg. Att planera för oförutsedda händelser är en mycket viktig del av detta arbete för projekteringsledaren. Det är vanligen de oförutsedda händelserna som gör att ett projekt går över budget.
Även om ett projekt följer plan vad gäller alla tekniska moment kan störningar uppstå av andra anledningar, såsom att personer ansvariga för delar av projektet säger upp sig eller att det sker personalbyten hos samarbetspartners. Detta kan leda till att uppgifter eller information faller mellan stolarna, vilket i sin tur kan leda till förseningar eller andra komplikationer.
