Byggprojekt kan uppfattas som komplicerade, och det är inte utan anledning.
Det är ett stort antal moment som genomförs i varje separat skede i byggprocessen och de är vanligen beroende av varandra.
Det går inte att gå vidare i processen utan att ha tidigare delar fastställda.
I denna artikel ges en mer detaljerad inblick i vad som sker i systemhandlingsskedet, vilket är en del av projekteringsskedet.
Projekteringsskedet sker i sin tur under projekteringsfasen, där information och ritningar sammanställs för att så småningom exempelvis kunna presenteras till myndigheter för att få bygglov.
Vad är systemhandlingsskede?
I systemhandlingsskedet utreds vilka tekniska system och material som bäst möter projektets krav. Dessa handlingar ger en bild av den konstruktiva utformningen av byggnaden, vilka fungerar som underlag för byggnationens kostnadskalkyl. I detta skede tas också handlingar fram som är relaterade till projektet i sig, såsom dess miljö- och arbetsmiljöplan.
Detaljer som fastställs i systemhandlingsskedet
Systemhandlingsskedet kan inledas efter att val av till exempel arkitekt, el-, VVS- och installationsprojektörer har gjorts. Därefter fastställs byggnadens huvudutformning, planlösning och konstruktion. Dessa moment ges prioritet i systemhandlingsskedet eftersom dessa gör att våningshöjden kan konstateras. Efter att våningshöjden är känd kan installationssystems utformning beslutas om och följaktligen planeras i vidare detalj av de tekniska projektörerna.
Systemhandlingsskedet innebär en omfattande analys av fördelar och begränsningar med olika alternativ. Vidare är det vanligt att göra kostnadskalkyler för dessa alternativ för att etablera dels vad kostnaden för de tekniska systemen i sig är, men också vad deras respektive driftkostnader är. Varje alternativ ges även en detaljerad kvalitativ beskrivning, vilket underlättar i jämförelsen. När ett val sedan har gjorts ska en motivering som bygger på all denna information, inklusive jämförelsen med andra alternativ, ges.
Stegen efter systemhandlingsskedet
En av de mest omfattande faserna kommer efter systemhandlingsskedet. Detta är detaljprojekteringen, vilken innebär att alla beskrivningar och ritningar av de valda alternativen slutförs. Dessa är extremt detaljerade och det är naturligtvis av högsta vikt att de valda tekniska lösningarna är väl koordinerade. All dokumentation som framställs under detaljprojekteringen kallas bygghandlingar och dessa utgör underlaget för bygglovsansökan.
Bygghandlingarna ligger till grund för huruvida bygget kan inledas eller ej. De existerar för att externa intressenter ska kunna bedöma om deras krav möts. Naturligtvis måste alla beslut och all dokumentation vara i enlighet med myndighetsspecifika krav som gäller lagar och regler. Det krävs dock ibland att även verksamhetsspecifika anpassningar tas hänsyn till. Dessa ska vara dokumenterade. Exempel på sådana anpassningar är ljud- och ljusförhållanden, säkerhetsåtgärder, planritning för verksamhetsspecifika rum samt möjligheten att installera verksamhetsspecifik utrustning. Ytterligare en aspekt att ta hänsyn till är att en plan för tillgänglighet och handikappanpassning måste vara del av bygglovsansökan.
Det finns vanligtvis en utsedd kontrollansvarig i projektet, vars uppgift är att se till att alla relevanta handlingar och all dokumentation finns tillgänglig när så krävs. Det är inte ovanligt att denne är i kontakt med myndigheter redan i ett tidigt stadie av byggprocessen för att kunna planera tillhandahållandet av all nödvändig information.
