Bygghandlingar: Ritningar, kravformuleringar och tekniska beskrivningar

Det är viktigt att inte ta några genvägar när man går igenom en byggprocess, utan att man gör allting i rätt ordning och går igenom alla steg. Innan man får lov att börja bygga så måste man till exempel först ansöka om bygglov. Därefter tar man fram alla de dokument och gör alla de förberedelser som är nödvändiga för att byggprojektet ska gå vägen. Förberedelserna gör man under projektets projekteringsskede och det är där man tar fram de så kallade bygghandlingarna.

 

Bygghandlingar är egentligen ett samlingsbegrepp på alla de dokument (till exempel programhandlingen och tekniska beskrivningar) och ritningar som behövs för att sätta igång ett bygge. De bygghandlingar som lämnas över till entreprenören vid genomförandets start är bindande för entreprenören på så sätt att de helt enkelt måste följas. De fungerar dock också som ett viktigt och användbart verktyg eftersom att bygghandlingarna beskriver de krav som beställaren ställer på bygget och dess slutresultat. Den här texten tittar närmre på bygghandlingar och undersöker varför de är viktiga, när de borde tas fram och hur man då går till väga. Längre ner finns också en beskrivning av bygglov, vilket är det grundläggande steget innan man tar fram bygghandlingarna.

 

Vad är Bygghandlingar?

Det är som sagt under ett byggprojekts inledande projekteringsskede som bygghandlingarna kommer till. Bygghandlingar är namnet på alla de handlingar och dokument som tas fram under projekteringen. De består till en majoritet av ritningar över det planerade bygget, och ju mer detaljerade och noggranna ritningarna är desto enklare blir det för en entreprenör att arbeta självständigt och fullfölja projektet baserat på bygghandlingarna. I handlingarna ingår också viktig information om exempelvis materialval, dimensioner och mått samt metod- och utförandebeskrivningar. Bygghandlingar består också av en lista och beskrivning av de krav som ställts på byggprojektet. De här kraven brukar kunna delas in i tre stycken kategorier:

  • Krav från myndigheter: De här kraven går att hitta i lagar, föreskrifter och förordningar. Det är viktigt att man ser till så att projektet uppfyller de här kraven eftersom att kommunen kan komma ut för att besiktiga bygget.
  • Verksamhetsspecifika krav: De här kraven syftar till att säkerställa att den färdiga konstruktionen eller byggnaden kommer kunna användas på det sätt, det vill säga av den typ av verksamhet, som den är planerad för. Kraven kan till exempel handla om rummens placeringar i relation till varandra, brandsäkerheten, ljud- och ljusförhållanden samt vilka installationer som behövs.
  • Byggnadsspecifika krav: De här kraven gäller de mer estetiska aspekterna så som konstruktionens utformning, tillgänglighet, energieffektivitet och beräknad livslängd för konstruktionen. Kraven på tekniska lösningar och utrustning hamnar också i den här kategorin.

 

Bygghandlingar fyller framför allt följande grundläggande funktioner, men kan vara viktiga av andra anledningar också beroende på vilken typ av bygge det gäller:

  • Bygghandlingarna dokumenterar hela byggprocessen. Handlingarna kan vara olika mycket detaljerade och tvingande till olika grad. Beroende på den upphandlingsform och entreprenadform som man använder så kan bygghandlingarna lämna olika mycket utrymme för projektören och entreprenören att göra ändringar av bygghandlingarna.
  • Bygghandlingarna fungerar som underlag när man upphandlar med och avtalar entreprenörens pris.
  • Bygghandlingarna förser entreprenörerna med en detaljerad beskrivningar av vad som ska göras och hur det ska göras.
  • Bygghandlingarna agerar underlag för den besiktning som byggherren (beställaren) gör för att kontrollera så att entreprenören har fullföljt avtalet och byggt det som var beställt.

 

Därför och då behöver man bygghandlingarna

Att ta fram bygghandlingarna är framför allt viktigt när man anlitar en eller flera entreprenörer för att utföra själva bygget. Då fungerar nämligen bygghandlingarna som ett slags avtal eller som en garanti för att ens krav och behov blir tillgodosedda i projektet. För mindre byggen och projekt där man inte behöver ta hjälp av en entreprenör spelar bygghandlingarna inte en lika viktig roll. Om en entreprenör på något sätt ska frångå det som anges i bygghandlingarna så måste det ske i samråd med byggherren. Det beror på att bygghandlingarna är juridiskt bindande för entreprenören att följa och att handlingarna sedan ligger till grund för de besiktningar som görs för att kontrollera så att bygget uppfyller alla krav som har ställts.

När man ansöker om bygglov (beskrivning finns i avsnitt längre ner) så tar man fram något som kallas för bygglovsritningar. Detta dokument är oftast inte tillräckligt för att kunna ingå som ritningar i bygghandlingarna, förutom om de uppfyller de kvalitetskrav som är ställda. I så fall går det att ändra bygglovsritningarnas status till att räknas som bygghandlingar. Bygghandlingarna behövs för att upphandla projektet med entreprenörer och leverantörer. Det innebär att de därför i de flesta fall behöver vara klara innan man har tagit hand om upphandlingen, eftersom att bygghandlingarna används för att utvärdera de offerter som entreprenörerna lämnar in. Om entreprenören dock medverkar i byggprojektet redan i ett tidigt skede så får de gärna vara med och ta fram de olika bygghandlingarna. De kan ofta bidra med användbar erfarenhet och expertis. För att den färdiga konstruktionen i slutändan ska leva upp till allas förväntningar och ha en hög kvalité är det avgörande att byggherren och dess entreprenörer har en god relation och kan samarbeta väl.

Efter att själva bygget är färdigt och projektet håller på att avslutas så får bygghandlingarna en ny status. De övergår då till att benämnas som relationshandlingar istället för bygghandlingar, vilka också innehåller andra typer av dokument så som exempelvis egenkontroller och produktblad. Relationshandlingarna är sedan till för att finnas till hands under hela konstruktionens livstid och bistå vid konstruktionens drift, underhåll och service.

 

Så tar man fram bygghandlingarna

Att ta fram sina bygghandlingar är någonting man gör i flera olika steg, och exakt vilka handlingar och dokument som är nödvändiga kan skilja sig åt. Det beror till exempel på hur stort projektet är, och om man upphandlar projektet med en entreprenör eller inte.

För att se till så att alla inblandade aktörer förstår bygghandlingarna och för att samarbetet ska kunna ske så smidigt som möjligt så så finns det i Sverige ett standardiserat sätt att ta fram sina bygghandlingar på. Man använder sig nämligen av något som kallas för Bygghandling 90, vilket är åtta stycken vägledande böcker som förklarar hur man går tillväga för att skapa de olika bygghandlingarna

 

Bygghandlingar 90

Bygghandlingar 90 baseras på en mängd olika rekommendationer som kommer från byggsektorn om hur bygghandlingar bör tas fram och utformas, för att göra de så kvalitativa och funktionella som möjligt. När alla använder samma metod blir det enklare att förstå varandra och därmed också att samarbeta. Bygghandlingar 90 består som sagt av åtta stycken delar, vilka är utformade som handböcker:

  • Bok 1: Redovisningsformer. Den första boken syftar till att göra redovisning och informationsbehandling enklare och tydligare genom att systematisera den. I den här delen kan man ta del av olika former för att redovisa ett byggprojekt på.
  • Bok 2: Redovisningsteknik. Den här boken går in på viktiga detaljer kring hur ritningar, symboler, beteckningar och texthandlingar bör användas och tolkas.
  • Bok 3: Redovisning av mått. Den här boken behandlar många olika delar. Den fokuserar på mått, vilket är något som är viktigt för tillverkning, montering, kontroll såväl som utsättning.
  • Bok 4: Redovisning av hus. Den här boken innehåller instruktioner och anvisningar för hur man utför olika handlingar i relation till bestämmelser och krav.
  • Bok 5: Redovisning av installationer. Den här boken fokuserar på VVS- och elinstallationer. Boken behandlar alla de typer av system och installationer som är vanliga idag.
  • Bok 6: Redovisning av ombyggnad. Den här boken fungerar som ett komplement till bok nummer 4, och handlar också om redovisning av hus.
  • Bok 7: Redovisning av anläggning. Den här boken har anpassats i den senaste utgåvan för att det ska bli lättare att hantera den digitala informationen när man redovisar en anläggning.
  • Bok 8: Digitala leveranser för bygg och förvaltning. Tanken med den sista boken är att komplettera de andra böckerna.

 

Så mycket kostar bygghandlingarna

Hur mycket bygghandlingarna kostar att ta fram varierar mellan cirka 30 000 kronor och 50 000 kronor, om man tittar på kostnaderna för en helt ny enplansvilla. Om man dock har ett så pass litet och okomplicerat byggprojekt att det går bra att använda sig av bygglovsritningarna istället för att ta fram helt nya bygghandlingar (förutsatt att de uppfyller kraven) så kan den kostnaden sjunka rejält. Det gäller framför allt mindre projekt som om- eller tillbyggnader. Oavsett så är det alltid entreprenören som har ansvar för själva byggandet och genomförandet av projektet. När det gäller de mer komplexa byggena, som projekt där man bygger helt nya konstruktioner eller väldigt stora ombyggnader, så ska man alltid ta fram nya bygghandlingar. Om bygglovsritningarna inte uppfyller kraven för att ingå i bygghandlingarna så gå det dock alltid bra att använda de ritningarna som grund när man tar fram ritningarna som ska ingå i bygghandlingarna.

 

Bygghandlingarna och bygglov

Det är först när man får sin bygglovsansökan godkänd som man kan vara säker på att ett byggprojekt faktiskt kommer till bli av. Att ansökan blir godkänd finns det inte någon garanti för och därför är det vanligt att man väntar med att ta fram alla bygghandlingar och detaljerade ritningar tills man har fått ett positivt besked. Det är nämligen inte obligatoriskt att bifoga väldigt detaljerade ritningar när man skickar in sin bygglovsansökan till stadsbyggnadskontoret, vilket är den aktör som godkänner dessa ansökningar. De ritningar som ska ingå i ansökan, som sagt kallade för bygglovsritningar, ger en övergripande beskrivning av det planerade bygget jämfört med de omfattande och detaljerade bygghandlingarna.

 

Först ansöker man om bygglov

Innan bygghandlingarna kommer in i bilden är det första steget således att ansöka om bygglov för sitt planerade byggprojekt. Det man i sin ansökan skickar in till stadsbyggnadskontoret kallas för bygglovshandling. Syftet med ansökan är att ge handledarna som bedömer ansökan på stadsbyggnadskontoret en övergripande och överskådlig beskrivning av ens projekt. Oftast består bygglovshandlingen av både textbaserade dokument och övergripande ritningar. Det är viktigt att ansökan är tydlig och enkel att följa och förstå, så att stadsbyggnadskontoret förstår vad det är man hoppas kunna genomföra med sitt bygge. Ritningarna behöver inte vara lika detaljerade som de ritningar som sedan kommer ingå i bygghandlingarna och överlämnas till entreprenören, men bör vara tillräckligt detaljerade för att ge handläggaren en uppfattning av projektet. Bygglovshandlingen bör kunna svara på frågor om exempelvis tillgänglighet i byggnaden, mått och ändamål.

Bygglovet är ett sätt för myndigheterna att kontrollera vad som byggs runt om i landet, så att det inte byggs konstruktioner som på ett eller annat sätt stör grannar eller naturen. Målet med varje nybyggnad är att den inte ska ha någon negativ inverkan på omgivningen, eller i alla fall så liten inverkan som möjligt. Såvida ett byggprojekt inte är väldigt litet så måste man nästan alltid ansöka om bygglov innan man kan börja bygga, och det gäller för projekt som handlar om nybygge, ombyggnad och tillbyggnad. Ibland behövs bygglov också för att få lov att riva en gammal konstruktion. Om man är osäker på om ens projekt kräver en godkänd bygglovsansökan så kan man alltid kontakta stadsbyggnadskontoret och fråga dem direkt. Om man i sitt byggprojekt anställer externa experter, så som exempelvis arkitekter, så kan de ofta hjälpa till med bygglovet och de frågor som man har om ämnet.

 

Bygglovets ansökningsförfarande

När handläggaren på stadsbyggnadskontoret tar emot en ansökan om bygglov så kontrollerar dem att konstruktionen som ansökan gäller möter alla regler och bestämmelser som anges i till exempel kommunens detaljplan och översiktsplan, samt i Plan- och bygglagen. Handläggaren i fråga gör också en bedömning om den tilltänkta konstruktionen kommer att passa in i den omgivning där den är tänkt att byggas. Då tar man hänsyn till annan bebyggelse samt landskapet omkring. När handläggaren granskar bygglovsansökan för första gången kontrollerar dem först att ansökan är fullständig. Ritningarna som bifogas måste också vara tillräckligt tydliga och av tillräckligt hög bildkvalitet. Om handläggaren anser att någonting saknas i ansökan kan byggherren krävas på fler uppgifter innan en komplett bedömning kan göras. Det kallas för att man får ett granskningsutlåtande. Om man som byggherre får ett granskningsutlåtande så har man en viss angiven tid på sig att komplettera eller ändra sin ansökan och skicka in den på nytt. Man kan få granskningsutlåtande istället för ett slutgiltigt besked om sin ansökan flera gånger.

I kombination med bygglovsansökan behöver man ofta också skicka med en så kallad kontrollplan. Kontrollplanen brukar man strukturera som en slags checklista över sådant som behöver kontrolleras, med förklaringar av varför det behöver kontrolleras och vem som ska göra kontrollerna. En del byggherrar gör kontrollplanen själva men det är vanligt att man anställer eller utser en person som är kontrollansvarig. Den personen ansvarar då för att kontrollplanen sätts ihop samt för att kontrollerna blir av. Vem som är kontrollansvarig för ett projekt anger man i bygglovsansökan.

 

Om bygglovet beviljas

Att man ansöker om ett bygglov och inte anmäler det beror helt enkelt på att det aldrig finns någon garanti på att man kommer få sin ansökan godkänd, inte ens om man följer alla lagar och regler till punkt och pricka. Sedan förra året har stadsbyggnadskontoret tio veckor på sig att granska en bygglovsansökan och ge besked. Då får man antingen ett bygglov eller så får man ett avslag på sin ansökan. Om ens ansökan blir beviljad så har man två år på sig att börja bygga och man måste därtill se till att slutföra bygget inom fem år. Om man inte kan hålla sig till den tidsramen så får man ansöka om ett nytt bygglov. Att bygglovsansökan blir godkänd innebär att man har tillåtelse att bygga den konstruktion som ansökan gällde, men det betyder dock inte att man har lov att börja bygga direkt. För att få sätta igång med själva bygget måste beslutet nämligen först vinna laga kraft. Det gör det genom att ingen överklagar på beslutet inom fyra veckor efter att ansökan blivit godkänd. För att alla berörda aktörer och parter ska ha en chans att överklaga bygglovsbeslutet så publiceras besluten i tidningen. Byggnadsnämnden brukar också meddela exempelvis grannar och andra aktörer som kan vilja överklaga beslutet.

När bygglovet har vunnit laga kraft så är det äntligen dags att sätta igång med de riktiga förberedelserna inför bygget. Det är då man börjar arbetet med att ta fram de olika bygghandlingarna på allvar, antingen på egen hand eller med hjälp av en extern konsult så som en arkitekt.

 

Slutsats

Ett byggprojekt kan bestå av många olika aktörer och vara olika mycket komplexa. De flesta byggprojekt startar med en bygglovsansökan och när den ansökan blir godkänd är det dags att sätta igång med förberedelserna inför själva bygget. Det är under förberedelserna, det vill säga projekteringen, som man tar fram projektets bygghandlingar. Bygghandlingarna är viktiga därför att de ser till så att alla de olika aktörerna har samma uppfattning om projektet, samtidigt som det förser entreprenörerna med tydliga och detaljerade instruktioner för vad som ska göras och hur det borde göras. Bygghandlingarna är samlingsnamnet för de dokument som styr byggandet, och det brukar inkludera ritningar, kravformuleringar och tekniska beskrivningar. Det är bygghandlingarna som anger vilka material som ska användas, vilken kvalitet man siktar mot, vilka mått som gäller, vilket ändamålet är med det färdiga resultatet med mera.

Vera Kristen

Vera Kristen

Vera är Content Editor på Projektledning.se. Hon är utbildad inom projektledning, reklam och PR med en examen från Stockholms Universitet. Vera har arbetat som projektledare på flera företag.