Vi talar om det allt oftare och alla människor har någon gång upplevt hur det känns att vara stressad.
Men vad är det egentligen som händer rent fysiskt i kroppen när stressnivån höjs?
Vissa individer har en större benägenhet att ”stressa upp sig” medan andra har lättare att hantera pressade situationer och dessutom blir mer handlingskraftiga i sådana lägen.
Stress är något vi människor behöver, en sorts överlevnadsmekanism som gör att kroppen reagerar på en akut situation och tillfälligt stärks för att klara av att hantera detta.
Men stress är också något som är mycket farligt för våra kroppar när den går över till att bli en långvarig stress som inte går över, och som inte går att påverka i någon större utsträckning. Den bidrar då i många fall till många farliga följdsjukdomar och kan påverka vår hälsa negativt på flera olika sätt. Att lära sig hantera en stressig vardag är därför något som vi alla bör arbeta med för att på lång sikt främja både vår psykiska och vår fysiska hälsa, som så många gånger hör ihop med varandra och lever i symbios.
Vi behöver vara snällare mot våra kroppar och själar, och helt enkelt fundera över om det är värt att utsätta oss själva för den press och stress som många av oss gör idag. Dagens moderna samhälle ger sitt bidrag när det kommer till att ständigt mata befolkningen med olika former av information, relevant och irrelevant, samt andra störningsmoment så som sociala medier som kan vara svåra att koppla bort.
Ett liv utan kronisk stress ger högre livskvalité och en friskare människa. Men hur når vi då dit, och vad är egentligen stress?
Vad är Stress?
Kamp på liv och död
En människas reaktion på stress hänger med oss sedan urminnes tider då vi var tvungna att kanske akta oss för farliga hot så som rovdjur och liknande. Denna reaktion gör att kroppen går in i ett läge där endast de viktiga funktionerna aktiveras.
Till exempel fokuserar inte kroppen på matsmältningssystemet och sådana saker, utan mer på att ge kroppen alla den energi som behövs för att klara av den hotfulla situationen. Idag behöver vi sällan kämpa rent fysiskt genom att slåss för våra liv på det sättet. Men samma instinkter sitter kvar i våra nervsystem och hjärnor.
Stresshormon
Detta betyder att när vi börjar att känna oss pressade och stressade av en situation, som dessutom kan triggas igång av olika händelser beroende på vem man är, börjar kroppen att utsöndra olika stresshormoner. Bland dessa hormoner hittar vi bland annat adrenalin och kortisol. Kroppen går nu in i ett läge där den tror att detta är en kamp på liv eller död och just därför fokuserar den på de viktiga funktionerna som krävs för att överleva hotet.
Förr i tiden var hoten dock inte av samma art som de är idag. Idag har vi även moment i vårt moderna samhälle som kan skapa stress. Så som att ligga efter med sina räkningar eller andra former av sociala hot. Det empatiska nervsystemet som det kallas, kan dock inte skilja på ett socialt hot och ett fysiskt hot så som ett farligt djur, det reagerar på samma sätt oavsett vad det gäller. Nervsystemet kan heller inte urskilja oro mot ett verkligt hot. Så även om du bara oroar dig för något som kanske inte ens kommer att ske, kommer kroppen inte att förstå detta utan reagera med utsöndring av stresshormoner ändå.
Fenomenet kan delas in i negativ stress och positiv stress. Den negativa är exempelvis den typ av stress som uppkommer på grund av för hög arbetsbelastning, att en anhörig går bort eller krigsupplevelser och situationer med trauma. Den positiva kan vara att förbereda en fest eller liknande som kräver det där lilla extra, och då går kroppen igång och utsöndrar stresshormon för att du ska ”tända till” lite extra för att klara av uppgiften.
Långvarig stress
Den kortvariga stressen är många gånger nödvändig i våra liv. Den behövs för att vi ska klara av att hantera vissa situationer med ett skarpt sinne. Kroppen går in i ”stand by- läge” men de viktiga sinnen som behövs stärks istället.
Men när vi människor och även djur utsätts för en stress som blir långvarig och utdragen kan det komma att försvåra livet och hälsan betydligt. Eftersom detta är ett tillstånd som egentligen skall vara kortvarigt och endast aktiveras i akuta situationer, blir kroppen mycket trött och sliten av att ständigt vara på sin vakt på olika sätt. När man har traumatiska upplevelser med sig i bagaget från exempelvis krig, misshandel och andra hotfulla situationer som är pågående under en längre tid, då vill det empatiska nervsystemet aktiveras för ofta och till slut börjar detta att påverka inre organ och hälsa.
Negativ stress och utmattningssyndrom
Den negativa stressen är den som är farlig för oss. Men det är inte bara allvarliga situationer så som krig och liknande som kan skapa en negativ stress. Om du ständigt har för mycket att göra, exempelvis på ditt arbete, kan även detta vara en negativ faktor som gör att din kropp och ditt nervsystem aldrig får tillräcklig med vila och återhämtning.
Om detta pågår för länge kommer du till slut att drabbas av utmattningssyndrom och så kallad utbrändhet. Det finns många tecken man skall vara uppmärksam på när det gäller utmattningssyndrom, exempelvis;
9 tecken att vara uppmärksam på vid utmattningssyndrom
1. Problem med muskler och leder
När kroppen är stressad spänner den sina muskler som till sist leder till smärta och värk.
2. Återkommande huvudvärk och yrsel
När kroppen är stressad spänner den sina muskler som till sist leder till smärta och värk.
3. Försämrat korttidsminne
Korttidsminnet kan påverkas vid långvarig stress. Du glömmer lätt vad du precis tänkte på eller liknande.
4. Problem med magen
Stress kan leda till problem med matsmältningen och andra problem med magen, så som svullenhet och värk.
5. Svårt att sova
Ett av de vanligaste symptomen på stress är att du får svårt att sova.
6. En ständig känsla av trötthet
När du inte får din sömn leder detta till att kroppen känner sig konstant trött, även om du vilar dig.
7. Svårt att koncentrera dig
Koncentrationsförmågan kan påverkas om du är stressad under en längre period.
8. Försämrat immunförsvar
När kroppen känner sig stressad prioriteras inte vissa saker i systemet så som immunförsvaret. Om du ofta blir sjuk kan detta vara ett tecken på stress.
9. Minskad sexlust
Både hos män och kvinnor kan den långvariga stressen leda till en minskad sexlust. För män kan det även leda till tillfällig impotens.
Strategier för stresshantering
Att lära sig hantera stress handlar till stor del om att förstå vad det är som händer med kroppen i stunden. Om du har den förståelsen är det betydligt enklare att ta tag i situationen och ta till de medel som krävs för att kroppen ska få avlastning och vila.
Hur man behöver hantera stressen är olika för olika individer. En person kanske behöver sova medan någon annan behöver fysisk aktivitet för att må bättre. Men oftast är det en kombination av flera olika aktiviteter och mental träning som är nyckeln till en välmående kropp och sinne.
Ett stort problem i dagens samhälle är att vi hela tiden matas med nya intryck via våra telefoner, datorer, surfplattor med mera. Så förutom det som händer runt omkring oss letar vi efter ”kickar” via internet och sociala medier. Vi har börjat vänja våra nervsystem och våra hjärnor till att ständigt vara tillfredsställda och att få alla våra behov uppfyllda med hjälp av ett knapptryck i många fall. Våra hjärnor får inte vila från intryck på samma sätt som innan vi gick in i denna högteknologiska och digitala tidsålder.
Därför gäller det att vara uppmärksam på de tecken som finns ovan och att lära dig förstå hur just din kropp fungerar. När du börjar känna av symptom på att du varit stressad under för lång tid måste du agera. Vilka åtgärder finns det då att ta till vid allt för långvarig stress?
Återhämtning
När kroppen inte får återhämta sig på rätt sätt kan detta bidra till fysiska problem med din hälsa.
Det är återhämtningen som är det viktiga, kanske inte stressen i sig. Man måste se till att få vila utan att hela tiden titta i telefonen och ta in intryck från omvärlden och din närhet. Man kan exempelvis ta en promenad i skogen eller sitt och bara titta på folk medan du väntar på bussen eller tåget, du behöver inte titta in i din mobiltelefon varje ledig minut utan stimulans. Vänj din hjärna vid att inte få den stimulansen konstant, låt den vila.
Fysisk aktivitet
När vi tränar skickas det ut endorfiner i kroppen som gör att vi mår bra och känner oss glada.
Just därför är fysisk aktivitet så enormt effektiv mot negativ stress.. När kroppen får vara fysiskt aktiv och verkligen få upp pulsen kommer hjärnan att arbeta mycket bättre och få avlastning från de tankar som skapar stressen. Enligt många forskare behöver vi människor minst 30 minuters träning minst tre gånger i veckan för att det ska ha en positiv inverkan på stress.
Varför inte ta en promenad till arbetet istället för att ta bilen, om möjligheten finns. Ta en promenad på lunchen och rensa hjärnan lite och få frisk luft. Eller ta cykeln till jobbet. Det finns alltid knep för att röra på sig lite extra.
Tänk på kroppens position
Alla signaler som skickas till hjärnan har ett samband med vad du gör med din kropp för stunden. Vilken hållning du har och så vidare. Det är nämligen så att om du spänner dig i axlarna och böjer nacken neråt skickas signalen till hjärnan att det är en farlig stressad situation där du känner dig osäker. Men om du istället slappnar av i axlarna och lyfter på huvudet så att halsen blottas, då är du inte rädd och stressad enligt din hjärna. Fundera över vilken signal du skickar till din hjärna när du sitter med böjd nacke över mobiltelefonen? Din hjärna handlar alltså i tron om att du är stressad fast du egentligen kanske inte är det. Tänk på vilken effekt detta kan ha på din hälsa, att hjärnan flera timmar om dagen får felaktiga signaler som leder till att kroppen går in i ett tillstånd som egentligen endast ska aktiveras i riktigt farliga stressiga situationer.
Var snäll mot dig själv
Detta är ett uttryck som man hör allt oftare idag, ”var snäll mot dig själv”. Så vad innebär detta egentligen? Jo, att man tjänar ingenting på att pressa sig själv allt för hårt under för långa perioder. Så länge man är ung och frisk kanske känslan är att man inte påverkas så mycket av stress. Men det kommer att komma en tid då du börjar att känna av de negativa effekterna. Om du då vet vad som är bäst för dig kommer du att lyssna på den inre rösten och på din kropp, och du kommer att göra vad som krävs för att vara snäll mot den. Kroppen är trots allt vårt verktyg, och det verktyget måste vårdas om den ska gå att använda.
Sammanfattning
En människas reaktion på stress hänger med oss sedan urminnes tider då vi var tvungna att kanske akta oss för farliga hot så som rovdjur och liknande. Denna reaktion gör att kroppen går in i ett läge där endast de viktiga funktionerna aktiveras.
Till exempel fokuserar inte kroppen på matsmältningssystemet och sådana saker, utan mer på att ge kroppen alla den energi som behövs för att klara av den hotfulla situationen. Idag behöver vi sällan kämpa rent fysiskt genom att slåss för våra liv på det sättet. Men samma instinkter sitter kvar i våra nervsystem och hjärnor.
Negativ och positiv stress
Det finns även negativ stress och positiv stress. Den negativa är exempelvis den typ av stress som uppkommer på grund av för hög arbetsbelastning, att en anhörig går bort eller krigsupplevelser och trauman. Den positiva kan vara att förbereda en fest eller liknande som kräver det där lilla extra, och då går kroppen igång och utsöndrar stresshormon för att du ska ”tända till” lite extra för att klara av uppgiften.
Den negativa stressen är den som är farlig för oss. Men det är inte bara så allvarliga situationer så som krig och liknande som kan skapa en negativ stress. Om du ständigt har för mycket att göra, exempelvis på ditt arbete, kan även detta vara en negativ faktor som gör att din kropp och ditt nervsystem aldrig får tillräcklig med vila och återhämtning.
Om detta pågår för länge kommer du till slut att drabbas av utmattningssyndrom och så kallad utbrändhet. Det finns många tecken man skall vara uppmärksam på när det gäller utmattningssyndrom, exempelvis;
1. Problem med muskler och leder
2. Återkommande huvudvärk och yrsel
3. Försämrat korttidsminne
4. Problem med magen
5. Svårt att sova
6. En ständig känsla av trötthet
7. Svårt att koncentrera dig
8. Försämrat immunförsvar
9. Minskad sexlust
Stresshantering
Läs mer om stresshantering i vår guide
Återhämtning
Ett av de större problemen när det gäller detta är kanske inte stressen i sig, utan att det inte finns tillräckligt med återhämtning och vila. Kroppen orkar inte att vara stressad hur länge som helst. Det är när du sover och vilar som kroppen kan återhämta sig och bland annat bygga nya celler. Ta en promenad i skogen. Ta en paus från telefon och dator.
Fysisk aktivitet
Genom träning skickas det ut endorfiner i kroppen som gör oss lyckliga och får oss att må bra. Men förutom detta bidrar även endorfinerna till att störa ut stresshormonet så att det inte kan påverka ditt minne och psykologiska funktion som påverkas mycket vid långvarig stress.
Tänk på kroppens position
Alla signaler som skickas till hjärnan har ett samband med vad du gör med din kropp för stunden. Vilken hållning du har och så vidare. Det är nämligen så att om du spänner dig i axlarna och böjer nacken neråt så ger det signalen till hjärnan att det är en farlig stressad situation där du känner dig osäker. Slappna av i axlar och kropp.
