I denna artikel kommer frågan ”Varför gör man en Gap-analys” att besvaras.
Denna artikel är relevant för alla företagare och kommer ge en tydlig bild över varför man vill göra en Gap-analys och hur en sådan analys kan påverka ett företag eller annan typ av verksamhet.
Varför gör man en Gap-analys?
Att vara företag idag är svårt eftersom marknaden och efterfrågan är i ständig förändring. Ett företag måste hela tiden vara i framkant för att vinna marknadsandelar. Genom att göra en Gap-analys kan en verksamhet fortsätta att ligga steget före eftersom analysen ämnar hjälpa företaget att utvecklas.
Gap-analysens främsta betydelse
Det kommer hela tiden ny teknik och nya rön företag måste anpassa sig efter för att behålla sina marknadsandelar. I och med den ständigt utvecklande marknaden måste företaget uppdatera sina processer och produkter.
En Gap-analys redovisar vad som skiljer mellan företagets befintliga verksamhet, vilket kan vara dokumentation, processer eller andra verktyg, och det önskade läget. Gap-analysen visar vad ett företag konkret behöver göra för att ta sig till det önskade läget.
För att en Gap-analys ska vara framgångsrik krävs det att det finns ett konkret nuläge och ett önskat läge. Det kan låta som ett enkelt arbete att kartlägga skillnaden, men denna process är i många fall omfattande. Detta kan bero på att många organisationer har dåliga rutiner för att hantera sin dokumentation eller att lagringen är undermålig. Här kan Gap-analysen komma väl till hands eftersom den används för att förbättra en del av verksamheten, en produkt eller tjänst.
Hur går en Gap-analys till?
Efter att man har konstaterat att ett företag är i behov av en Gap-analys startar arbetet. Man börjar med att analysera den nuvarande situationen, efter det identifierar man var man vill nå och till sist reder man ut hur man ska nå detta mål på ett tidseffektivt sätt.
För att genomföra denna analys brukar man använda sig av olika metoder och verktyg. En vanlig metod är att använda sig av en SWOT-analys vilket står för styrkor, svagheter, möjligheter och hot. När man identifierar de interna styrkorna inom organisationen ska man tänka på huruvida ens kostnader och priser är likvärdiga med huvudkonkurrenternas, om företaget är konkurrenskraftigt på marknaden och om ens företag genererar en hållbar konkurrensfördel.
Efter man identifierat styrkorna måste man identifiera svagheterna, vilka kan vara till nackdel för företaget. Det kan vara svagare färdigheter på det intellektuella planet eller andra typer av problem. Det kanske finns bristfällig expertis eller brist på materiella tillgångar.
Efter man har identifierat svagheterna gäller det att hitta möjligheterna. Detta kan göras genom att undersöka potentiella marknader. Det gäller att hitta en marknad som presenterar stor potential och inte fastna vid marknader som har höga risker med eventuellt dålig förtjänst eller där organisationen inte passar in.
Till sist undersöker man vilka hot som finns mot organisationen. Normalt rör det sig om affärsrelaterade hot eller plötsliga hot. Vilka hot finns det som kan påverka organisationen negativt?
