En Gap-analys görs vanligtvis när ett företag har stannat i utvecklingen och behöver en konkret plan för att kunna gå vidare.
Denna artikel ämnar utreda vad det främsta resultatet av en Gap-analys är.
Utöver förståelsen hur och varför en Gap-analys görs kommer läsaren att få full koll på vilka resultat analysen kan ge och hur dessa påverkar företagets organisation och riktning.
Vad är det främsta resultatet an en Gap-analys?
En Gap-analys ger en fullständig rapport på hur ett företag ska ta sig från ett nuläge till ett önskat mål. Det slutgiltiga resultatet är en utveckling av företaget vilket kommer att ge stora fördelar på marknaden. Dessa fördelar kan vara konkurrensfördelar eller försäljningsfördelar.
Vad är en Gap-analys?
Gap-analysen är ett hjälpmedel för att analysera och förstå hur ett företag ser ut idag och vilka ändringar man kan göra för att nå ett visst mål i framtiden. Det finns olika modeller att ta hjälp av för att göra detta. Målet är en optimal verksamhet som har konkurrensfördelar och ligger i framkant.
Analysen kan hjälpa till att identifiera svagheter och styrkor, och hur man använder sig av dessa för att utvecklas. Med andra ord hur organisationens tillgångar och resurser bör utnyttjas på allra bästa sätt.
Ett tydligt resultat på hur organisationen bör förändras
Efter en Gap-analys får man ett tydligt svar på hur man ska göra för att ta verksamheten till nästa nivå. Resultatet kan vara att ett IT-system behöver förbättras eller att man behöver tillföra mer expertis för att kunna utveckla en produkt.
De modellerna som används för att göra en Gap-analys brukar vara SWOT-analys, fiskbensdiagram, McKinsey 7S eller Nadler-Tushman´s Congruence Modellen. Oavsett vilken modell man använder sig av kommer man komma fram till ett resultat som förklarar hur organisationen bör ändras på för att nå målen. Själva planen för förändring är resultatet men rimligtvis är resultatet även tidpunkten då organisationen har nått sina mål.
För att nå ett resultat måste organisationen vara beredd att göra de uppoffringar som krävs. Det kan i vissa fall krävas en annorlunda budgetering eller omstrukturering. I vissa fall behöver man göra ändringar i personalstyrkan, vilket kan vara svårt för äldre företag med personal som arbetat där under många år.
Ett resultat enligt Nadler-Tushman´s Congruence model
Enligt denna modell analyserar man varje element i ett företag. Exempelvis tittar man på effektiviteten i arbetet och nödvändigheten av ett visst arbete. Bör man anställa eller avskeda?
Vilka kompetenser sitter de anställda på? Är ledarskapet bristfälligt och går det ut över de anställda? I vissa fall behöver personalen utbildas. Även sättet personalen arbetar på kan vara intressant att omarbeta.
Ofta har organisationen en otydlig eller oklar struktur vilket påverkar dess system och processer. Hur är verksamheten uppbyggd? Kan man slå ihop avdelningar eller skapa nya? Det gäller att ha en tydlig organisation som gynnar verksamheten.
Det är även viktigt att undersöka arbetsplatsens kultur då denna påverkar de anställdas arbete. Värderingar och övertygelser hos anställda påverkar deras sätt att arbeta och därmed även resultat och leveranser.
