Artificiell Intelligens, förkortat som AI, är ett samlingsnamn för de datasystem som är tillräckligt intelligenta för att kunna tänka, ta in och bedöma sin omgivning, lära sig nya saker på egen hand och därtill vidta passande åtgärder. Artificiell Intelligens kan utföra allt ifrån enklare uppgifter till att näst intill besitta övermänskliga färdigheter. På grund av det så finns det mycket spekulerande kring just hur smart AI faktiskt kan bli, och om dess intelligens kan komma att utgöra ett hot mot mänskligheten inom en relativt snar framtid.
Både intresset för och utvecklingen av Artificiell Intelligens växer i allt snabbare takt, vilket har att göra med att användningsområdena för AI blir fler och fler och det finns en hel del exempel på hur AI kan göra både privatlivet och affärerna enklare. Dessutom finns det också gott om förslag och idéer på hur AI kan bidra till många olika sorters lösningar i framtiden.
Andra anledningar till att AI befinner sig i en sådan stark utvecklingsfas just nu och att det finns ett brinnande intresse för området är till exempel att:
- Artificiell Intelligens kräver stora mängder data för att kunna fungera, något som det idag finns stor tillgång på.
- Det behöver inte kosta så mycket att skapa lösningar inom Artificiell Intelligens idag på grund av att de molntjänster som man kan använda i processen är relativt billiga.
- Det är heller inte särskilt svårt längre att bygga sina AI-lösningar, då det finns många olika verktyg och ramverk att använda.
- Utvecklingen av till exempel snabba processorer som är framtagna just för Artificiell Intelligens gör att det går att snabbt ta fram helt nya AI-lösningar.
- Ju fler personer som blir intresserade av Artificiell Intelligens, desto fler personer kan de inspirera. På så sätt så är intresset för AI självgenererande och förväntas enbart att växa.
Vad är Artificiell Intelligens (AI)?
Vad Artificiell Intelligens verkligen är finns det nästan inget rakt svar på, vilket dels beror på att det som sagt är något av ett samlingsbegrepp och dels att det finns en stor mängd olika definitioner av AI. Varje expert inom området tenderar att ha sin egen definition. I grund och botten så grundades Artificiell Intelligens för att kunna göra samma uppgifter som människan och därmed kunna klara av samma saker. Inom näringslivet så ligger intresset och fokuset inom AI framför allt på att skapa lösningar som kan hjälpa företagen att hantera specifika problem och utmaningar.
Inom området Kognitiv IT som till exempel IBM så handlar Artificiell Intelligens framför allt om att ta fram AI-lösningar som kan utföra människans uppgifter snabbare och bättre. När det kommer till robotar så utgör AI-lösningarna beståndsdelarna med syftet att producera en helhet, en robot, som liknar människor på så många olika sätt som möjligt.
En typisk och övergripande definition för Artificiell Intelligens är att AI är ett datorprogram vars syfte är att så mycket som möjligt likna människans agerande och tänkande. Inom utveckling och forskning så definieras AI som en tillämpad vetenskap där man diskuterar kring vad som anses vara mänskligt tänkande, och hur man kan försöka att antingen härma eller ta fram någonting som är så likvärdigt som möjligt, med hjälp av smarta datorprogram.
Den grundläggande principen för AI är att det själv ska kunna lista ut hur ett problem bör lösas, istället för att programmerare behöver koda för lösningen som annars behövs. Programmeraren ska bara behöva koda för att beskriva själva problemet som kräver en lösning. Inom Artificiell Intelligens så finns det två huvudsakliga riktningar:
- Den starka tolkningen av AI: Inom den här riktningen av AI så menar man att Artificiell Intelligens definitivt är likvärdigt med mänsklig intelligens och att det inte finns någon större skillnad mellan mänskligt tänkande och maskiners tänkande. Man menar att AI kan hantera och utföra samma uppgifter som människor, om inte till och med bättre.
- Den svaga tolkningen av AI: Inom den här riktningen ser man endast AI som ett användbart verktyg och redskap som kan hjälpa människan att utföra vissa uppgifter istället för att hela ta över utförandet. AI-lösningar som grupperas som ”svaga” är framför allt fokuserade på att lösa olika typer av problem och används exempelvis för att automatisera vissa uppgifter som att sortera och analysera frågeformulär online, hantera datamängder som är för stora för människans kapacitet, förutse och utföra påfyllnad av lager, planera körrutter och förutspå aktiekurser.
Därtill så brukar man dela upp Artificiell Intelligens i två stycken olika typer eller kategorier:
- Symbolisk: I den här kategorin av användning så gör programmeraren en stor del av jobbet. Programmeraren tar fram och skriver de algoritmer som krävs för lösningen av problemet i fråga. Sedan beskriver och analyserar algoritmerna både själva problemet och det underlag som finns tillgängligt för lösningen, i linje med hur människor hade analyserat problemet själva. Inom den symboliska användningen av AI så ta man framför allt vara på att den Artificiella Intelligensen, det vill säga datorsystemen, är så snabba och att de utan problem kan hantera mycket större datormängder än vad människor är kapabla till.
När människor arbetar med dataset som är lika stora som de som AI enkelt kan hantera så tenderar de att bli trötta vilket leder till slarvfel och misstag, något man slipper när man istället använder AI. Här liknar AI:s arbetssätt människans arbetssätt och därför är det också relativt enkelt för de flesta människor och användare att förstå hur AI-datorn arbetar.
- Icke-symbolisk: Här ger man istället bara själva underlaget för problemet till datorsystemet, och det är upp till den Artificiella Intelligensen att själv arbetar sig fram till en logisk och applicerbar lösning. Datorsystemet tar på egen hand fram de algoritmer som behövs i arbetet och arbetar simultant med att utveckla och förbättra dem.
Datorsystemets arbetssätt är så pass intelligent och komplext att det är svårt och oftast till och med omöjligt att ens försöka förstå sig på hur det fungerar och arbetar. Användaren kan i princip bara avgöra om resultaten som genereras är användbara eller ej. Datorsystemet är så pass smart att det otroligt fort både kan utveckla samt testa miljontals olika lösningar och ta beslut om vilka som inte fungerar i praktiken och vilka som kan fungera, och sedan dessutom förbättra de lösningarna.
Historian bakom Artificiell Intelligens
Människan har alltid varit intresserad och nyfiken på framtiden och artificiell intelligens. I grekiska myter finner man berättelser om smarta och intelligenta maskiner och varelser. Mer officiella resonemang kring konstgjord intelligens drevs av både matematiker och filosofer ända sedan antiken. Mer konkreta idéer kring maskininlärning och artificiellt tänkande uppstod i mitten på 1900-talet när bland annat matematikern Alan Turing uppfann den första programmerbara datorn. Turing och hans kollegors teori grundade sig i att kombinationer av symbolerna 0 och 1 kan simulera matematiska beräkningar.
I Turings vetenskapliga publikationer började han att ifrågasätta om maskiner faktiskt kan tänka på egen hand, vilket var startskottet för forskare inom neurologi, informationsteori, filosofi och matematik att undersöka möjligheterna kring att skapa en elektronisk hjärna. Själva namnet Artificiell Intelligens, som sedan 1956 varit ett hett forskningsområde, kom till på en konferens av ett stort gäng forskare som sedan blev ledarna för forskningen inom Artificiell Intelligens flera decennier framåt. De lyckades påvisa datorsystemets intelligens genom kortspel, algebra och språkinlärning.
Allt eftersom att AI utvecklades mer och mer så blev USAs försvarsdepartement allt mer intresserat och började att finansiera en stor del av forskningen. AI och dess förespråkare var säkra på att utvecklingen skulle gå snabbt och att AI skulle kunna utföra i princip exakt samma uppgifter som människan inom 20 år. Men de sista decennierna av 1900-talet var skakiga för den Artificiella Intelligensen, och finansieringen från flera statliga institutioner upphörde.
Det är första på senare tid som AI verkligen fått ett uppsving och mer uppmärksamhet. 1997 var året då en schackdator för första gången lyckades besegra den regerande världsmästaren i schack. 2011 vann ett IBM-system i Jeopardy med stor marginal över världens två bästa Jeopardy-mästare.
Tillämpning av Artificiell Intelligens idag
Artificiell Intelligens har som sagt en mängd olika användningsområden, och hur man använder sig av AI styrs också av hur man ser på systemet. Typiska uppgifter som Artificiell Intelligens utför och som den används för är dock till exempel bildanalys, mönsterigenkänning, skapande av bevis, spel och talförståelse. Men att en dator snabbt kan hantera komplexa och stora datamängder och kan göra komplicerade matematiska beräkningar räcker inte längre för att betraktas som AI.
Experter menar att ett visst kriterium måste ingå, som ofta missförstås, vilket är att en sakkunnig inom det område som AI-systemet arbetar inte ska kunna förstå hur det går till när systemet utvecklar lösningar. Samtidigt så höjs ribban ständigt för vad som betraktas som AI, i takt med att man når nya milstolpar inom forskningen och utvecklingen av AI. Följande användningsområden är generella för AI, och huruvida de systemen som används kan betraktas som AI beror på till exempel kontext och vilken expert man frågar:
1. Resonerande användning
Inom resonerande tillämpning så är schackdatorer det enklaste exemplet, även om de inte alla gånger når upp till kriteriegränsen för vad som räknas som AI idag. I den här gruppen så ingår prognostisering, sannolikhetsbaserade lösningar och dataanalyser. Ett annat exempel utöver schackdatorer är system som kan förutspå försäljning och hur många varor ett visst företag eller varuhus behöver fylla på sitt lager med. Inom den här kategorin av användningar så baseras ibland lösningarna på historiska data.
2. Naturligt språk
Till exempel vård-hemsidor, kundtjänst av olika slag och chattbottar.
3. Perception
Här används kameror, rörelsesensorer, mikrofoner och detektorer och exempel är bildigenkänning i självstyrande bilar, eller identifiering av personer som utgör ett hot i stora folksamlingar.
4. Robotteknik
En robot behöver inte se ut som en människa för att räknas som AI, utan kan till exempel vara en maskin som utför repetitiva uppgifter eller moment i en produktionskedja i en fabrik. Robotar baserar sina beslut baserat på den information som de hämtar in från sin omgivning och sin perception.
AI:s effekt på företagen
Inom näringslivet beskrivs Artificiell Intelligens ofta som ett paradigmskifte som har möjligheten att förändra industrin från grunden. Utan att många vet om det så påverkar AI redan stora, om inte alla, delar av människors liv inklusive företagens verksamheter. Det handlar om enklare effekter så som Siri och andra personliga assistenter i mobiltelefoner och digitala medier, till smarta hushållsapparater och bankprocesser. Inom näringslivet så påverkar AI framför allt företagen och deras ekonomi genom följande tre sätt:
- Användning av till exempel självstyrande bilar och robotar för att automatisera processer leder till ökad effektivitet och genererar produktivitetsvinster.
- Produktivitetsvinster skapas också genom att förstärka företagets arbetsstyrka med hjälp av Artificiell Intelligens.
- Företagen märker av en ökad efterfrågan bland kunderna när tillgången på AI-förbättrade produkter och tjänster ökar och dessutom får högre och bättre kvalitet.
Så kommer AI att förändra människor liv i framtiden
Artificiell Intelligens används som sagt redan flitigt inom en mängd olika områden, men en av anledningarna till intresset för AI är så stort är att många lovande lösningar väntas framöver.
Här är 10 stycken sätt som AI spås förändra människors liv på inom en snar framtid, om det inte redan skett:
1. Ännu mera röststyrning
De smarta datorerna som utgör personliga assistenter i mobiltelefoner idag, som till exempel Alexia och Siri, kommer att bli smartare och smartare. De kommer troligtvis att ligga steget före sin användare genom att ha förmågan till att både påminna och planera själv. Röststyrningen kommer att ta över allt mer och behovet av skärmar kommer att minska.
2. Minskning av repetitiva arbetsuppgifter
AI kommer i princip att antingen ta över eller utrota alla former av repetitiva arbetsuppgifter och jobb. Detta är tänkt att frigöra mer tid för de mänskliga medarbetarna så att de istället kan fokusera mer på kreativitet och innovation.
3. Mera skräddarsytt
Med hjälp av AI så blir det enklare att få en djupare inblick i och förståelse för vad kunden verkligen vill ha och behöver och när. Det handlar egentligen inte så mycket om att anpassa själva produkterna eller tjänsterna efter kunden utan snarare om att anpassa atmosfären, det vill säga miljön där man genomför sina köp med detaljer så som ljud, ljus och luft.
4. Automation
Automation är vad de flesta tänker på när de tänker på Artificiell Intelligens. Robotarna kommer att bli smartare och ta över fler aspekter av våra liv. Barn som föds idag kommer till exempel inte behöva ta körkort när det finns självkörande bilar.
5. Tidsbesparingar
AI kommer att hjälpa människan att spara in en hel del tid när de slipper att utföra vissa uppgifter eller slipper samla in data. Dessutom så arbetar AI mycket effektivare än människan.
6. Teamwork
I framtiden kommer människan inte att använda AI och dess datorsystem och mjukvara. Istället så kommer man att jobba ihop med AI som en arbetskamrat eller till och med chef eller VD.
7. Produktiviteten ökar
Experterna menar att AI har och kommer att ha samma effekt på den digitala utvecklingen som elektriciteten hade på den industriella revolutionen. Människor kommer sluta att ägna sig åt administrativa uppgifter helt och hållet när robotarna levererar dessa uppgifter och samtidigt ökar produktiviteten.
8. Förbättrad livskvalitet
AI kommer troligtvis att förbättra livskvalitén för människor i hela världen men framför allt så kommer AI att leda till förbättrade livsvillkor för människor som lever i fattigare länder, genom smartare och bättre sjukvård och hälsa, effektivare och smartare energianvändning och teknologi.
9. Etiska frågor kommer hamna mer i fokus
Frågor så som ”vart går gränsen för robotar? Hur smarta kan och får robotar bli?” kommer att ställas oftare ju mer utvecklingen av AI rör sig framåt. De stora företagen har ett stort ansvar för att etiska riktlinjer följs och människor kommer behöva tänka mer på de etiska aspekter i deras liv som påverkas av AI.
10. Jobba eller inte jobba
Om robotarna i slutändan tar över alla jobb, kommer människan då att behöva jobba? Somliga menar att världen rör sig mot en situation där människan kommer sitta och övervaka robotens arbete, få medborgarlön och ha det allmänt gott.
Slutsats
Intresset för Artificiell Intelligens är större än någonsin och redan nu är AI en stor del av människans liv. Artificiell Intelligens är ett samlingsbegrepp för de typer av datorsystem som är smarta nog att utföra samma uppgifter som människor och därtill hantera och analysera de på ett sätt som inte ens experterna kan förstå sig på.
Idag används AI inom en mängd olika områden så som mobiltelefoni, ansiktsigenkänning, robotar, dataanalyser, matematiska uträkningar, språk och kundtjänst. Därtill förväntas AI att revolutionera den digitala utvecklingen ytterligare och snart kunna ta över en majoritet av människans arbetsuppgifter, i alla fall de som är repetitiva. Men alla ser inte positivt på AI och dess utveckling. Det finns också en rädsla kring AI och hur den skulle kunna skapa en existentiell kris för människan och till och med bli smartare och bli den dominerande formen av intelligens på planeten.
Flera ledande experter inom näringslivet världen över har uttalat sig om de risker som Artificiell Intelligens kan innebära och det finns teorier kring hus AI skulle kunna leda till människans utdöende. Därför är det viktigt att hålla fast vid de etiska riktlinjer som ännu styr forskning och utveckling.
