En av de viktigaste delarna av alla sorters marknadsföringsarbete är att välja ut och beskriva vilken målgrupp man ska rikta sig till.
Detta gör man med en målgruppsanalys.
Vilken målgrupp man väljer att rikta in sig på påverkar alla delar av verksamheten.
Det påverkar vad man arbetar med, hur man arbetar med det och de mål man sätter upp.
Många företag och organisationer har en vag bild av vilka deras målgrupper är, dock ofta i kombination med förutfattade meningar om vem kunden är och hur den köper.
Många gånger saknas en konkret kunskap om hur man faktiskt genomför en bra målgruppsanalys.
Hur gör man en målgruppsanalys?
En målgruppsanalys består av fem steg.
De fem stegen består av: hypotes, research, analys, slutsats och utveckling.
Hypotesen innebär att man startar analysen med ett antagande om målgruppen, research innebär att samla in data, analysen betyder att man jämför data, slutsatsen underlättar för att ta beslut kring målgruppen och slutligen påbörjar man utveckling av marknadsföringen.
Varför det är viktigt att göra en målgruppsanalys
Om man vill skapa innehåll som är relevant för målgruppen måste man förstå deras behov, vilken situation de befinner sig och så vidare.
Ju större målgruppen är, desto svårare blir det att kunna ringa in dessa saker.
Det krävs en ordentlig målgruppsanalys och att man avgränsar tydligt vilken målgrupp man ska rikta sig mot för att kunna göra bra marknadsföring.
I teorin skulle man såklart kunna sälja sin produkt till hela världen, men den skulle inte vara relevant för de flesta.
Då är det bättre att avgränsa sig till en publik som verkligen har nytta av det man erbjuder.
Om målgruppen fortfarande är för spretig efter analysen, kan man dela in den i mindre delar.
Detta kallas att segmentera målgruppen.
Det är med andra ord viktigt att göra en målgruppsanalys för att hitta en publik som kan tänka sig att köpa vad företaget säljer.
1. Hypotesen – starten på målgruppsanalysen
Målgruppsanalysen börjar med ett antagande om vilken målgrupp man ska rikta sig mot.
Ifall företaget eller det som säljs redan finns kan man grunda detta antagande på data, annars får man helt enkelt göra en gissning.
För att ringa in vad man tror att målgruppen består av kan man använda sig av beskrivande resonemang som ”De här har nytta av produkten för att…”, ”Så här ser målgruppens situation ut…”, ”De har följande behov…” och så vidare.
Det första man gör är alltså att formulera en hypotes kring vilka man tror att målgruppen är.
Detta för att sedan kunna gå vidare och verifiera eller förkasta hypotesen.
2. Research – insamling av data
Nu är det dags att samla in data från olika håll.
Man kan använda data som företaget själva äger eller införskaffar, man kan också köpa data eller ta del av den från andra parter.
Oavsett vilken typ av data det är, måste man försöka verifiera att den är korrekt och pålitlig.
Data från eget håll kan bestå av enkäter och undersökningar, intervjuer, fokusgrupper, kommentarer och reaktioner på sociala medier och annan kontakt med kunder, till exempel via kundtjänst.
Data från annat håll kan vara undersökningar som andra har genomfört, offentlig data, köpta undersökningar och olika forskningsresultat.
3. Analys – jämför och strukturera
När man har lyckats samlat in så mycket relevant data som möjligt och utvärderat att den är pålitlig, kan man börja strukturera data och jämföra den utifrån vad man vill ta reda på.
Det kan till exempel handla om att titta närmare på målgruppens beteende, vilka behov målgruppen ger uttryck för och hur de ser på utvecklingen i deras omgivning.
Om bilden av målgruppen som målas upp stämmer överens med hypotesen, åtminstone generellt, kan man förtydliga och utveckla den för att sedan gå vidare till slutsatser.
Om analysen däremot visar att hypotesen inte alls stämmer med bilden av målgruppen som har kommit fram, behöver man justera hypotesen.
Det kan vara att data pekar ut en annan målgrupp, eller att den delvis pekar åt ett annat håll.
Oavsett behöver man ta informationen på allvar och inte behålla den ursprungliga hypotesen.
4. Slutsatser – målgruppens situation och behov
Med hjälp av analysen kan man sedan dra slutsatser kring målgruppens mottaglighet och i vilka medier och kanaler den håller till.
Utifrån slutsatserna kan man sedan fatta beslut kring vad man ska göra och hur.
De slutsatserna hjälper oss förbättra alla delar av marknadsföringen, från strategier och planer till budskap, format och distribution.
5. Utveckling – den sista pusselbiten
Efter de olika stegen i målgruppsanalysen har man nu lärt sig mer om målgruppen.
Detta gör att man kan förbättra och utveckla marknadsföringen samt designa den för den grupp människor som skulle kunna vara intresserade av produkten.
Dock behöver inte målgruppen se likadan ut över tid, saker och ting kan ändra sig i omvärlden och hos personerna själva.
Därför måste man ligga steget före och göra om målgruppsanalysen med jämna mellanrum för att uppdatera sig.
Segmentering
Om man har genomfört en målgruppsanalys och upptäcker att målgruppen är väldigt stor och spretig kan den vara svår att adressera på ett sammanhängande sätt.
Då behöver man dela upp gruppen i mindre delar.
Det finns fyra olika sätt att segmentera en målgrupp, alltså att dela upp den.
Man kan dela upp gruppen geografiskt, beroende på var de bor, vilket språk de talar och så vidare.
Man kan också dela upp målgruppen beroende på demografi, alltså hur gamla de är, viket kön de har och hur deras utbildning ser ut bland annat.
Psykografiska uppdelningar innebär att man delar upp gruppen beroende på vilka värderingar de har, vad de tror på, vilka åsikter de har eller vilken personlighet de har.
Man kan också använda beteende som grund för uppdelningen, alltså hur vana användare de är, hur ofta de gör vissa saker etcetera.
Sammanfattning
Målgruppsanalyser utgör grunden för allt arbete när det kommer till marknadsföring.
Man måste veta vilken grupp i samhället man ska rikta sig till för att kunna hitta fram till de som är eller skulle kunna bli intresserade av den produkt företaget säljer.
Det är viktigt att vara uppdaterad på målgruppen.
