När man blir bra på något så blir det lättare att utföra den aktiviteten eller uppgiften vilket i sin tur gör att man kan höja sin prestation och sin produktivitet på jobbet. Att öka och förbättra sina egna kompetenser innebär också att man kan dela den kunskapen med andra personer, vilket i sin tur leder till att man kan bidra till att öka den generella kompetensen inom hela organisationen.
Ordet kompetens refererar till de skickligheter och egenskaper som man har vilka gör det möjligt för en att utföra en viss uppgift eller jobb. Om en person kan utförarna specifik uppgift på den efterfrågade nivån av skicklighet så anses den personen vara kompetent. Därtill så behöver man kunna reagera snabbt på förändrade omständigheter och applicera ett beteende eller en taktik för att lösa situationen som man sedan tidigare vet fungerar. Kompetens är således någonting som man ständigt kan utveckla genom nya erfarenheter, utbildning och träning. Studier har visat att när man lär sig någonting nytt så upplever man olika sorters känslor under de olika faserna av själva inlärandet och processen. I början så tenderar man ofta att inte vara medveten om hur mycket det i själva verket finns att lära sig, och allt eftersom att man lär sig mer så börjar man också att inse hur mycket man har kvar att lära sig. Det kan ibland göra att man känner sig omotiverad och i värsta fall så kan det leda till att man ger upp.
Om man i förväg är medveten om hur man kan komma att reagera och känna under de olika faserna av en inlärningsprocess så blir det också lättare att hantera sina känslor och att våga ta sig igenom även de tuffare faserna. Detsamma gäller såklart om man är en lärare, ledare eller coach som har som uppgift att utveckla någon annans kompetenser. Kompetenstrappan är ett verktyg som visualiserar de olika faserna eller stegen av inlärning. Att förstå hur varje fas utspelar sig gör det möjligt att på ett effektivare sätt sätta in strategier för inlärningen som snabbare kan ta en från en fas till nästa.
Vad är Kompetenstrappan?
Kompetenstrappan som en modell utvecklades på 1970-talet av Noel Burch. Modellen belyser framför allt två stycken olika faktorer som Burch menade påverkar människans tänkande när man lär sig en ny kompetens, nämligen medvetande (awareness) och den kompetens som man redan besitter. Kompetenstrappan beskriver de fyra stycken faser som man i regel går igenom när man lär sig en ny kompetens:
- Omedvetet inkompetent: Man vet inte om att man saknar den här kompetensen eller hur mycket man har att lära sig.
- Medvetet inkompetent: Man vet om att man saknar kompetensen i fråga.
- Medvetet kompetent: Man vet om att man nu besitter kompetensen.
- Omedvetet kompetent: Man tänker inte på att man har kompetensen, och man lägger i princip inget fokus på den på grund av att uppgiften känns allt för enkel.
Kompetenstrappan kan man som sagt använda både på egen hand och när man coachar någon annan i deras utveckling eller förvärv av nya kompetenser. Den kan användas både för att förstå hur någon generellt reagerar i olika faser under inlärningen och även för att kunna göra en bedömning om var en specifik person befinner sig i trappan när det gäller en särskild kompetens, så att man kan göra inlärningen så effektiv som möjligt och inte slösa tid på faser som personen i själva verket faktiskt redan har gått igenom. Det bör också tilläggas att Kompetenstrappan inte alla gånger innebär en rak och linjär process uppför trappan, utan att det i verkligheten kan gå till som så att man rör sig upp och ner för trappstegen och återvänder till faser som man redan har gått igenom.
Så fungerar kompetenstrappan
Följande avsnitt går igenom varje fas och steg av Kompetenstrappan i mer detalj. Hur lång tid som man spenderar i varje fas varierar från till person.
1. Omedvetet inkompetent: Man vet inte om att man saknar den här kompetensen
Studier har visat att människor som har en låg kompetensnivå brukar ha svårt för att avgöra hur inkompetenta de är. Det här är ett stadie som på engelska brukar kallas för blissfully ignorant, vilket betyder att man har en total avsaknad av kompetensen i fråga och man är helt omedveten om det. Därför är ens självförtroende större än ens förmåga. För att ta sig vidare från den första fasen i Kompetenstrappan och upp för det första trappsteget så kan man till exempel börja med att identifiera sina egna styrkor och svagheter, och på så sätt försöka förstå vilka skickligheter som man behöver lära sig för att nå högre nivåer av kompetensen.
Man kan exempelvis använda sig av metoder så som den personliga SWOT-analysen för att göra den bedömningen av ens egna skickligheter. Det kan också vara en bra idé att fråga personer i ens omgivning vad de anser vara ens styrkor och svagheter, för att se till så att man inte går miste om någonting. Det är också viktigt att säkerställa att man förstår sina egna målsättningar med att utveckla den här specifika kompetensen. Det finns nämligen ingen större nytta med att lägga tid och energi på att lära sig någonting som inte ligger i linje med varken sina personliga eller arbetsrelaterade mål och drömmar. Om man istället använder sig av Kompetenstrappan när man coachar andra personers utveckling av deras kompetenser så är det viktigt att man själv är medveten om att personerna i början av processen sannolikt inte vet hur lite de faktiskt vet.
Det är därför upp till en själv som coach att få personerna att förstå hur mycket de behöver lära sig och att också förklara syftet och målsättningarna med att lära sig den nya kompetensen. Det är också viktigt att man, särskilt i det här tidiga skedet i processen, försöker att ge så mycket positiv feedback som möjligt så att man på så vis håller uppe personernas motivation.
Den här första fasen kan ofta vara den som känns mest läskig och obekväm att befinna sig i, men en tröst är att veta att alla har varit där någon gång. Ovisshet och osäkerhet kan många gånger också leda till motstånd, vilket är någonting som man bör ha koll på ifall det skulle uppstå.
2. Medvetet inkompetent: Man vet om att man saknar kompetensen i fråga
Vid det här laget så har man hunnit upptäcka att man har saker att lära sig. Man har insett att andra människor är mycket mer kompetenta än en själv, och att de har det relativt lätt för att göra någonting som man själv kämpar ganska så hårt med. Även i den här fasen så kan det vara avgörande att vara positiv för att hålla uppe motivationsnivån, eftersom att det annars är lätt hänt att ens självförtroende sjunker och att man i värsta fall ger upp sina ansträngningar för att lära sig helt och hållet.
Man bör hitta metoder som fungerar för en själv för att kunna trycka bort negativa tankar och för att behålla sitt fokus och lägga sin energi där den verkligen behövs. Man kan till exempel använda sig av affirmationer. Under processens gång så bör man påminna sig själv om att även om det kan vara obekvämt att lära sig något nytt i början så kommer den här nya kompetensen att hjälpa en att nå sina mål och i det långa loppet också leda till mera framgång och lycka. När man coachar andra personer så ska man fortsätta att peppa och motivera dem och visa sitt stöd. Man bör också se till så att man förklarar Kompetenstrappan för dem så att de förstår att känslorna som de upplever och känner faktiskt är hela normala och ofta förekommer hos de flesta under en inlärningsprocess. Man kan också försöka hjälpa dem att boosta sina självförtroenden om det verkar behövas.
3. Medvetet kompetent: Man vet om att man nu besitter kompetensen
När man når den tredje fasen i Kompetenstrappan så har man lärt sig det som man behövde lära sig och man är nu medveten om att man besitter kompetensen i fråga. Därför så lägger man nu majoriteten av sin energi på att öva på och träna kompetensen regelbundet och ens självförtroende börjar därtill växa allt eftersom att man lär sig mer och mer. Man behöver dock fortfarande koncentrera sig och fokusera sitt medvetande när man utöver den här kompetensen eller aktiviteten, men ju mer man praktiserar den och desto mer erfarenhet som man skaffar sig desto mer kan man utföra uppgiften på automatik.
För att ta sig igenom fas tre utan några problem så bör man aktivt söka efter möjligheter att få använda och träna upp sin kompetens så ofta som möjligt. Man kan till exempel anmäla sig till olika projekt som är fokuserade på eller kräver ens nya kompetens eller försöka att anpassa sina arbetsuppgifter lite så att man oftare får chansen att använda kompetensen på jobbet. När man istället agerar coach så gäller i princip det samma, nämligen att se till så att man förser personerna i fråga med så många möjligheter som möjligt att få använda sina nya kompetenser.
4. Omedvetet kompetent: Man tänker inte på att man är kompetent
I den fjärde och sista nivån av Kompetenstrappan så kan man använda sin nya kompetens och sina nya skickligheter utan minsta ansträngning. Man kan utföra uppgifter och ta viktiga och avgörande beslut utan att behöva tänka efter för mycket, och man känner sig säker i sig själv och ser inga hinder för sin personliga utveckling och framgång. Man kan säga att kompetensen nu ”sitter i ryggmärgen” och inte kräver någon särskild eftertanke. För att se till så att man fortsätter att utvecklas så är det dock viktigt att fortsätta att lära sig nya saker.
Ett bra sätt att göra det på är att lära ut sina nya kompetenser till andra personer, så som till exempel ens kolleger. Det gör att man håller sina kunskaper uppdaterade och färska samtidigt som man har möjligheten att fördjupa sig i kunskaperna genom det material som man använder för att lära ut. Om man inte använder sina nya kunskaper regelbundet så riskerar man att ta steget tillbaka ner för trappan till någon av de tidigare faserna. När man coachar andra personer så måste man se till så att de inte blir likgiltiga inför det de har lärt sig utan istället aktivt använder sina nya kunskaper. Man kan också påminna dem om hur tufft det var att nå den här nivån av kunskap så att de också visar empati och stöd för dem som går igenom samma process men befinner sig på en lägre nivå. Även när personerna, eller ens kolleger, blir omedvetet kompetenta så bör man uppmuntra dem till att fortsätta att använda sig av checklistor och formella protokoll så att de fortsätter att vara medvetna om vad de faktiskt gör.
När Kompetenstrappan bör användas
Kompetenstrappan kan visa sig vara användbar vid flera olika tillfällen. Först och främst så kan man som sagt använda den för att förstå sina egna känslor och varför man upplever de känslorna under de olika stadierna av ens inlärning och utveckling. Att förstå processen bättre gör det enklare att hålla uppe sin motivation, speciellt när det känns extra tungt och tufft och man till exempel känner sig otillräcklig och inkompetent jämfört med människorna i ens omgivning. Det hjälper en också att hantera sina förväntningar, både på sig själv och på processen, så att man dels inte tar ut någon seger allt för tidigt och dels inte försöker alldeles för hårt och tar ut sig för snabbt.
När man till exempel befinner sig i den andra fasen, medvetet inkompetent, så kan man peppa sig själv med vetskapen att även fast det känns tufft just nu så kommer det att bli lättare och bättre i framtiden. När man befinner sig i den sista fasen så kan kompetenstrappan påminna en om att värdesätta sina kunskaper som man har arbetat hårt för att lära sig och att samtidigt inte vara allt för otålig med människor som ännu inte har lärt sig samma sak. Förutom som ett eget och personligt verktyg så tjänar Kompetenstrappan också som ett funktionellt och praktiskt verktyg när man coachar andra människor eller när man till exempel planerar workshops och konferenser.
Praktiska metoder för att ta sig igenom de fyra faserna av Kompetenstrappan
1. Strategier i den första fasen
Eftersom att den första fasen ofta är den mest utmanande att ta sig vidare från, så krävs det ofta en medveten ansträngning för att man ska ta sig ur den och vidare till nästa fas. Det bästa sättet är därför att förbättra sitt medvetande, vad man än håller på med och se till så att man verkligen är närvarande. Man bör be om så mycket konstruktiv feedback som möjligt så att man snabbt avancerar från omedveten till medveten inkompetens. Det är först när man är medveten om sitt tillstånd som man kan förändra det. Som nämnts tidigare så är SWOT-analysen ett verktyg som kan visa sig användbart för att ta sig vidare till fas två.
2. Strategier i den andra fasen
När man börjar få insikt i vilken kunskap som man saknar så blir det således enklare att vet vad man behöver göra för att lära sig det. För att så snabbt som möjligt kunna ta sig vidare till nästa fas så kan man till exempel be en kollega om hjälp som kan lära upp en, gå en utbildning, läsa böcker, lyssna på nyheter och podcast eller gå på seminarier och workshops. Om det är viktigt att man lär sig väldigt snabbt, till exempel om man har en ledarskapsposition, så kan det vara lämpligt att ta hjälp av en riktig coach som kan hjälpa en att snabba på processen.
3. Strategier i den tredje fasen
Eftersom att man i den här fasen är kompetent nog så är nyckeln till att utvecklas vidare till nästa fas att kontinuerligt och regelbundet öva och träna upp sina kunskaper och kompetenser vidare. Det bästa är att göra det med någon som redan har förvärvat kompetensen i fråga om som kan erbjuda vägledning. Det gäller att behålla fokus, både om man gör det på egen hand och om man coachar någon annan och fortsätter att anta nya utmaningar.
4. Strategier i den sista fasen
I den sista fasen av Kompetenstrappan kan man använda kompetensen så pass väl att man kan göra det omedvetet. För att se till så att man inte trillar ner för trappan och går tillbaka i utvecklingen så måste man se till att ständigt regelbundet använda sig av kompetensen, samtidigt som man försöker applicera samma detaljer och strukturer som man gjort under inlärningsprocess för att fortsätta vara noggrann.
Slutsats – kompetenstrappan
Kompetenstrappan är ett verktyg inom inlärning som beskriver de fyra stycken faser som man går igenom när man lär sig något nytt. Metoden hjälper en främst att förstå och hantera de känslor som kan uppstå under processen, och därmed anpassa sina strategier och arbetssätt på bästa sätt.
