Utbud och Efterfrågan: Centralt begrepp inom ekonomi

av | 8 sep, 2020

Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom marknadsteori. Det handlar i grund och botten om att ju dyrare en vara är desto mindre efterfrågas den, och desto större kvantitet kan producenterna erbjuda. Priset när den efterfrågade kvantiteten sammanfaller med utbjuden kvantitet kallas för jämviktspris.

Utbud och Efterfrågan

Detta innebär att det produceras exakt lika mycket som efterfrågas för det pris som konsumenterna är villiga att betala och som krävs för att producera tillräckligt av varan. Vid den punkten har man uppnått marknadsjämvikt. På en fri marknad ska detta, enligt modeller, ske naturligt, men det finns många saker som påverkar utbud och efterfrågan. Den viktigaste faktorn är priset, men även saker som trender och preferenser, om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur, befolkningsmängd och andelen komplementära varor påverkar. Olika marknader fungerar också på olika sätt. Det är stor skillnad på till exempel bostadsmarknaden jämfört med mobiltelefonmarknaden.

 

Vad är Utbud och Efterfrågan?

Utbud och efterfrågan är två grundläggande begrepp inom ekonomisk teori. Begreppen används framförallt för att beskriva hur marknadsekonomi fungerar. I grund och botten handlar dessa begrepp om hur pris och hur mycket det finns av en vara/tjänst (kvantitet) förhåller sig till varandra. På marknaden möts dessa två variabler. Köparna (efterfrågan) och säljarna (utbudet) interagerar och på så vis justeras vilken kvantitet som ska produceras av en vara och till vilket pris denna vara ska säljas.

Vad är Utbud och Efterfrågan

Denna enkla modell visar hur utbud och efterfrågan hänger ihop. När utbudet är stort är efterfrågan låg – och tvärtom.

 

 

Marknadsekonomi i teorin

En marknad är en mötesplats för köpare och säljare. Hur en marknad ser ut beror på en mängd olika faktorer. En marknad kan vara väldigt organiserad till sin karaktär, men ofta är marknader relativt oorganiserade. På en organiserad marknad så möts ofta säljare och köpare vid en viss tidpunkt och plats. På en oorganiserad marknad så sker detta vid olika tidpunkter och/eller platser.

I en marknadsekonomi så utgår man från att människor strävar efter att maximera nyttan och företag strävar efter att maximera sin vinst. Om det råder fri marknadsekonomi så får marknaden sköta sig själv. Det råder fri konkurrens och därför så kan ett företag producera med hänsyn till de krav och behov som finns på marknaden. Eftersom det finns konkurrens så måste företaget erbjuda sin vara till ett konkurrenskraftigt pris och produkterna måste ständigt förbättras. När en marknad är lönsam så lockad fler företag dit och det gör i sin tur att utbudet blir större och priserna ökar. Företag som inte kan leva upp till marknadens krav och behov försvinner. Ett pris sätts baserat på utbud och efterfrågan och det är konsumenterna som styr vad som i slutändan produceras – det är konsumenternas behov och önskemål som ska tillfredsställas. Om utbudet är stort men efterfrågan liten sänks priset, om utbudet är litet men efterfrågan stor höjs priset.

Detta är i teorin ett mycket bra sätt att ta tillvara på samhällets resurser. Genom de fria marknadskrafterna så utnyttjar vi våra resurser optimalt. Motsatsen till marknadsekonomi är planekonomi och där ligger politiska beslut till grund för hur resurser ska användas och fördelas. I Sverige har vi en slags blandekonomi där vissa marknader regleras och styrs av lagar och politiska beslut.

 

Efterfrågan styrs ofta av priset

Efterfrågan styrs av mängden varor som kunderna är villiga och har möjlighet att köpa förutsatt att pris och andra faktorer är konstanta. Efterfrågan mäter alltså mängden varor eller tjänster som efterfrågas på en marknad. Det betyder att det är mängden varor som köparna vill och har möjlighet att köpa. Priset är en av de faktorer som påverkar efterfrågan mest. Om priset stiger så innebär det ofta en minskad efterfrågan och om priset på en vara/tjänst sjunker så innebär det ofta att efterfrågan ökar. Lagen om efterfrågan handlar alltså om att konsumenter köper mer av en vara om priset minskar och mindre om priset ökar.

 

Undantag från lagen om efterfrågan

Ibland förekommer det att efterfrågan ökar trots att även priset på en vara eller tjänst ökar. Detta var något som ekonomen Robert Giffen var först med att förklara och därför kallas detta fenomen Giffenvaror. Ett annat undantag från lagen om efterfrågan är när efterfrågan ökar trots att priset ökar. Detta kan till exempel hända med varor eller tjänster som är statussymboler, till exempel dyra bilar eller märkeskläder. Detta fenomen kallas Veblenvaror.

 

Många faktorer påverkar efterfrågan

Men det finns ju många andra faktorer som kan påverka köparnas beteenden. Faktorer som kan påverka efterfrågan är saker som inkomst, preferenser, pris på konkurrerande varor och tjänster, konsumentens förväntningar och antalet potentiella kunder. Ökad inkomst innebär att hushållen har mer pengar över till konsumtion, något som ofta leder till att efterfrågan ökar. Men om arbetslösheten däremot ökar så innebär det ofta att efterfrågan generellt minskar. Även förväntningar om framtiden kan påverka efterfrågan.

Om många konsumenter tror att de kommer att förlora jobbet inom en relativt nära framtid så kommer förmodligen efterfrågan att minska. En annan faktor som kan påverka hur efterfrågan på en viss vara ser ut är om priset på liknande varor förändras. Det kan till exempel handla om att priset på sylt ökar, något som även påverkar efterfrågan på marmelad. Även varor som hänger ihop påverkar varandra, ett klassiskt exempel på detta är till exempel bensin och bilar. Faller priset på bilar skulle detta troligen leda till att efterfrågan på bilar öka, samtidigt som efterfrågan på bensin med största sannolikhet skulle öka. Priset på andra varor kan också påverka efterfrågan.

Det kan till exempel handla om att priset på ris stiger så ökar efterfrågan på potatis och pasta. Andra faktorer som kan påverka efterfrågan är om kundernas ändrar åsikt om produkten, alltså att deras smak förändras av någon anledning. Sådant kan hänga ihop med trender i samhället som ligger utanför ekonomin. Ytterligare faktorer som påverkar efterfrågan på en marknad är om köparna minskar eller ökar i antal. Ju större befolkning desto högre efterfrågan.

 

Utbudet

Utbudet eller tillgången är alltså den totala kvantitet av en vara eller tjänst som alla säljare på en marknad erbjuder. Priset spelar stor roll även för utbudet. Om en vara har ett högt pris så är den lönsam att sälja och företaget kommer då arbeta hårdare för att kunna sälja så mycket som möjligt och utbudet ökar därför. Men om priset på en vara är lågt så innebär det istället att det produceras mindre. I korthet: om priset ökar vill försäljarna sälja mer; om priset minskar är försäljarna inte lika intresserade av att sälja mycket. Lagen om utbud säger alltså att producenter producerar mer av en vara när priset ökar och mindre när priset minskar.

 

Undantag från lagen om utbud

Det finns andra faktorer än priset som påverkar utbudet. En sådan faktor är vad det kostar att producera varan. Det är inte ovanligt att man flyttar produktion utomlands för att kunna producera varan till låga produktionskostnader – något som ofta leder till ökat utbud. Om det introducera ny teknologi som gör att varan kan produceras i större kvantiteter till samma kostnad så innebär det också att utbudet ökar. Saker som kan minska utbudet är om konkurrensen ökar, alltså att det kommer fler företag och erbjuder liknande varor eller om det finns förväntningar om att konkurrensen ska öka. Förväntningar kan överlag påverka utbudet åt båda hållen.

 

Marknadsjämvikt

När utbud och efterfrågan är lika stora så är det marknadsjämvikt. Det innebär att varor produceras och säljs i den mängd och för det pris som konsumenterna är villiga att betala. När utbudet är lika med efterfrågan så nås jämviktspriset för en vara. Om det finns för stort utbud av en vara så innebär det ofta att priset minskar tills det så kallade jämviktspriset nås.

 

Marknader är inte alltid i jämvikt

När efterfrågan överstiger utbudet så kan det bero på att priset på en vara eller tjänst är för lågt. Om man har en fri marknad så brukar priset justeras av sig själv men ibland finns det anledning att reglera priset. Det kan man till exempel göra när man av olika anledningar inte vill ha fri prissättning, ofta görs det på bostadsmarknader eller på marknader med varor som kan vara skadliga som tobak eller socker.

Det är även vanligt att marknader för drivmedel som bensin regleras. Vissa marknader kan regleras åt andra hållet, det vill säga subventioneras. Det kan handla om att subventionera saker som tandläkarbesök för att främja tandhälsan och så vidare. När marknader inte är i jämvikt så är det antingen ett efterfrågeöverskott eller ett utbudsöverskott.

 

Efterfrågeöverskott

Det råder efterfrågeskott när marknadspriset är lägre än jämviktspriset och konsumenterna efterfrågar fler varor än vad som produceras. Eftersom de flesta företag strävar efter att vara lönsamma så kommer de i denna situation öka sin produktion och höja priserna. Marknaden strävar mot jämvikt. Ibland är marknader tröga och producenterna tar tid på sig att anpassa sig till ökad efterfrågan på en vara.

 

Utbudsöverskott

Det råder utbudsöverskott när marknadspriset är högre än jämviktspriset och det produceras en större kvantitet än vad konsumenterna efterfrågar. Detta innebär att de som producerar varor kommer att fylla sina lager med produkter som är svåra att sälja och då blir det istället lönsamt för företagen att sänka priserna och producera färre varor. Marknaden strävar mot jämvikt. Detta är vanligt när det kommer ny teknologi som producenterna borde sänka priserna men istället väljer att producera mer av varan i fråga.

 

Perfekt konkurrens

När utbud och efterfrågan möts finns en marknad i perfekt konkurrens. Men på en del marknader så stämmer inte detta. Det kan handla om en marknad där det råder monopol (exempelvis marknaden för att sälja alkohol i Sverige, där Systembolaget har monopol), något som ofta leder till att priset inte kan justeras enligt lagarna om utbud och efterfrågan. Avsaknaden av konkurrens kan leda till höga priset och/eller undermåliga produkter.

Vissa marknader karaktäriseras av att det inte finns så många företag eller aktörer som konkurrerar med varandra, detta brukar kallas oligopol och även det kan leda till att priserna inte justeras enligt principerna om utbud och efterfrågan. Konsekvenser av att marknaden inte är fri kan vara att det uppstår en så kallad svart marknad. Detta sker ofta när man på konstgjord väg reglerar priset så att det hamnar under jämviktsnivån. En annan konsekvens är att det blir för hög efterfrågan och brist på själva produkten.

 

Välfärdsförlust

Välfärdsförlust uppstår när priset på marknaden är högre eller längre än jämviktspriset. Välfärdsförlust är alltså ett mått på ineffektiv resursanvändning och det kan till exempel bero på ovan nämnda saker; monopol eller oligopol. När det råder monopol så finns risken att det styrande företaget sätter priset högre än jämviktspriset för att få så mycket vinst som möjligt, något som alltså leder till välfärdsförlust. En annan anledning till välfärdsförlust kan vara statliga regleringar av andra slag, till exempel subventioner eller skatter som gör att marknaden inte kan uppnå jämvikt och därför skapas en välfärdsförlust.

En välfärdsförlust kan även bero på externa effekter. Om marknadspriset inte avspeglar de kostnader som finns för att producera en vara så kan en välfärdsfölust uppstå. I dessa fall kan statliga regleringar hjälpa till att motverka förlusten. Det kan till exempel handla om att beskatta skadliga utsläpp och på så vis motverka externa effekter av miljöförstöring.

 

Konsumenter är inte rationella

Modeller kan vara bra för att visa hur en marknad fungerar. Men i verkligheten så menar många ekonomer att människor inte är lika perfekta som en modell. Ekonomiska modeller kan inte helt återspegla verkligheten eftersom människor inte alltid agerar rationellt. Inom området beteendeekonomi så studerar man hur människor beter sig och fattar beslut om sin ekonomi. Ekonomen Dan Ariely menar att människan i praktiken ofta beter sig irrationellt, men att dessa beteenden är systematiska och förutsägbara till sin natur. Ariely menar att konsumenter ofta inte vet vad som är bäst för dem. Ett köpbeslut är inte alltid rationellt och därför så bygger reklam eller erbjudanden ofta på att konsumenternas ska fatta irrationella beslut.

 

Konsumenters köpbeteende

Det finns vissa studier som visar att majoriteten av konsumenters köpbeslut är irrationella. Det betyder inte att konsumenterna inte planerar sitt inköp. Ofta kan ett inköp vara planlagt, men konsumenten har inte sökt upp information innan köpet och därför så blir det i slutändan ändå ett irrationellt köpbeslut. Av konsumenter som agerar rationellt så handlar det ofta om en låg grad av möjlig rationalitet i köpbeslutsprocessen.

Det kan till exempel handla om att konsumenten har skapat sig förutsättningar för att fatta ett rationellt köpbeslut genom att leta upp viss information om produkten. Men ofta så handlar det om en mindre mängd information som gör att det kan betraktas som ett rationellt beslut men i den längre skalan. Många konsumenter letar information till en viss nivå, det kan till exempel handla om att man nöjer sig när man funnit ett alternativ som är ”bra nog”. Generellt så söker yngre konsumenter mer information jämfört med äldre konsumenter. Detta både när det gäller tid och antal källor.

Detta leder i sin tur till att yngre konsumenter oftare fattar ett rationellt köpbeslut än äldre – generellt sett. Äldre söker vanligtvis information via vänner eller familjemedlemmar, medan yngre konsumenter ofta väljer att besöka butiker för att få tillgång till information om produkten. I dagens digitala samhälle är även källor online viktiga för både äldre och yngre.

 

Utbud och efterfrågan i korthet

Utbud och efterfrågan är centrala begrepp inom marknadsekonomi. Utbud är det som finns tillgängligt på marknaden. Alltså det som du som konsument har möjlighet att köpa – alla varor och tjänster som finns ute till försäljning. Utbud kallad ofta även för tillgångar. Efterfrågan är alla de varor och tjänster som konsumenterna vill och kan konsumera. Det betyder att konsumenten måste ha både lusten och köpförmågan.

Marknadsjämvikt, eller jämviktspris, sker när utbud och efterfrågan sammanfaller och är lika stora. I teorin så leder de fria marknadskrafterna till att priset naturligt hamnar på jämviktsnivån. I verkligheten är det dock ofta många saker som påverkar utbud och efterfrågan. Det är saker som trender, förväntningar, produktionskostnader, teknologi, hög- och lågkonjunktur, befolkningsmängd, inkomster och så vidare! Ekonomiska modeller utgår ofta från idén om att människan är en rationell varelse som fattar köpbeslut som maximerar nyttan. I verkligheten så är ofta köpbeslut irrationella.