Perfekt konkurrens: Priset är balansen mellan tillgång & efterfrågan

Kanske man ska sälja sina produkter på en kvartersmarknad men har inte bestämt priset ännu.

På internet har liknande varor ett visst pris men det känns som att det borde gå att få ut lite mer om man säljer dem face-to-face.

Där kan man ju visa produkten och ge ett bättre intryck.

Perfekt konkurrens

Å andra sidan finns det färre potentiella köpare än på nätet, och det kan medföra att det är svårare att hitta någon som vill betala ett högre pris.

Ett pris brukar sättas när man jämför tillgång och efterfrågan.

Men det handlar ju också om kvalitet och arbetsinsats.

När man är på marknaden kan man jämföra med andra som säljer liknande produkter under ungefär samma förutsättningar.

Men man får inte komma överens om att ta samma pris, då kan det inte förekomma perfekt konkurrens.

Perfekt konkurrens

Perfekt konkurrens är en vision om en marknad där produkterna är homogena, men priset kan variera.

Det är viktigt att alla konkurrenter har tillgång till all nödvändig information, och det enda som avgör priset är balansen mellan utbud och efterfrågan.

Det får inte finnas prisöverenskommelser eller monopol mellan säljarna.

Vad är konkurrens?

Konkurrens uppstår när flera tävlar med varandra på samma arena.

Det kan handla om idrott och spel, men också processer inom ekonomi, biologi, politik och sociologi.

Inom politik kan det handla om ett val där de som röstar ska välja det alternativ som passar bäst för dem eller deras värderingar.

När det handlar om ekonomi och handel är konkurrensen ett sätt ge konsumenterna valmöjligheter.

Konkurrensen ska skapa en balans mellan utbud och efterfrågan som leder till ett jämviktspris, som konsumenter är villiga att betala och som stödjer företagets verksamhet.

Varför är konkurrens bra?

Fördelen med fri konkurrens på en marknad är att konsumenter kan få fler valmöjligheter.

En annan avsedd effekt kan vara att priserna blir bättre anpassade till efterfrågan och att produktionen blir mer effektiv och attraktiv.

När det finns fri konkurrens finns det mindre formella hinder att komma ut med intressanta lösningar, tjänster och produkter.

En bra fungerande konkurrens bygger på att det finns ett samspel mellan de som säljer och de som köper, så att man hittar rätt nivå på pris, kvalitet och tillgång.

Det här kräver total öppenhet och tillgång till information som behövs för att ta beslut både för säljare och köpare.

Hur skulle en marknad med perfekt konkurrens se ut?

På en marknad med perfekt konkurrens flyter allting enkelt och smärtfritt.

De som tillverkar och säljer vet hur många produkter som efterfrågas och då ska köpas in eller produceras.

Priset är givet, eftersom det styrs av efterfrågan och utbudet.

Då finns ingen anledning att producera för mycket eller för lite, eftersom det kostar mer än det smakar.

Det finns heller inga hinder eller restriktioner för nya konkurrenter att etablera sig.

Det här är än så länge en vision och även om det på vissa områden som saluhallar och mindre marknader kan finnas något som liknar en perfekt konkurrens.

Vilka hinder finns för en perfekt konkurrens?

Aktörer eller företag kan försöka få en dominant ställning på marknaden genom att slå ut sina konkurrenter.

Det kan göras med olika metoder som prissättning eller samarbeten med andra aktörer.

När de här metoderna bedöms som missbruk är de olagliga och kan bestraffas.

För att en marknadsekonomi ska fungera krävs ett utvecklat och stabilt regelverk som sätter upp regler för hur konkurrens ska fungera.

Annars finns risken att ett stort företag eller kartell tar över helt och bestämmer priser, kvalitet och utbud.

Vad är alternativet till fri konkurrens?

Även i en demokrati kan det finnas motstånd till fri konkurrens.

Alla anser inte att de mår bättre av valfrihet inom alla områden, hela tiden, utan vill ha anpassade lösningar efter människors förmåga.

Det finns också producenter som har viktiga och kreativa lösningar men inte har möjlighet att konkurrera på de villkor som gäller på en fri marknad.

Om man inte konkurrerar fritt krävs det andra lösningar.

Det kan handla om att man ständigt kommer överens om lösningar eller att en myndighet bestämmer vad som gäller.

Här krävs det ett förtroende för, eller åtminstone acceptans av, den mekanism som sätter priserna eller inför regleringar.

Inom vissa branscher är det vanligt att det finns regleringar som förändrar konkurrensen eller skapar monopol.

Statlig eller annan politisk inblandning är vanligt inom områden som handlar om hälsa, säkerhet och utbildning.

Statliga monopol kan finnas för att få in skatteinkomster, kontrollera viss konsumtion eller på annat sätt stärka statens roll.

Vad gäller i Sverige när det gäller fri konkurrens?

I Sverige gäller marknadsekonomi, förutom på ett fåtal områden där staten har ett monopol.

Det handlar alltså om en reglerad marknadsekonomi.

Tidigare var det vanligare att staten hade monopol inom olika sektorer som post, telefoni, inrikesflyg, apotek och Systembolaget.

Idag är de flesta sektorer öppnade för konkurrens.

Det innebär inte att alla områden har fri konkurrens, eller perfekt konkurrens.

Alla demokratiska länder har regeringar och myndigheter som kan införa regleringar, stödåtgärder och förbud som gör konkurrensen mindre fri.

Det är helt i sin ordning i en reglerad marknadsekonomi.

Här handlar det om politiska beslut.

Ofta finns det politiska partier som vill minimera det politiska inflytandet över ekonomin, men andra partier vill öka det politiska inflytandet.

Det finns andra partier som vill ha ett starkt politiskt inflytande över vissa områden, till exempel miljö och hälsa, medan konkurrensen är mindre reglerad inom andra områden.

Sammanfattning

Perfekt konkurrens är den ideala bilden av marknadsekonomin.

Här konkurrerar alla på samma villkor, med samma information och med homogena erbjudanden.

Priset uppstår när det finns en balans mellan tillgång och efterfrågan.

Det finns många hinder för den perfekta konkurrensen.

En del av dem handlar om missbruk och olagligheter, som att skapa karteller och olagliga monopol, medan andra kan handla om demokratiska restriktioner och regler.

Demokratiska regleringar kan vara nödvändiga för att skydda miljö, människor och djur.

Vera Kristen

Vera Kristen

Vera är Content Editor på Projektledning.se. Hon är utbildad inom projektledning, reklam och PR med en examen från Stockholms Universitet. Vera har arbetat som projektledare på flera företag.