Det finns olika former av ekonomiska system; de två grundtyperna kallas planekonomi och marknadsekonomi.
Det finns nästan inga länder som använder sig av någon av dessa system i sin grundform, utan man använder sig av en kombination av de två, något som kallas blandekonomi.
Marknadsekonomin innebär sammanfattat att det är marknaden som styr.
En marknadsekonomi är baserad på arbetsfördelning i vilket priset på varor och tjänster bestäms av ett fritt prissystem satt genom utbud och efterfrågan.
Vad är marknadsekonomi?
En marknadsekonomi är ett ekonomiskt system där ekonomiska beslut och prissättning av varor och tjänster styrs av samspelet mellan ett lands privatpersoner och företag. Det kan finnas vissa statliga ingripanden eller central planering, men de är i tydlig minoritet.
I en marknadsekonomi sker det mesta ekonomiska beslutsfattandet genom frivilliga transaktioner enligt lagar om utbud och efterfrågan.
Skillnad mellan kapitalism och marknadsekonomi
Något som skiljer marknadsekonomi från kapitalism är att en marknadsekonomi är transparent och inte har de informationsbrister som uppstår i en kapitalistisk ekonomi där den som har överlägsna kontakter kan göra mycket bättre affärer än genomsnittsmänniskan.
Marknadsekonomi handlar om hur resurser styrs och att det är tillgång och efterfrågan som styr priserna.
När det gäller kapitalism som begrepp, är det den sociala relationen i ägandet som är det centrala.
Marknadsekonomi och kapitalism kan existera var för sig.
Ett tydligt exempel på detta är marknadsekonomin som rådde i Sovjetunionen.
Grundläggande egenskaper för marknadsekonomi
Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system som främst kännetecknas av att priset på varor och tjänster bestäms av tillgång och efterfrågan.
Det är marknaden som styr, till skillnad mot en planekonomi där en central regering styr över priserna med hjälp av priskontroll.
Företag och produktionsmedel är också alltid privatägda.
De flesta anhängare av marknadsekonomi anser att staten har en legitim roll i att definiera och upprätthålla de grundläggande marknadsreglerna.
Frågan om hur mycket staten borde lägga sig i marknaden är mycket omdebatterad.
Det existerar flera perspektiv angående hur stark roll staten borde ha i att ledsaga ekonomi och ta hand om ojämlikheter som marknaden producerar.
Marknadsekonomins historia
Marknadsekonomin utvecklades under 1700-talet.
Ekonomen och filosofen Adam Smith var en av de som grundade dessa idéer.
Det var tack vare marknadsekonomin som industrialismen i England kunde utvecklas.
Detta gjorde också att kapitalismen etablerades och att en ökande fri marknad växte fram.
Adam Smith påstod bland annat att konkurrensen gör att endast de bästa överlever eftersom de förser konsumenterna med det de vill ha.
Företagen måste tillverka produkter med god kvalitet till ett rättvist pris för att locka kunderna.
Den osynliga handen
Den teoretiska grunden för marknadsekonomier utvecklades av klassiska ekonomer, som Adam Smith, David Ricardo och Jean-Baptiste Say.
Dessa klassiskt liberala frimarknadsförespråkare trodde att den ”osynliga handen” av vinstmotivet och marknadsincitamenten i allmänhet styrde ekonomiska beslut på mer produktiva och effektiva vägar än regeringens planering av ekonomin.
De trodde att statlig intervention ofta tenderade att leda till ekonomisk ineffektivitet som istället gjorde livet sämre för folket.
Marknadsekonomins nyckelord
Ett par nyckelord förekommer ofta när man pratar om marknadsekonomi.
Ett av dem är valfrihet, till exempel kundernas valfrihet att använda sina pengar på den produkten de själva väljer.
Vinstmaximering är ett annat ord som förekommer ofta inom företag och produktion.
Fri företagsetablering, vilket innebär att man är fri att starta olika företag.
Fri konkurrens, vilket betyder att det är en marknad där företag oberoende av varandra bedriver samma näringsverksamhet och tävlar om kunderna.
Effektivitet, nämligen att samhällets resurser utnyttjas på bästa sätt.
Nyttomaximering bland konsumenter, vilket innebär att man som konsument vill uppnå största möjliga nytta med sina disponibla medel.
Marknadsekonomi idag
Många av de industrialiserade länderna har idag någon form av marknadsekonomi.
I praktiken är det dock mycket få länder som faktiskt har en ren marknadsekonomi utan andra inslag.
De flesta länder, däribland Sverige, har någon form av blandekonomi, där det visserligen i de flesta fall är tillgång och efterfrågan som styr prisbilden, men där det också finns företag som är statligt ägda.
USA är ett exempel på ett land som är nära en ren marknadsekonomi, detta kallar man ofta kapitalistisk marknadsekonomi.
Bra och dåligt med marknadsekonomi
De flesta system har både för- och nackdelar.
En fördel med marknadsekonomi är att det är ett system som styr sig självt.
Detta gör att människor har tillgång till alla varor och tjänster de anser sig behöva.
Eftersom alla företag konkurrerar med varandra blir de effektivare och kvaliteten på varor och tjänster höjs.
Däremot finns det också nackdelar med konkurrens, till exempel att grupper i samhället som inte kan prestera lika mycket blir fattiga.
Detta kan leda till hög arbetslöshet, då man endast får lön efter prestation.
I en marknadsekonomi fördelas också inkomster och förmögenheter ojämnt.
Marknadsorienterade ekonomier bättre för samhället
I en marknadsekonomi sker det mesta ekonomiska beslutsfattandet genom frivilliga transaktioner enligt lagarna om utbud och efterfrågan.
En marknadsekonomi ger entreprenörer friheten att sträva efter vinst, samt fria att misslyckas och gå i konkurs om de inte gör det.
Ekonomer är i stort sett överens om att marknadsorienterade ekonomier ger bättre ekonomiska resultat.
Däremot är de oense när det gäller den exakta balansen mellan marknader och central planering som är bäst för en nations långsiktiga välbefinnande.
Moderna marknadsekonomier
Varje ekonomi i den moderna världen faller någonstans längs ett spektrum som går från ren marknad till fullt planerad.
De flesta utvecklade länder är tekniskt sett blandade ekonomier eftersom de blandar fria marknader med viss statlig inblandning.
Emellertid sägs de ofta ha marknadsekonomier eftersom de tillåter marknadskrafterna att driva de allra flesta verksamheter.
Vanligtvis engagerar sig i statliga ingripanden endast i den utsträckning det behövs för att ge stabilitet.
Sammanfattning
Även om marknadsekonomin är det populära valet, finns det en betydande debatt om mängden statliga ingripanden som anses vara optimala för effektiv ekonomisk verksamhet.
Ekonomer tror att mer marknadsorienterade ekonomier är framgångsrika när det gäller att generera välstånd, ekonomisk tillväxt och stigande levnadsstandard.
Sedan är de ofta oense när det gäller den exakta omfattningen av statliga ingripanden som är nödvändiga för att förse de grundläggande juridiska och institutionella ramverk som marknaderna behöver för att fungera väl.
