Motargument används i konversationer där man antingen argumenterar för eller emot en speciell idé eller uppfattning.
Argumentationer består av en tes och ett argument, samt motargument.
Argumentationer är ofta skriftliga, de kan vara formulerade i olika texttyper som insändare, debattartikel, recension eller ett manifest.
En argumenterande text försöker övertyga läsaren om någonting.
Motargumentet används för att försvaga en tes.
Det man ofta gör i argumenterande texter är att ta upp ett motargument och falsifiera detta, alltså bevisa att argumentet på något sätt inte stämmer eller inte håller.
Vad är ett motargument?
Ett motargument (också kallat kontraargument) är ett argument för det motsatta, alltså något som motsäger ett annat argument.
Man använder sig ofta av motargument i en text genom att motbevisa det.
Detta kallas att falsifiera ett argument.
Tes vs Argument
En tes är textens budskap, det är temat på texten som man vill övertyga läsaren om.
En tes är ofta formulerad på följande sätt: ”Vi måste göra x” eller ”x måste förändras”.
Själva tesen räcker inte för att det ska klassas som en argumenterande text.
En text med endast tes är bara en text där man förklarar sin åsikt i något ämne.
För att det ska vara en argumenterande text behöver man argumentera för sin tes och få andra att hålla om tesen.
Argumenten är påståendena som förklarar varför man ska tro på tesen.
De är avsedda för att förstärka tesen.
Motargument
Ett motargument innebär att erkänna ståndpunkter som går emot ens eget argument, för att sedan bekräfta argumentet på nytt.
Detta görs vanligtvis genom att ange den motsatta sidans argument och sedan i slutändan presentera ditt argument som den mest logiska lösningen.
Motargumentet är ett vanligt akademiskt drag som används i argumenterande essäer eftersom det visar läsaren att du är kapabel att förstå och respektera flera sidor av ett argument.
På så vis låter man en tänkt motståndare få komma till tals samtidigt som man stärker den egna argumentationen.
Exempel på motargument
För att förklara hur motargumentstrukturen ser ut kommer här ett par exempel på hur man kan formulera sig:
Argument mot rökning på skolan: Visserligen skulle många studenter vilja röka på campus. Vissa människor kan med rätta hävda att om rökning på campus inte är olagligt, så borde det vara tillåtet; men passiv rökning kan skada dem som har hälsoproblem som astma, vilket kan utsätta dem för risker.
Argument mot djurförsök: Vissa människor hävdar att det är försvarligt att använda djur som försökspersoner för hälsoprodukter.
För att vara rättvis har djurförsök använts tidigare för att hjälpa utvecklingen av flera vacciner, såsom smittkoppor och rabies.
Djurförsök för skönhetsprodukter orsakar dock onödig smärta för djur.
Det finns alternativ till djurförsök.
Istället för att använda djur är det möjligt att använda mänskliga frivilliga.
Dessutom föreslår Carl Westmoreland (2006) att alternativa metoder till djurforskning håller på att utvecklas; forskare kan till exempel använda hud konstruerad från celler för att testa kosmetika.
Om det finns alternativ till djurförsök orsakar metoden onödigt lidande för djuren och bör inte användas.
Varför man bör använda motargument
Det kan kännas märkligt att ta upp någonting som argumenterar emot ens tes.
Vissa är oroliga för att användningen av ett motargument tar bort deras övergripande argument, men ett motargument kan göra en uppsats mer övertygande eftersom den visar att författaren har övervägt flera sidor av frågan.
Barnet och Bedau (2005) föreslår att kritiskt tänkande förstärks genom att föreställa båda sidor av ett argument.
I slutändan stärks alltså ett argument genom ett motargument, om det presenteras på ett bra sätt.
Tips för en framgångsrik argumenterande text
En bra debattör tänker inte bara på sig själv utan även på sina motståndare.
Därför använder man sig av motargumenten för att visa på att texten är väl genomtänkt, vilket också gör den mer pålitlig.
För att lyckas med att visa att motargumentet inte stämmer måste man plocka isär det och besegra det med hjälp av egna argument.
Ofta brukar man säga att ett faktabaserat argument ska besvaras med ett fakta-argument och ett känslobaserat argument ska besvaras med detsamma.
Ett tips är att hänvisa till källor om det är möjligt.
Med källhänvisning framstår argumentet mer trovärdigt.
Var inte heller rädd att provocera, genom att provocera läsaren når man verkligen fram till honom eller henne.
Resultatet blir att texten kommer att läsas med större uppmärksamhet och nyfikenhet.
De tre övertalningssätten
Strukturen i ett muntligt argument eller en argumenterande text har förts vidare genom tiderna.
Allting började med Aristoteles och hans tre övertalningssätt; Ethos, Logos och Pathos.
Ethos handlar om att etablera en auktoritet i ämnet, Logos är det logiska argumentet för tesens poäng och Patos är ens försök att få en publik känslomässigt engagerad.
Ethos kan till exempel se ut såhär: ”Köp min gamla bil för att jag är bilexpert.”
Logos: ”Köp min gamla bil för att din är trasig och min är den enda på rea.”
Pathos: ”Köp min gamla bil, annars kommer den här söta lilla kattungen som är drabbad av en sällsynt sjukdom att dö, jag säljer bilen för att betala för kattens medicinska behandling.”
Ethos
Ethos handlar i grund och botten om tillit.
Publiken måste veta eller tro att man är pålitlig och att man talar i god tro.
Läsaren eller publiken ska tänka att man är kunnig och kompetent.
Så om man är politiker och talar om att reformera rättssystemet är det bra att vara advokat eller domare, men det är ännu bättre att vara advokat eller domare som kommer från samma samhälle som din publik.
Mellan två talare med identiska referenser kommer den som är mer relaterbar att vinna publiken.
För att vara på den säkra sidan är det bäst att etablera etos tidigt, både för att ge angripare en större utmaning och för att skapa en grund för logos att vila på.
Om etos är grunden för argumentet, är det logos som driver det framåt: det är viktigt att tänka på hur en punkt ska övergå till en annan.
Detta för att visa att slutsatsen som man syftar till inte bara är rätt, men också så nödvändig och rimlig att det är den enda slutsatsen man kan dra.
Detta kan ses som logiken bakom argumentet.
Målet är att poängerna ska verka så enkla och befallande att publiken inte kan tänka sig ett alternativ.
Aristoteles hade här ett tips.
Han fann att den mest effektiva användningen av logos är att uppmuntra publiken att komma till slutsatsen på egen hand.
De kommer att njuta av det faktum att de var smarta nog att ta reda på det, och avslöjandet kommer att vara så mycket mer tillfredsställande.
Den kloke övertalaren utgår från en eller två vardagliga teman som han vet att han har gemensamt med sin publik.
Pathos
Det logiska argumentet är så mycket mer övertygande om det är insvept med en stor dos känslor.
Pathos kan grunda sig i humor, kärlek, patriotism eller någon annan känslomässig reaktion.
Nyckeln här återigen är att känna publiken.
Om man försöker framkalla en känsla av ilska eller sorg över mänsklighetens roll i honungsbiets förfall, kanske man inte får gehör hos biallergikernas stödförening.
Man kan till och med åberopa pathos genom att erkänna ett fel.
Detta kan vara ett smart sätt att få motståndaren ur balans.
Sammanfattning
Motargument är något som används i argumenterande texter.
Man tar då upp argument från motståndarens sida för att visa på att man är påläst och känner till kritiken mot det argument man för fram.
Sedan bevisar man att motargumentet inte håller.
För att skapa en övertygande argumenterande text kan man använda sig av de tre övertalningssätten ethos, logos och pathos.
