Att argumentera är något människan gjort i alla tider. Argumentation är en stor del av den dagliga kommunikation som bedrivs och genom att utveckla argumentationsteknik har människan kunnat utveckla och uttrycka sina tankar på ett mer övertygande sätt. I all typ av kommunikation mellan människor sker, ibland medvetet och ibland undermedvetet, en värdering av fakta. Den som lyssnar bedömer det som sägs som pålitligt eller opålitligt och huruvida talaren upplevs som pålitlig bedöms efter det som sägs. För att öka trovärdigheten i sin kommunikation kan man använda sig av argument. Dessa följer ofta en logik och utefter denna kan lyssnaren kontrollera hur trovärdig slutsatsen är. På så vis kan man genom att öva upp en god argumentationsteknik göra sin kommunikation mer trovärdig.
Det finns en mängd tillfällen där god argumentationsteknik är värdefull. Eftersom en stor del av kommunikationen mellan människor bygger på diskussioner om olika ämnen bestämmer en persons skicklighet i argumentationsteknik ofta hur denne kommer att uppfattas av sin omgivning. En god debattör upplevs ofta som smart och pålitligt, och detta kan ha goda konsekvenser både socialt och i arbetslivet. Det går att bryta ner argumentation till delar för att förstå och analysera hur man kan förbättra sin teknik och därmed bli mer övertygande. Först och främst behöver man identifiera vad argumentation är och hur man använder sig av det i sin kommunikation.
Definitionen av argument
Vad som skiljer ett argument från annan typ av kommunikation är dess syfte. Argument är konstruerade för att påverka lyssnaren så att denne blir övertygad att acceptera en slutsats. Argument presenteras som premisser och påståenden som ska leda lyssnaren att acceptera slutsatsen. Ett argument är ofta ett påstående som kräver ett ställningstagande, och vanligen kan argument leda till argumentation. Det innebär att två eller fler personer utbyter oppositionella tankar och åsikter, ofta för att stödja konkurrerande teser. För att kunna bedriva god kommunikation och upplevas som trovärdig och seriös behövs bra argument och bra argumentationsteknik.
Hur ett bra argument ser ut
Ett bra argument ser ut så att premisserna leder till en slutsats eller stärker en tes. Enkelt kan man säga att bra argumenterande sker genom att en eller flera premisser leder lyssnaren att tro att slutsatsen är riktig. Följer argumentet en logisk form kan man följa denna och ledas att förstå att slutsatsen är sann, förutsatt att premisserna är sanna. Ett dåligt argument kan identifieras genom att premisserna enkelt kan motbevisas eller helt bortförklaras som ogiltiga. Det finns vissa punkter som krävs för att ett argument ska upplevas som bra:
- Sanna premisser: För att slutsatsen ska bli trovärdig krävs att informationen i premisserna är korrekt. Det går snabbt att motbevisa ett argument om det som leder fram till tesen helt enkelt är fel.
- Premisser som är relevanta för slutsatsen: Ofta spelar argumentation på folks känslor och det kan lätt bli upphettat stämning när man försvarar sina åsikter. Ibland kan det leda till att man använder premisser som helt enkelt inte leder till slutsatsen, utan enbart är där för att uppröra. Sådana fel kan leda till att argumentet enkelt kan ogiltigförklaras av motståndaren.
- Argumentet är antingen starkt eller logiskt: Ett bra argument är antingen starkt, det vill säga att premisserna stärker tesen på så vis att den blir mycket trovärdig, eller logiskt, alltså tesen följer som en nödvändighet av premisserna.
- Argumentet är inte cirkulärt: Ett cirkulärt argument innebär att tesen redan finns i premisserna och alltså stärker sig själv. Cirkulära argument kan enkelt identifieras som ogiltiga.
Ofta när man argumenterar sker det intuitivt och man funderar inte över alla dessa delar då man försvarar sina åsikter. För att bli en god debattör och kunna försvara sina argument på ett bra sätt är en utvecklad argumentationsteknik mycket värdefull. Det gör att man kan tala övertygande och samtidigt slå hål på andras argument.
Induktiva och deduktiva argument
Det finns två typer av resonemang när man argumenterar: deduktiva och induktiva argument, och i det vardagliga talet är det induktiva argumentet det absolut vanligaste. Detta är uppbyggt så att premisserna leder till att slutsatsen är trovärdig. Dessa argument är däremot aldrig helt skottsäkra. Ett starkt induktivt argument kan endast leda till att man på goda grunder kan anta en slutsats. Ett starkt deduktivt argument är i stället helt säkert och omöjligt att motbevisa, vilket gör det väldigt ovanligt.
Deduktiva argument
Den mindre vanliga typen av argument är det deduktiva argumentet. Ett bra deduktivt argument gör att slutsatsen följer som en nödvändighet på premisserna. Ett exempel på ett starkt deduktivt argument är detta:
”När det är soligt använder jag inte paraply. Idag är det soligt, och alltså använder jag inte paraply.”
Detta argument är deduktivt eftersom det är omöjligt att slutsatsen är fel, så länge premissen är riktig. Dock använder man sig sällan av denna typ av argument då man diskuterar i allmänhet.
Induktiva argument
Argumenten är oftare induktiva eftersom de bygger på fakta och antaganden. Ett exempel på ett starkt induktivt argument är detta:
”Idag sa Johan att han gillar idrott. Alltså gillar Johan idrott.”
Anledningen till att detta argument inte kan klassas som deduktivt är att vad Johan säger inte behöver vara sant. Han kanske sa till denna person att han gillar idrott, men till någon annan att han inte gör det. Eller så gillar han idrott idag, men inte imorgon. Om man funderar över den typ av argumentation som politiker ofta för, eller som ofta förs mellan människor i vardagen ser de ofta ut på detta sätt. Man har olika skäl att tro att en specifik slutsats är riktigt, men det finns ofta flera andra skäl som talar emot densamma. Det vanligaste är att man helt enkelt funnit mer trovärdiga eller fler premisser för att lita på en viss slutsats.
Ethos, Logos och Pathos
Argumentationsteknik har varit viktigt för människor sedan antiken, och troligen ännu tidigare än så. Att kunna argumentera för sina idéer och åsikter kräver god retorik. För vissa faller det sig naturligt att tala övertygande och andra måste träna för att uppnå detta. Den som talar måste kunna förvissa sina åhörare och vinna deras förtroende. En stor del av argumentationsteknik är därför att hålla en god retorisk nivå. Retorikens fader, Aristoteles, etablerade de tre begreppen Ethos, Logos och Pathos. Dessa utgör de tre grunder utifrån vilka man bör tala för att övertyga andra människor.
Ethos
Ethos är en av de svårare delarna att ändra för en person som vill öva upp sin argumentationsteknik eftersom den handlar auktoritet och om talarens trovärdighet utifrån sin roll. Om man exempelvis vill höra om hur det är att vara kvinna inom juridiken är det inte särskilt trovärdigt när en manlig advokat talar om detta. Det som går att göra för att bygga upp ethos i sin argumentation är att exempelvis att använda sig av de attribut man bär och de gester man gör som verktyg för att stärka pålitligheten. Exempelvis kan man klä sig på ett visst sätt, tala om särskilda erfarenheter i sitt liv eller gestikulera för att övertyga sina lyssnare.
Pathos
De argument som vädjar till lyssnarens känslor handlar om pathos. Detta är mycket vanligt vid exempelvis politiska debatter. Pathos är en av de mest effektiva former av övertygelse eftersom det får lyssnaren att komma ur sitt rationella tänkande och bli mer benägen av övertygas. Här är det mycket viktigt att känna sin målgrupp väl.
Logos
För att få in logos i sin argumentation behöver man förhålla sig till en logisk följd i argumentationen. Logos handlar om att locka lyssnaren förnuft och skapar således en styrka i argumentationen. Ibland kan ett argument vara både förnuftigt och logiskt men ändå inte trovärdigt, eftersom det saknar ethos och pathos. Lyssnaren kan exempelvis förstå argumentet som logiskt, men inte uppleva källan som pålitlig, eller inte känna sig emotionellt involverad i ämnet. Det är alltså mycket viktigt att få in alla tre delar för att ha en övertygande argumentationsteknik.
Toulmins argumentationsmodell
Utöver att ha en god retorik är det också bra att se över själva innehållet i sin argumentation. För att analysera och strukturera upp sina argument är det viktigt att först förstå hur en argumentation är uppbyggd. En av de kändaste modellerna som används för att identifiera delarna i normal argumentation och därmed stärka sin argumentationsteknik är filosofen Stephen E. Toulmins modell. Denna bryter ner argumentation i sex delar, tre obligatoriska och tre frivilliga. Toulmins modell finns alltså i en grundmodell, med tre delar, och i en utvidgad modell, med sex delar.
Grundmodellen
1. Påstående
Detta är den viktigaste delen i Toulmins modell. Påståendet är talarens tes, och det som alltså argumentationen utgår från att försöka bevisa.
2. Grund
Detta är det påståendet bygger på, ofta i form av argument som bevisar att påståendet är trovärdigt.
3. Garant
Detta är vad som binder grunden till påståendet. Garanten kan vara antingen uttalad eller implicit.
För att statuera detta med ett exempel kan det se ut så här:
”Den här artikeln saknar källa” (grund) – ”Alltså är den här artikeln inte trovärdig” (påstående). Garanten i det här fallet skulle kunna vara: ”Artiklar som saknar källa är inte trovärdiga”, men garanten kan alltså ibland uppfattas implicit och behöver inte sägas rätt ut.
Om man ser till att ens argumentation förhåller sig till Toulminmodellens tre grunder kan man utifrån det skapa en god argumentationsteknik. Man kan bryta ner sina argument i dessa delar och kontrollera att grunden och garanten fungerar väl och bygger upp påståendet på ett bra sätt. Om man ytterligare vill fördjupa sig i argumentationsteknik kan man ta en titt på den utvidgade modellen.
Den utvidgade modellen
I den utvidgade modellen ingår de tre delarna från grundmodellen samt dessa ytterligare delar för att skapa mer förståelse för uppbyggnaden av en argumentation:
4. Styrkesmarkör
Denna del används för att visa att påstående kanske inte är sant i alla avseenden. Detta kan användas för att förstärka ett argument eller för att värja sig mot eventuella motangrepp. Ofta används detta tillsammans med ord som ”ofta”, ”ibland” eller ”många”. I exemplet ovan skulle styrkesmarkören kunna se ut på detta sätt: ”Många artiklar som saknar källa innehåller felaktig information”.
5. Villkor
Detta hänger ihop med styrkesmarkören och används för att värja sig mot eventuella invändningar som kan komma mot påståendet. Genom detta kan talaren identifiera och bemöta motangrepp på ett trovärdigt sätt. Villkoret skulle kunna se ut så här i exemplet: ”Det såklart möjligt att artikeln ändå är trovärdig”.
6. Understöd
Denna del hänger ihop med garanten och används om denne inte skulle räcka för att övertyga. Det är helt enkelt stöttande argument för att bevisa att garanten är stark, och att påståendet därmed också är starkt. Understöd används ofta genom att presentera specifika exempel som stödjer garanten. I det tidigare exemplet är detta ett möjligt understöd: ”Här är ett specifikt exempel på en artikel som saknade källa och innehöll felaktig information”.
Att använda sig av Toulminmodellen är ett bra sätt att upptäcka svagheter eller felaktigheter i sin argumentation. Modellen är i sig ett beskrivande av hur argument ofta är uppbyggda, men den hjälper också till att bryta ner argument för att bättre förstå dem. Vad som gör Toulminsmodellen så effektiv för att förstå uppbyggnaden av argument är att den beskriver hur en argumentation ofta ser ut, och inte vad som är rätt eller fel. På så vis är det ett bra verktyg för att analysera styrkan i påståenden och förbereda sig och sina argument inför en argumentation.
Argumentationsfel
Ett annat mycket effektivt sätt att stärka sin argumentationsteknik är att se upp för vanliga argumentationsfel. Att känna till de vanligast förkommande misstagen och kunna konstruera sina argument så att man undviker dessa är ett mycket bra sätt att bygga upp god retorik och god argumentationsteknik. Dessutom kan man identifiera vad ens motståndare gör för fel och lära sig att akta sig för dem eller identifiera dem för att stärka sin egen tes.
Logiska fallasier
Logiska fallasier eller logiska felslut är ett av de vanligaste felen i argumentation. Dessa kan se olika ut men har gemensamt att de skadar logiken i argumentet. Ofta handlar det om att premisserna helt enkelt inte bygger upp tesen på ett rimligt sätt.
Ledande frågor
Att använda sig av ledande frågor vid argumentation upplevs ofta som oseriöst och dessa kan vara lätta att identifiera. Ofta är detta frågor som inte kräver något direkt svar av motståndaren, eller som lurar den att svara på ett ofördelaktigt sätt. Detta ser oproffsigt ut och kan enkelt utmanas genom att man ifrågasätter frågans relevans.
Personangrepp
Att gå till personangrepp i stället för att diskutera sakfrågan är ett av de värsta argumentationsfelen. Detta upplevs som tydligt oprofessionellt och kan dessutom påverka trovärdigheten vidare i argumentationen.
Argument till okunnighet
Ett mycket vanligt fel i diskussioner är argument till okunnighet. Ofta ser det ut så att man påstår att något är sant eller mycket väl kan vara sant eftersom motsatsen aldrig kunnat bevisas. Ibland kan det också handla om att debattören inte har kunskap om eller känner till vissa fakta och därför hävdar motsatsen som sanning.
Falskt dilemma
När falskt dilemma förekommer i en diskussion hävdas att det bara finns två möjliga sanningar. Antingen tycker man det ena, och tycker man inte det så tycker man med nödvändighet det andra. I verkligheten finns kanske hundratals sanningar som inte på något sätt utesluter varandra.
Sluttande plan
Detta innebär att man börjar diskussionen i en ände och att konsekvenserna av det man argumenterar mot plötsligt blir mycket större än de är i verkligheten. Detta är mycket vanligt eftersom debatter ofta blir upphettade och aggressiva och man vill göra en stor sak av sina argument. Dock är det lätt att identifiera dessa fel då de ofta är extremt överdrivna och osannolika.
Sammanfattning argumentationsteknik
Eftersom en stor del av den mänskliga kommunikationen bygger på olika typer av argumentation är en god argumentationsteknik ett bra sätt att få sin vilja igenom eller att få andra att lyssna till en. De allra flesta argumenterar varje dag, och vare sig man vill stärka sin argumentationsteknik för att prestera bättre på arbetet eller socialt är det viktigt att förstå hur argument är uppbyggda och hur de används.
Det mest centrala för god argumentationsteknik är argumenten i sig och hur de framförs. Ofta stärker man sin tes genom att använda sig av konkreta exempel för att tydliggöra för- och motargument och göra dem mer lättförståeliga för lyssnaren.
Den som argumenterar behöver också fundera över vilken typ av publik den har, även om det bara en enda person. God argumentationsteknik innebär att vara anpassningsbar och hitta den bästa vägen för att kunna övertyga sin eller sina lyssnare. Det absolut mest centrala för att vara övertygande under en argumentation är att bygga upp trovärdighet, och detta kan ske på olika sätt. Trovärdighet innebär inte bara att argumentet i sig behöver vara trovärdigt, utan också den som debatterar. Det kan bygga på intelligens, karaktär och vilken känsla åhörarna får av personen.
Att använda sig av god retorik är ett effektivt knep för att stärka sina argument. I slutändan är argumentation en typ av kommunikation som behöver hållas intressant och relevant för att intressera lyssnarna. Ett mycket smart retoriskt knep är att inleda starkt och avsluta starkast, och att däremellan ha flera andra argument. Det man hör först och sist är det man bäst kommer ihåg, och på så vis ser man till att ens åhörare kommer ihåg argumenten bättre.