Gruppsykologi är en intressant företeelse och det finns mycket forskning på området.
FIRO-modellen beskriver en grupps utveckling, men var kommer egentligen all denna forskning från?
Denna artikel ämnar besvara vem som skapade FIRO-modellen och går även igenom information runt skapandet av modellen.
Vem skapade FIRO-modellen?
Det var den amerikanska psykologen Will Schutz som presenterade FIRO-modellen år 1958. Teorin baseras på relationer mellan människor och med tre dimensioner beskriver och förklarar teorin interaktioner mellan individer. Will Schutz har vidareutvecklat denna teori för att öka förståelsen för mänskligt beteende.
Vem var Will Schutz?
Will Schutz föddes i Chicago och har sedan dess undervisat på många kända universitet såsom Harvard, Berkeley och California University. Han var en känd psykolog vars arbete lever kvar än idag. Schutz har skrivit fler än tio böcker och många artiklar. Under 1950-talet blev han indraget i kriget och forskade där på hur en sammansatt grupp skulle arbeta tillsammans. Denna forskning resulterade i FIRO-metoden och olika sorters mätinstrument. Efter armén undervisade och forskade han åt olika universitet i USA.
Under 90-talet släppte han en pedagogisk modell kallad– The Human Element. Det Schutz framför allt menade att få ut till världen, var betydelsen av självkännedom. Han menade att hur vi ser på och känner inför oss själva utgör grunden för samspelet med andra människor. Schutz pratade väldigt mycket om det fria valet, man gör hela tiden val, både omedvetna och medvetna. Han underströk betydelsen av att vara sann och öppen, mot sig själv och mot andra.
Schutz var övertygad om att organisationer som kan stödja och stimulera sina medarbetare också kommer öka sin självinsikt. På så sätt menade han att organisationen får en bättre självkänsla vilket leder till ökad kreativitet och effektivitet.
Hur började FIRO-teorin?
De studier som Shutz bedrev genom att observera människor i grupp i armén blev som sagt grunden till FIRO-modellen och mynnade ut i redskap för att studera, strukturera och förstå individers beteende i relation till anda. Denna metod fick ett enormt internationellt genomslag.
The Human Element
Höjdpunkten under Will Schutz liv var the Human Element vilket är ett verktyg för att öka medvetenheten hos sig själv, för att ta reda på vem man är och vad man vill. Om man vill växa som människa måste man bli medveten om sina egna beteendemönster och försvarsmekanismer. Shutz argumenterade att en ökad självmedvetenhet ökar möjligheterna till en sund självkänsla.
Självkänslan är enligt Schutz en grundpelare i alla relationer och påverkar människors motivation och effektivitet. Självkänslan påverkar produktiviteten, kreativiteten och det logiska tänkandet. Han menade att självinsikt kunde hjälpa till att lösa organisatoriska problem. När man förstår sig själv kan man börja att förstå andra och på så sätt skapa samspel och relationer.
När samspel inte fungerar brukar det grunda sig i att människor inte vågar vara öppna mot varandra av rädsla för andras åsikter. Denna rädsla sätter käppar i hjulet och om man i stället delar med sig om vad man tycker, brukar det visa sig att många känner väldigt lika. Denna rädsla stjäl otroligt mycket energi och det är viktigt att kunna kommunicera vad man tycker och tänker.
