Lateralt tänkande: Tänk inte linjärt, utan tänk utanför boxen

Problemlösning är en viktig egenskap på jobbet. De flesta människor möter olika sorters utmaningar varje dag i sin arbetsroll.

Man kan till exempel bli ombedd att läsa igenom en stor mängd dokument för att kunna fatta ett välgrundat beslut, en deadline kanske närmar sig med stormsteg eller en kund kan neka ett förslag som man jobbat på en längre tid och förvänta sig ett nytt förslag omgående.

Tekniker inom så kallat lateralt tänkande hjälper en att tackla sådana utmaningar från ett nytt perspektiv.

När man står inför ett dilemma är det nämligen ofta användbart att först göra sig av med sina gamla sätt att hantera bekymmer, för att sedan applicera nya tankesätt och metoder för att lösa det. Det kräver att man förhåller sig till problem och tänker på ett sätt som de flesta människor inte är vana vid. Lateralt tänkande är särskilt användbart när man måste hitta flera olika sätt att lösa ett specifikt problem på.

Vad är lateralt tänkande?

Lateralt tänkande för att lösa problem av olika slag definieras som en indirekt och kreativ approach, typiskt sett genom att se på ett problem från ett nytt och oväntat perspektiv. Konceptet lateralt tänkande har funnits i årtionden och det följer en väldigt specifik metod. Det innebär att man kan använda sig av lateralt tänkande och dess verktyg för att lösa sina egna men också sitt företags problem på ett nytt och kreativt sätt.

Det som särskiljer det laterala tänkandet som en metod inom problemlösning från andra sådana metoder är att lateralt tänkande uppmanar en till att förändra hur man ser på den aktuella situationen eller problemet i fråga. När man gör det händer det ofta att man inser att det ”problem” man försökte lösa i själva verket inte är ett problem. Istället är problemet något annat. Då kan man undra hur det här går till. Innan man börjar lösa ett problem skapar man sig alltid en uppfattning om det först. Man behöver nämligen få en förståelse för problemet och vad det är som händer. Den förståelsen bygger man vanligtvis på sin existerande uppfattning av hur saker och ting borde fungera, och ofta händer det dessutom att man tar vissa aspekter av problemet i fråga för givet på grund av det. Om den förutfattade uppfattningen av problemet är felaktig kommer det i princip vara omöjligt att lösa problemet. Den andra saken som tenderar att hindra en från att lösa problemet är att man tänker vertikalt, det vill säga linjärt.

Metodiska och teoretiska grunder

Människans hjärna är väldigt bra på att känna igen gamla mönster, vilket hjälper till att snabbt utvärdera ens omgivning och reagera därefter. Det innebär att man bör se på den mänskliga hjärnan som ett ”självorganiserande informationssystem.” Informationssystemet i hjärnan verkar för att skapa mönster och känna igen dem. Det kan vara väldigt svårt att ändra sina tankemönster när de väl har blivit etablerade.

Vertikalt tänkande är analytiskt, selektivt och sekventiellt, medan lateralt tänkande är provocerande, generativt och kan göra hopp och är därför inte linjärt. Med lateralt tänkande genererar man så många alternativa svar som man kan. Lateralt och vertikalt tänkande är dock inte enbart varandras motsatser utan kan också komplettera varandra, och effektivitet är målet för båda av dessa tankesätten. Syftet med det laterala tänkandet är att övervinna dessa begränsningar genom att skapa ett medel för omstrukturering av ens tankar, för att undvika klichéer och för att sätta samman information på nya sätt och på så sätt generera nya idéer.

Lateralt tänkande, vilket ofta förknippas med att ”tänka utanför lådan”, är nära besläktat med en fantasifull hjärna. En persons uppfattning i sig självt bygger på olika mönster. Mönster bestämmer nämligen ens uppfattning och på så sätt tittar man på verkligheten igenom sina tankemönster. Samtidigt är ens uppfattning också en självorganiserande process som skapar mönster. Medveten förändring av ens uppfattning och hur man ser på saker och ting leder till en mönsterförändring och också en ny förståelse för situationen eller problemet i fråga. Olika perspektiv är ett annat sätt att försöka förstå något på ett nytt sätt. Ett kreativitet tänkande innebär således att man bryter ut etablerade tankemönster för att se på saker på ett annat sätt. Med hjälp av det laterala tänkandet går man över från ett perspektiv till nått annat, och när man väl är där kan situationen bedömas på ett nytt sätt och problemet kan verka mer uppenbart.

Den mest grundläggande principen bakom lateralt tänkande är att varje unikt sätt att se på ett problem bara är ett av alla möjliga sätt. Lateralt tänkande innebär förändrade uppfattningar och ett flexibelt förhållningssätt, och det handlar specifikt om att skapa nya uppfattningar, idéer och kreativa lösningar. Det handlar om att röra sig i sidled när man arbetar med ett problem, för att prova olika uppfattningar, olika begrepp och olika ingångspunkter.

Exempel på lateralt tänkande

Det enklaste sättet att lära sig och förstå vad lateralt tänkande innebär är genom att använda gåtor som kräver att man ser på problem på nya sätt. Ett exempel på en gåta är:

En man bär helt svarta kläder. Han promenerar på en gata där all gatubelysning är avstängd. En svart bil kommer körandes rakt emot mannen och bilens lampor är av. Bilen lyckas ändå stanna i tid för att inte köra på mannen. Hur kunde föraren se mannen?

Eftersom det finns så många ord som har att göra med mörker och svarthet i gåtan så antar de flesta först att gatan var mörk. Men det faktum att gatubelysningen var avstängd kan innebära att det var dagtid. Om så var fallet var det enkelt för föraren att inte missa den svartklädda mannen. Att utmana sina egna antaganden om problemet i fråga utgör kärnan i lateralt tänkande. Här följer ett mer vardagligt exempel:

En hungrig gäst kommer in i en restaurang. Det finns många lediga platser att sitta på, men efter att gästen har gått en runda inne i restaurangen går han igen. Varför?

Det här är inte en gåta på samma sätt som det första exemplet. Istället är det en situation som många företag upplever och det finns inget definitivt svar på frågan. Olika möjliga förklaringar kan vara:

Gästen gillade helt enkelt inte atmosfären inne i restaurangen
Gästen trodde att han skulle hitta sina vänner därinne men gjorde inte det
Gästen missleddes av skylten utanför och trodde att restaurangen serverade italiensk mat, men det gjorde den inte
Gästen letade efter ett eluttag men alla bord som hade ett sådant nära var upptagna
Gästen besökte restaurangen på grund av Happy hour, men hittade ingen information om det inne i restaurangen så han trodde att han hade missat den

Medan inga av dessa påståenden förklarar situation på egen hand så visar dem på olika saker som hade kunnat orsaka det. Det går inte att ändra utkomsten av de första två påståendena, men de tre senare alternativen erbjuder möjligheter att förbättra restaurangen.

Olika tekniker inom lateralt tänkande

Lateralt tänkande är en avsiktlig, systematisk och kreativ tankeprocess som medvetet tittar på utmaningar från helt olika vinklar. Genom att introducera specifika, okonventionella tänkande tekniker gör det laterala tänkandet det möjligt att hitta nya lösningar som annars skulle förbli oupptäckta. Centralt i lateralt tänkande är dessa fyra målsättningar:

Känna igen de dominerande idéerna som polariserar uppfattningen av ett problem
Söka efter olika sätt att se på saker
Försöka slappna av allt för hård kontroll av ens tankar
Använd möjligheterna att uppmuntra andra idéer

Det finns tekniker, eller mentala verktyg, inom lateralt tänkande som bidrar till att uppnå dessa målsättningar med syftet att komma på oförutsägbara idéer, vilka kan visa sig vara nya och användbara lösningar på problemet i fråga. Genom att använda de olika teknikerna kan man träna upp sitt laterala tänkande och förhoppningsvis också utveckla en vana i att använda det i vardagen. Det var Edward de Bono som var först med att utveckla det laterala tänkandet som ett koncept, och 1970 beskrev han följande tekniker i sin bok ”Lateral thinking: creativity step by step”.

Generera alternativ

Den mest grundläggande principen bakom lateralt tänkande är som sagt att ett visst sätt att titta på saker är bara en av många olika möjliga sätt. Det laterala tänkandet handlar om att utforska dessa andra sätt genom omstrukturering och genom att arrangera om den information som är tillgänglig. Själva ordet ”lateral” antyder en rörelse i sidled, vilket betyder att man bör generera alternativa mönster och lösningar istället för att röra sig rakt fram och bara utveckla ett visst mönster. I traditionell problemlösning letar man efter det bästa tillvägagångssättet, medan man i lateral problemlösning försöker producera så många alternativ som möjligt. Man letar inte efter det bästa alternativet, utan efter så många olika alternativ som möjligt. För att göra det här steget till en praktisk rutin kan man bestämma ett fast antal för hur många alternativa lösningar man vill titta på. Lämpliga antal kan vara tre, fyra eller fem alternativ. Att ha en sådan kvot stoppar inte en från att komma på fler alternativ, men det ser till så att man genererar åtminstone några stycken.

Utmana förutfattade antaganden

Att man är överens angående ett visst antagande innebär inte att antagandet är korrekt. Syftet med lateralt tänkande är att utmana alla sorters förutfattade antaganden och idéer, eftersom att tanken är att man ska försöka omstrukturera sina tankemönster.

Innovation

Kreativt lateralt tänkande involverar att man bygger upp någonting nytt, istället för att analysera något gammalt. Således involverar innovation och kreativitet framåtriktat tänkande. Det vanliga kritiska tänkandet innebär att man identifierar och förklarar en effekt, medan framåtriktat tänkande handlar om att skapa en effekt.

Mindre dömande

Att vara mindre dömande, när det gäller alla nya idéer och koncept, är en förutsättning för framåtriktat tänkande. Det är okej om man har fel på vägen, men man måste ha rätt i slutändan. Vid lateralt tänkande är dömandet således förskjutet under de generativa faserna fram till de selektiva faserna. Syftet med att tänka är på så vis inte att ha rätt utan att vara effektiv. Att vara effektiv leder i slutändan dock oftast till att man också har rätt, men det är viktigt att göra den särskiljningen. Att ha rätt innebär att man har rätt hela tiden. Att vara effektiv innebär att man har rätt på slutet, när det spelar som mest roll.

Design

Design som ett verktyg används för att öva på det laterala tänkandet. Eftersom att det inte handlar om att kopiera något eller någon annan, så innebär det att design kräver en hel del innovation. Tyngdpunkten är på olika sätt att göra saker och ting, olika sätt att titta på saker och att sluta använda sig av klichéer, det vill säga utmana sina egna antaganden. Med hjälp av ett lateralt tänkande bryter man ner en komplex och okänd situation i mindre bitar för att sedan skapa en ny kombination, en ny design, av dessa bitar.

Lateralt tänkande i praktiken

Lateralt tänkande kan vara användbart i många olika situationer och aspekter av livet. Särskilt användbart är det dock vid problemlösning på jobbet. Ett område där lateralt tänkande används mycket är i så kallade Lean-metoder. Dessa metoder används inom många olika industrier men framför allt inom produktion och tillverkning. Kärnan i Lean är att kontinuerligt leta efter områden inom ens verksamhet som kan förbättras och att lösa problem. Lean har således en hel del gemensamt med lateralt tänkande. Om man till exempel kartlägger en process så kan man märka att det tar för lång tid att överlämna uppgifter avdelningar emellan. Då är den traditionella lösningen på det ofta att ha ett möte där man förtydligar hur viktigt det är att man samarbetar med varandra över avdelningarnas gränser. Om man istället applicerar ett lateralt tänkande på situationen kan man till exempel upptäcka att problemet i själva verket är att de anställda inte vill kontrollera sin e-post, för att de då riskerar att mista sin koncentration. Då kan den rätta lösningen istället vara att gå via HR och installera en programvara med en digital anslagstavla, som varje anställd kan titta på varje morgon och som inte distraherar dem under arbetsdagen.

Lateralt tänkande och problemlösning handlar inte enbart om kreativitet, utan det är viktigt att man också utmanar problemets inramning. Exempel på frågor man bör ställa är:

Vilka faktorer kan tänkas påverka situationen?
Vad kan lätt missförstås på grund av hur problemet är formulerat och inramat?
Är det här problemet en del av ett större problem?

Så kan man förbättra sitt laterala tänkande

Att förbättra sitt laterala tänkande kan vara svårt och utgöra en utmaning, på grund av att lateralt tänkande ofta känns mer naturligt för vissa personer än vad det gör för andra. Men precis som med mycket annat så ger övning färdighet även inom lateralt tänkande. Eftersom att den här typen av kompetens är ganska situationsbaserad och därtill sker genom en tankeprocess snarare än som något fysiskt, så kan det vara svårt att hitta egna sätt att stärka förmågan på. Här följer exempel på några sätt man kan prova:

Mind mapping: Mind maps kan vara ett utmärkt sätt för att lösa problem när logiskt tänkande inte räcker till. Genom att mind maps är ett visuellt verktyg så får det hjärnan till att anpassa sina tankeprocesser, vilket ofta kan hjälpa till med att hitta svaret man söker rätt oväntat. Mind maps innebär en möjlighet att få ner alla sina idéer på papper, och sedan ta ett steg tillbaka för att samla sina tankar.
Använda sina sinnen: Alla människor har fem stycken sinnen, ändå är det väldigt sällan man använder sig av alla fem för att lösa sina problem. Det vanligaste är att man till störst del använder sig av synen, men att använda de andra sinnena också kan visa sig ge resultat.
Omvänt tänkande: En bra idé är att titta på sitt problem och sedan beskriva vad man helst vill att lösningen är. Därifrån kan man börja jobba bakåt för att hitta utgångspunkten för den lösningen.

Slutsats

Lateralt tänkande är vanligt inom problemlösning och innebär att man inte inte tänker linjärt, utan istället vill man tänka utanför lådan och utforska så många alternativ som möjligt. Tanken är att man försöker se på en situation från många olika perspektiv, och på så sätt lyckas komma på oväntade och innovativa lösningar. Det är också viktigt att man utmanar sina förutfattade meningar och antaganden, och inte är allt för dömande mot nya idéer och förslag. Det är lätt att hänt att man faller in i tankemönster som är svåra att ta sig ur. Lateralt tänkande utvecklades på 1960-talet av Edward de Bono, och anses ofta vara en av de mest undervärderade kompetenserna både i skolan och på jobbet idag. Det är byggt på antagandet att människor ofta letar efter och accepterar de mest enkla och uppenbara lösningarna på problem, i stället för att söka mer kreativa och innovativa svar. Man kan träna upp sitt laterala tänkande för att bli bättre på det, till exempel genom att använda sig av mind maps eller omvänt tänkande.