Operant Betingning: Positiv & Negativ förstärkning och Bestraffning

Psykologi är en central del i alla människors liv oavsett om man medvetet har kontakt med psykolog eller inte.

Det kan röra sig om allt från relationer till vem som är en lämplig kandidat vid en nyanställning. Den psykologin som man kommer i kontakt med tidigt i livet är inlärningen i skolan.

Redan som barn kommer man utsättas för olika typer av inlärning och det kommer vara olika saker som fungerar och vissa saker som inte fungerar.

Operant betingning

Inom skolan, sport och i hemmet kommer man som barn att vara med om olika sätt att lära sig på, ibland rör det sig om medveten inlärning och ibland omedveten. Forskningen har länge försökt ta reda på hur inlärningen sker och hur man kan göra att den blir effektivare.

 

Hur effektiv en inlärningsmetod beror på en mängd olika faktorer, ofta rör det sig om individuella som avgör hur personen kan ta in information men även yttre faktorer som miljö. Inom inlärningspsykologi talar man ofta operant betingning vilket är ett begrepp som är myntat av psykologen B.F Skinner. Begreppet innebär kortfattat att när en person har ett beteende kommer miljön ge en respons på det. Därmed får beteendet en konsekvens.

 

Vad är operant betingning?

Begreppet operant betingning inom psykologin syftar alltså på att beteenden kan förstärkas eller raderas i samband med konsekvenser på beteendet. Man arbetar alltså med respons och stimulis. Inom operant betingning finns det olika sätt att arbeta med beteenden på.

 

Positiv förstärkning

Med positiv förstärkning vill man förstärka ett beteende genom positiva konsekvenser. Exempelvis genom att man tillför positiv feedback. Exempelvis kommer en positiv konsekvens på ett visst beteende göra att personen vill fortsätta med det beteendet.

 

Negativ förstärkning

Negativ förstärkning kan ibland uppfattas som att det är en bestraffning när det i stället rör sig om att förstärka ett beteende genom att ta bort något som kan vara irriterande. Det behöver inte vara något obehagligt utan snarare ett avlägsnande som påverkar beteendet i önskvärd riktning. Exempelvis när man lär en hund att sitta så har man kopplet spänt tills hunden sätter sig ned. När hunden sitter ned så släpper man spänningen och på så sätt förstår hunden att när den sätter sig ner kommer den obehagliga spänningen att försvinna och det ökar chansen till att hunden kommer att sätta sig ner på kommando. Man tar alltså bort något som ogillas för att förstärka beteendet.

 

Positiv bestraffning

Ett straff syftar till att få ett beteende att försvinna eller minska. Ett positivt straff handlar om att vid ett oönskat beteende tillkommer något som ogillas. Om ett barn betett sig dåligt kan en förälder välja att skicka upp barnet på rummet. Barnet har blivit bestraffat och förknippar då sitt dåliga beteende med att få bestraffning.

 

Negativ bestraffning

Vid negativ bestraffning försvagas ett beteende till följd av att något tas bort från den som utför beteendet. Om ett barn beter sig dåligt kan man i stället välja att ta bort barnets leksak för att markera oönskat beteende. Man tar helt enkelt bort något som barnet tycker om för att markera. Oavsett om man använder sig av positiv eller negativ bestraffning så blir resultatet detsamma, förekomsten av beteendet minskar.

 

Utsläckning

Genom att inte längre förstärka ett beteende kan det i stället utsläckas. Genom att beteendet inte längre förstärks kommer det att minska i frekvens. Syftet med utsläckning är att avlägsna förstärkningar som till exempel uppmärksamhet från lärare. Utsläckning gör att beteenden upphör eller försvagas om de inte längre följs av förstärkande konsekvenser. Forskningen inom perspektivet pekar på att det är ett effektivt sätt att hantera problem med uppförandet i skolundervisningen. En lärare kan använda sig av utsläckning genom att inte uppmärksamma ett oönskat beteende i klassrummet för att beteendet ska upphöra. Svårigheten med detta är att det inte alltid ger önskat resultat utan kan resultera i motsatt effekt. Utsläckning kan skapa aggressiva reaktioner hos individer då förstärkare uteblir eller så kan det resultera i att det oönskade beteendet ökar för att individen inte får någon konsekvens.

 

Hur fungerar det?

Operant betingning bygger på aktiva beteenden hos den som lär sig. Vid inlärning har man konstaterat att det är mer effektivt att arbeta med förstärkningar eftersom bestraffningar endast berättar för individen hur den inte ska bete sig och säger ingenting om hur denne ska bete sig. Konsekvensen av en bestraffning är att personen ofta kopplar samman personen som utför bestraffningen med den personen som utfärdar den och då kan förhållandet mellan personerna påverka inlärningen.

 

Operant betingning är en central del av den psykologiska inriktningen behaviorism. Operant betingning handlar alltså om att beteenden som leder till ett önskvärt resultat ökar medan beteenden som inte får några konsekvenser eller leder till icke önskvärda resultat avtar eller slutar.

Behaviorism

I början av 1900-talet lanserade John Broadus Watson inriktningen behaviorism inom psykologin. Enligt detta synsätt är människan inte konstruerad av de biologiska faktorerna såsom gener och arv utan påverkas av omgivningen. Vad som styr människornas beteenden är enligt perspektivet en uppdelning mellan belöningar och bestraffningar på det sättet begreppet operant betingning omfattar. Positiva erfarenheter kommer leda till fortsatt beteende medan negativa erfarenheter avslutar ett beteende. Beteendet anses vara respons på stimulis, där stimulis utgör miljöpåverkan.

 

Experiment inom behaviorismen

Det har gjorts många experiment för att forska om teorin inlärning genom betingning. Experimenten har gått ut på att utsätta den som deltar i experimentet för yttre påverkan för att konstatera att det är endast miljön eller alternativ stimulering som kunnat ändra på den som deltagit i experimentets vanor. Ett experiment som gjordes var på en pojke som var rädd för starka ljud men inte för möss. Genom att kombinera starka ljud i association med möss blev pojken så småningom även rädd för enbart mössen.

 

B.F Skinner

B.F Skinner är den psykolog som starkast förknippas med behaviorismen. Han var som sagt den som myntade operant betingning och menade alltså att beteenden kan förstärkas genom att de får positiva konsekvenser. Många förknippar Skinner med hans forskning om bestraffning, men i själva verket så förespråkade inte Skinner bestraffning. Han menade i stället att bestraffning var ett ineffektivt sätt att kontrollera beteende på. Bestraffning gav endast upphov till beteendeförändring på kort sikt och det resulterade snarare att subjektet undvek det bestraffande stimulit. Fängelse är ett bra exempel på denna företeelse, om fängelse var effektivt skulle det inte finnas någon kriminalitet på grund av att risken att åka fast är så stor. I realiteten så blir brottslingar bättre på att undvika att åka fast i stället för att sluta att vara kriminella. Positiv och negativ förstärkning är sålunda ett mer effektivt sätt att få till stånd beteendeförändring.

 

Skinner menade att förstärkning av vissa beteenden sker därför att dessa beteenden är viktiga för individens överlevnad medan andra inte är det. Förstärkningen beror helt på beteendets betydelse för individens överlevnad och inte på känslorna som väcks av det. Enligt Skinner skulle det alltså gå att förklara allt beteende genom att man för varje individ identifierar vilka stimuli som troligen aktiverar vissa responser och vilka konsekvenser de beteendena har.

 

Inom förstärkningsteorierna går det även att skilja på genetiskt betingade beteenden hos samma art. Antingen förstärks vissa anlag genom urval under biologisk utveckling eller så förstärks beteenden hos individer därför att de gynnar överlevnad i den aktuella miljön eller situationen.

 

Kognitiva perspektivet och behaviorismen

I slutet av 1970-talet försökte man sammanlänka behaviorismen och kognitivismen. I stället för att beteendet endast är responser på yttre stimuli om Skinner menade ingår även kognitiva processer i beteendet. Förutom miljön borde även påverkan från vad vi har i vårt minne spela roll och göra vårt beteende mer aktivt. Exempelvis torde det vara så att vi själva tillåts påverka vår inlärning med vårt eget tänkande och att vi genom att observera andras beteende kan lära oss saker om omgivningen. Kognitivismen menar att man kan bearbeta den stimuli vi mottar och på så sätt i viss utsträckning kontrollera vårt beteende.

 

 

Behaviorismen och skolundervisningen

Skinner hade en stor inverkan på inlärandet under andra halvan av 1900-talet. Man ansåg att Skinners förstärkningsprincip var en tydlig förklaring till hur beteenden formas. Det kan förklaras av att det tidiga 1900-talets metoder för att lära ut handlade om hård bestraffning. Det behavioristiska perspektivet fokuserar på människors lärande, beteende och möjlighet att styra beteende. Synen på inlärning enligt perspektivet förändrande uppfattningen om hur man tar in information. Oavsett förutsättning och bakgrund kan varje person lära sig avancerade beteenden.

 

Behaviorismens stora inflytande i skolundervisningen berodde på att den var mer konkret och inte lika spekulativ som andra teorier och var därför mer lovande för undervisningen. Baren fick läsa texter och svara på frågor utifrån texter och om de svarade fel fick de gå tillbaka och läsa stycket igen för att sedan försöka svara, medan vid rätt svar fick de beröm. Förstärkningsprincipen kommer således till uttryck i skolundervisningen genom beröm från läraren eller annan typ av belöning. Skinners mål för undervisningen är att inlärningen är formad, konsekvenserna ska leda till att den studerande styrs mot det förutbestämda slutmålet.

 

Tidigare så hade elever inte en aktiv roll i klassrummet utan det var lärarens uppdrag att mata eleverna med information och kunskap. I dagens undervisning har elever en aktiv roll för att lära sig och lärarens jobb är att stödja eleven i lärandet. Skinners förstärkningsprincip och utsläckning lever kvar i många former i dagens undervisning.

 

Läraren har en viktig roll inom undervisningen och förstärker ett beteende medvetet eller omedvetet. Medveten förstärkning kan som diskuterat vara då läraren ger beröm när eleven utför något bra eller ge ett straff när eleven gör något som inte är önskvärt. Ett beteende lärs in snabbare när förstärkning ges efter varje korrekt respons. Forskare har sett positiva inlärningsresultat då en lärare medvetet och under god avvägning berömmer studerande. Beröm fungerar bäst när det kopplas specifikt till det beteendet som ska förstärkas och berömmet måste vara trovärdigt.

 

Inre, yttre motivation och belöningar

I samband med behaviorismen och läran om operant betingning bör man även ta upp inre och yttre motivation. Definitionen av motivation är svår att förklara men det är något som ger oss skäl till att bete oss på ett visst sätt. Det kan beskrivas som ett inre tillstånd som skapar, kontrollerar och sköter beteenden. Det är personens vilja att genomföra vissa handlingar medvetet eller omedvetet.

 

Inom behaviorismen förstår man motivation genom att analysera belöningar och incitament inom undervisningen. Om läraren ger en belöning som konsekvens av ett uppvisat beteende skapas motivation. Om en händelse eller ett objekt däremot stimulerar eller avskräcker ett beteende hos en individ så rör det sig om incitament. Läraren kan således motivera elever genom belöningar eller bestraffningar som till exempel guldstjärnor, betyg eller minuspoäng vid oönskat uppförande.

 

Man pratar om två olika sorters motivationer, inre och yttre motivation. Den inre motivationen handlar om människans egen benägenhet att genomföra saker och utmaningar. Inre motivation kommer till uttryck hos elever som genomför aktiviteter att de upplever dem som intressanta, roliga och utmanande. Det är tillfredsställande för eleverna att de få deltaga, engagera sig och få utveckla sin egen kompetens. Yttre motivation handlar om att människan inte utför en handling eller aktivitet för att den vill utan för vad handlingen eller aktiviteten ger för konsekvenser. Om den yttre motivationen dominerar en individs handlande kommer det resultera i att självaste aktiviteten blir ett medel för att nå målen. Lärare reglerar elevernas yttre motivation i undervisningen genom belöningar och straff. Nackdelen med att yttre motivationen är avgörande för eleverna är att deras förmåga att ha kontroll över sitt eget beteende kan försvagas.

 

Operant betingning handlar bland annat om att belöningar är ett effektivt sätt för att förändra en individs beteende. Problemet med belöningar är att det efter en tid kan uppstå en viss mättnad hos eleverna. Belöning måste ges i direkt anslutning till ett beteende eller vid ett senare tillfälle om läraren och eleven bestämt det. Viss forskning menar att belöningar i undervisning kan påverka elevers inre motivation negativt. Forskningen menar detta eftersom eleverna då arbetar få bekräftelse och belöning, vilket gör att de då motiveras av den yttre motivationen. Om belöningarna som ges inte innehåller information om uppgifterna som eleverna utför kan det ha en stor negativ inverkan på den inre motivationen eftersom det upplevs kontrollerande i stället för informerande.

 

Nackdelar med behaviorismen

För många är det uppenbart att man ger belöning när någon gör något man tycker är bra. Förhoppningsvis kommer personen att upprepa beteendet. Belöningar görs i syfte att påverka beteenden, men frågan är om det finns några risker med att använda sådana metoder.

 

  • Det finns vissa problem med att använda belöning för att påverka ett visst beteende. Metoden är nödvändigtvis inte dålig men den är i många situationer svåranvänd. För att belöning ska fungera måste det vara tydligt vilka kriterier som ska vara uppfyllda för att en belöning ska delas ut. Målen måste gå att uppnå och i många fall går det att tillsammans med patienten utforma hur belöningarna ska se ut.
  • Många som är skeptiska mot det behavioristiska perspektivet menar att man förenklar människan och att det saknar djup i förklaringarna. Människan är inte en maskin och genom att konstruera människans personlighet utifrån miljön och inte ta hänsyn till människans utvecklade tankebanor får man inte en rättvis bild på hur personligheten fungerar.
  • Genom att tillämpa perspektivet försöker man få mätbara resultat när det i praktiken är omöjligt eftersom människor inte befinner sig i laboratorier. Människors handlingar och personlighet går inte att mäta eftersom beteendet är komplicerat och förklaras av fler metoder än vad perspektivet tillhandahåller.
  • Perspektivet menar att alla beteenden är inlärda och går att ändra på, men saknar mer djupgående analys. Genom att fokusera på konsekvenserna tar man inte reda på orsaken till problemet och kan således inte hitta en långvarig lösning.

 

Avslutningsvis

Operant betingning handlar om positiv och negativ förstärkning, samt bestraffning. Man använder sig av operant betingning när man vill att en individ ska uppnå ett beteende eller sluta med ett icke-önskvärt beteende. Det handlar om att den yttre miljön påverkar människan till att fortsätta med ett visst beteende eller inte. Beroende på vad för konsekvens som lämnas på beteendet kommer man att bli mer eller mindre benägen att fortsätta med beteendet. Enskilda individer lär sig alltså att bete sig på ett visst sätt då de har haft påverkan från omgivning. Skinners forskning fokuserar på hur vi påverkas av dessa konsekvenser och menar att utröna vad det är som styr ett beteende.

 

Skinners modell har idag betydelse inom kognitiv beteendeterapi. Skinners förstärkningsteori handlar om hur människor lär oss och hur människor formas. Operant betingning är alltså något som påverkar hur människan beter oss. Inom kognitiv beteendeterapi använder man i vissa fall denna förklaring varför vissa personer utför problematiska eller icke-problematiska beteenden. Vid KBT-behandlingen försöker man kartlägga den operanta inlärningen, för att förstå hur problemet uppstått och fortsatt men även för att se vad som behöver ändras. Man försöker förstå hur en nyinlärning till andra beteenden ska ske.

 

Operant betingning är alltså en del inom psykologin som alla människor har varit i kontakt med någon gång. Antingen i inlärningen på skolan eller aktivt när man lärt ut till andra. Oavsett hur man har varit i kontakt med perspektivet går det att konstatera att denna del av psykologin förklarar till stor del hur vi lär oss men även hur miljön påverkar vår personlighet och vårt beteende.