Många gånger kan vi människor fastna i ett beteende som kan behöva ändras på grund av någon anledning. Det kan exempelvis vara hur vi beter oss eller hur vi tänker och planerar. Det kan vara i vardagslivet eller i arbetslivet, skolvärlden eller i relation till andra/sin omgivning.
Ett beteende kan många gånger ändras av antingen positiv förstärkning eller negativ förstärkning och som kortfattat handlar om belöning kontra bestraffning.
I denna artikel kommer fokus att ligga på den förstnämnda, positiv förstärkning. Positiv förstärkning kan appliceras inom de allra flesta områden, så som barnuppfostran, skolverksamhet och arbetsplatser för att nämna några.
Vad är positiv förstärkning?
Positiv förstärkning handlar alltså om belöning. Genom att uppmuntra ett önskat beteende med en belöning blir mottagaren mer motiverad och dedikerad till att fortsätta med det beteende som blir belönat.
Det har exempelvis oftast även en positiv effekt på det arbete anställda utför på en arbetsplats. Belöningen bär med sig uppskattning och bidrar vidare till en sund arbetsmiljö. Många beteendeforskare menar just att det finns två typer av positiv förstärkning, belöning och uppskattning.
Ett enkelt tack kan många gånger räcka för att en individ ska känna sig uppskattad. Men det är trots allt bättre att vara specifik och lägga till vad det är man tackar för, exempelvis ett väl utfört arbete.
Positiv förstärkning bör ges så fort som möjligt i relation till det önskade beteendet för att ha så bra effekt som möjligt.
Ibland går det även att baka in kritik i den positiva förstärkningen, artikulerat på ett sätt där tonvikten ligger på det som är bra men även inkluderar det som är mindre bra. Positiv förstärkning ökar alltså individens vilja att prestera. På ett företag eller i ett projekt handlar positiv förstärkning nästan uteslutande om konstruktiv feedback och återkoppling.
Behaviorismen
Behavioristerna anser att människan är ett oskrivet blad när vi föds, och att det sedan är vår miljö och våra personliga erfarenheter som sedan fyller detta blad med text.
Behaviorism är en vetenskaplig psykologisk inriktning där man inriktar sig på beteende och inlärning. Mannen som ligger bakom behaviorismen heter John B. Watson (1878-1958) och han var en amerikansk psykolog vid John Hopkins University mellan åren 1908-1920.
Ivan Pavlov
Behaviorismen har sin grund i den så kallade komparativa psykologin där Ivan Pavlov (1849-1936) var framstående.
Du har kanske hört talas om Pavlovs hundar?
Ivan Pavlov var en rysk fysiolog och pedagog och han är som mest känd för sitt experiment med så kallad betingning. Pavlov noterade nämligen att hans hundar började att producera saliv varje gång han skulle servera dem sin mat, en så kallad obetingad reflex enligt honom som endast handlade om stimuli. Maten blev då alltså ett obetingat stimuli för hundarna som ledde till att de började att producera saliv. Men detta beteende är något som följer med hundarna i deras DNA, det är inget inlärt beteende. Nu bestämde sig Pavlov för att göra ett experiment där han några sekunder innan han serverade maten lät en speciell ton ljuda på exempelvis en stämgaffel. Detta upprepade han sedan inför varje måltid. Så småningom krävdes det faktiskt endast denna signal för att hundarna skulle börja utsöndra saliv.
Pavlovs slutsats av det här blev att detta är en betingad reflex som går att lära in, medan den första reflexen var en så kallad obetingad reflex som följer med arten i evolutionen. Idag använder man begreppet ”Pavlovs hundar” när man syftar på någon som reagerar i en situation utan att först kritiskt tänka efter.
Behaviorismen och positiv förstärkning
Behaviorismen handlar alltså om inlärda beteenden vilket positiv och negativ förstärkning också gör. Det handlar alltså om en form av betingning när man använder sig av positiv eller negativ förstärkning för att skapa ett visst beteende.
Exempelvis kan det vara att din chef ger dig positiv feedback på ditt arbete, detta leder till att du nästa gång gör ännu bättre ifrån dig utan att din chef ens behöver lägga sig i ditt arbete. Du blir motiverad att göra nästa uppgift ännu bättre och din chef har fått dig att bli en mer självständig, motiverad och effektiv medarbetare.
Men det är ju inte direkt så att din chef går runt och funderar på hur hen ska använda psykologiska metoder för att förändra beteenden på arbetsplatsen. Det är något som allmänt känt att det fungerar som en morot för en medarbetare att få uppskattning och beröm.
Men sedan finns det sammanhang där man aktivt använder sig av denna beteendepsykologi för att behandla exempelvis en fobi eller liknande. Detta kan du läsa mer om längre ned i artikeln under rubriken ”Kognitiv beteendeterapi”.
Negativ förstärkning
Motsatsen till positiv förstärkning heter negativ förstärkning och består av bestraffning för att få ett önskat beteende.
Det kan exempelvis röra sig om att få en utskällning ifall man kommer för sent till ett möte eller ett avdrag för något man inte utfört eller en bot för att ha överskridit hastighetsgränsen.
Negativ förstärkning kan vara effektivt många gånger men i jämförelse med den positiva förstärkning är resultaten inte lika hållbara eller motiverande när det kommer till arbetsplatser. I väldigt många fall agerar en individ på ett visst sätt för att slippa bestraffning eller obehag men utan att vara motiverad, eller många gånger utan att må bra av beteendet.
Feedback – ledarens möjlighet att ge positiv förstärkning
Feedback är en viktig aspekt av den positiva förstärkningen och betyder att man avstämmer och ger en återkoppling på något som utförts. På en arbetsplats exempelvis, kan chefen på ett väldigt enkelt sätt motivera och visa uppskattning för sina anställda. Detta görs bäst genom återkoppling, feedback och uppskattning. Chefen återkopplar först till det arbete som utförts så att personen i fråga vet vad det gäller. Sedan ger chefen positiv feedback där den anställda får höra vad hen har åstadkommit och på vilka sätt och till sist visar chefen sin uppskattning, verbalt eller ibland med någon typ av bonus.
Den positiva feedbacken som ges bör även vara konstruktiv. De allra flesta människor mår bra av att kunna utvecklas och detta syns tydligt på de arbetsplatser där företaget genomsyras just av positiv förstärkning, återkoppling och feedback. Ett företag som saknar positiv förstärkning kan många gånger förlora viktiga anställda som drivs av att utvecklas om de inte motiveras eller får någon uppskattning. Det är därför viktigt att veta hur feedback skall ges. När feedbacken skall innehålla negativa inslag kan det många gånger vara bra att använda sig av 7-stegs modellen:
- Utan att generalisera eller fördöma påpeka ett beteende, handling eller en situation
- Redovisa för hur beteendet, handlingen eller situationen påverkar dig som chef
- Tydliggöra varför beteendet, handlingen eller situationen just påverkar dig som chef
- Lyssna aktivt på den anställdes svar
- Redogör för hur du vill att beteendet, handlingen eller situationen ska ändras
- Förklara hur förändringen/arna skall lösa problemet
- Lyssna aktivt på den anställda och nå en gemensam lösning eller plan
Sandwich-modellen är en annan metod som kan användas för att ge positiv förstärkning i situationer som innehåller något som behöver ändras. Då handlar det om att först ge positiv feedback, sedan negativ feedback och sedan positiv feedback igen. Det är dock viktigt att den negativa feedbacken är konstruktiv för att få bäst effekt. Med den konstruktiva feedbacken eller kritiken kommer förvirring om det är otydligt formulerat. Chefen bör belysa situationen på ett positivt sätt men samtidigt säga hur hen vill ha det och vilka förändringar som leder dit.
Ligger fokus enbart på positiv förstärkning kan en chef ofta blunda för mindre negativa aspekter eller mindre problem. Har situationen eskalerat och problemen blivit kumulativa måste konflikthantering appliceras för att så fort som möjligt återställa normen.
Kan även appliceras på djur
Den positiva förstärkningen kan appliceras inom många områden. Exempelvis inom skötsel och hantering av bland annat husdjur. Den allra vanligaste positiva förstärkningen handlar då om hunden för oss. Man börjar exempelvis tidigt med en valp, belönar valpen när den gör sina behov utomhus och när den ska lära sig att gå lydigt i koppel, sitta fint eller komma när man ropar på den. Hunden belönas då oftast med nåt gott, som hundgodis eller något liknande.
Hundar som tränas för att exempelvis jobba med polis eller tull, får en annan typ av positiv förstärkning. Här byter man oftast ut hundgodiset mot någon form av leksak. Varje gång hunden exempelvis nosar rätt på ett paket innehållandes något olagligt får den leka med sin favoritleksak. Men det är inte bara positiv förstärkning som används utan många gånger används negativ förstärkning. Det går dock att se ganska tydligt att hundar som fått positiv förstärkning oftast verkar lyckligare, gladare och är snällare än hundar som fått negativ förstärkning. Hundar som används inom skydd och vakt får oftast både positiv och negativ förstärkning.
Kognitiv beteendeterapi – KBT
Kognitiv beteendeterapi förkortat KBT, är en blandning av kognitiv psykoterapi och beteendeterapi med fokus på inlärning. Inom den här teorin arbetar man efter att alla beteenden någon gång har lärts in. Vill man då ändra på detta beteende måste man alltså lära om, och det är här KBT kommer in i bilden. Inom KBT arbetar man mycket med positiv förstärkning för att förändra en individs beteende. Det kan exempelvis handla om att komma över en fobi, eller ett trauma.
Din fobi kan till exempel härstamma från en klassisk betingning där du vid något tillfälle blivit skrämd av något, vilket leder till att du senare alltid kopplar ihop den situationen med något obehagligt. Att ha en fobi är något som kan lamslå en person och försvåra livet. När det har gått så pass långt är en bra idé att ge KBT en chans. Genom att successivt arbeta med positiv förstärkning steg för steg, kan patienten sakta men säkert lära in ett nytt beteende och bli av med sin fobi. Ofta handlar det om att utsätta sig själv för det som är obehagligt (antingen på egen hand eller under professionell handledning av en KBT-terapeut) och på så sätt lära om sig att det faktiskt inte är så läskigt.
Barnuppfostran och positiv förstärkning
Alla föräldrar vet att det ibland kan vara svårt att behärska sig när barnen bråkar eller har fått ett utbrott. Ibland vill man kanske bara skrika åt sina barn att vara tysta och lägga av. Men ofta fungerar detta inte jättebra som uppfostringsmetod.
Att skrika på sitt barn för att förändra ett beteende blir negativ förstärkning, barnet kanske blir rädd för att göra samma sak nästa gång eftersom mamma eller pappa blev så arg.
Men om detta används för mycket kan det istället leda till andra problem längre fram i livet, så som dålig självkänsla och svårigheter att hantera konflikter och diskussioner.
Det är ofta mycket mer effektivt och mindre ansträngande för dig som förälder att använda positiv förstärkning i din barnuppfostran. Du slipper höjda röster och dålig stämning. Ett exempel som vissa psykologer använder sig av när det gäller barn som uppvisar aggressiva beteenden kommer här:
- Berätta för barnet att ni ska leka en lek som går ut på att föräldern säger till sitt barn att hen inte får titta på TV, även om hen vill titta på TV.
- Uppmuntra barnet till att bli arg.
- Barnet får dock endast bli arg på ett villkor, och det är att hen absolut inte får slå någon.
- Om barnet klarar detta ska hen få en poäng synligt någonstans på en tavla till exempel.
- Efter utbrottet ska barnet få poängen och beröm i stil med ”Oj, vad duktig du var nu! Det trodde jag aldrig att du skulle kunna göra!”
- Nästa steg blir en utmaning där föräldern säger till barnet att hen inte tror att barnet kan göra det där en gång till…Nu kan man också ändra villkoren och lägga till ytterligare en del så som att barnet inte får kasta sig på marken i protest.
Och så här fortsätter man sedan att repetera denna övning tills barnet inte längre känner behovet av att slåss eller kasta sig på golvet och vara besvärlig. Till slut har man alltså lyckats med att förändra barnets dåliga beteende genom att istället för att skrika och skälla, uppmuntra och använda positiv förstärkning.
Sammanfattning
Positiv förstärkning handlar om att belöna ett önskat beteende. Positiv förstärkning används inom många områden, det kan handla om att träna sin hund till att bete sig på ett önskat sätt. Hunden får då beröm och kanske hundgodis varje gång den gör som den ska. Positiv förstärkning är även väldigt framgångsrikt inom företag och organisationer. Genom att ge beröm och belöna känner sig de anställda på ett företag uppskattade. Detta leder i sin tur att de blir mer motiverade och får ökad arbetsmoral. Motivation och arbetsmoral smittar av sig och ganska snart är hela arbetsmiljön genomsyrad av trivsel och utveckling. Ett företag med dessa förutsättningar har lätt för att nå sina mål och fortsätta växa.
Den positiva förstärkningen på en arbetsplats ges bäst i form av feedback och återkoppling. Det bör vara tydligt vilket arbete den anställde får beröm för och varför. Skulle det behövas ge kritik måste den vara konstruktiv och väl inbakat i den positiva förstärkningen. Skulle enbart kritik ges handlar det då istället om negativ förstärkning som fokuserar på bestraffning, exempelvis en bot för felparkering eller avdrag på lönen för upprepad försening. En beprövad metod som inkluderar de båda förstärkningarna är Sandwich-metoden där den anställde först får beröm, sedan konstruktiv kritik och sedan beröm igen. En annan metod när konstruktiv kritik skall ges är 7-stegs metoden och ser ut som följande:
- ”Utan att generalisera eller fördöma påpeka ett beteende, handling eller en situation
- Redovisa för hur beteendet, handlingen eller situationen påverkar dig som chef
- Tydliggöra varför beteendet, handlingen eller situationen just påverkar dig som chef
- Lyssna aktivt på den anställdes svar
- Redogör för hur du vill att beteendet, handlingen eller situationen ska ändras
- Förklara hur förändringen/arna skall lösa problemet
- Lyssna aktivt på den anställda och nå en gemensam lösning eller plan”
Ivan Pavlov var namnet på den fysiolog/pedagog som forskade sig fram till betingad och obetingad reflex. Pavlov gjorde ett experiment med sina hundar där han förgrenade stimuli med positiv förstärkning genom att lära hundarna att ett visst ljud innebar att det var dags för mat. Man kan säga att behavorismen, som omfattar inlärda beteenden, är direkt kompatibel med både positiv och negativ förstärkning.
KBT som står för kognitiv beteendeterapi används flitigt av psykologer och terapeuter i dagens samhälle. Även inom KBT används positiv förstärkning för att få ett önskat beteende eller avbryta ett oönskat beteende. Många gånger kan det handla om trauman och fobier och behandlas många gånger med att utsätta sig för det som skrämmer, kombinerat med positiv förstärkning.
Inom barnuppfostran kan man tydligt att se att människan gått från negativ förstärkning till dagens mer mjuka uppfostran präglat av mestadels positiv förstärkning. Den negativa förstärkningen bär många gånger med sig rädsla och obehag och det önskade beteende sker på grund av just rädsla och en känsla av tvång. Positiv förstärkning motiverar istället lämnar ute det som skrämmer och skapar obehag och på detta sätt är det en mer hållbar och hälsomässigt bättre metod att använda.
