För att förklara vad som ingår i Maslows behovstrappa kan man först behöva lite bakgrund.
Behovstrappan utvecklades av Abraham Maslow under 1940-talet som en psykologisk teori som förklarar mänskligt behov.
På engelska beskrivs behovstrappan som en pyramid, vilket på många sätt är mer passande.
Den nedersta delen av pyramiden, alltså dess stabila bas, är de mer grundläggande behoven.
Den översta delen, toppen, består av självkänsla och självförverkligande.
Målet med denna text är att du som läser ska få en inblick i de olika delarna i Maslows behovstrappa och en övergripande koll på hur den funkar.
Vad är Maslows behovstrappa?
Maslows behovstrappa är en modell som används inom motivationsteori. Kort sagt kan man förklara den som en pyramid av behov där de mest basala behoven, av Maslow kallade ”bristbehov”, behöver vara uppfyllda innan man kan nå toppen av pyramiden och ens ”tillväxtbehov”.
De fem stegen
Behovstrappan delas in i fem delar där de första fyra, fysiologi, trygghet, gemenskap och självkänsla, kan kallas för bristbehoven. Enligt Maslow sker motivationen från dessa behov genom bristen på dem. Dessutom hänger själva motivationsgraden ihop med hur stor bristen är och hur länge den varat. Enkelt kan detta förklaras som att en person som inte druckit vatten på länge blir alltmer törstig ju längre den är utan vatten. Det översta behovet, självförverkligande, kallas i stället för tillväxtbehov. Till skillnad från de basala behoven så ökar motivationsgraden då ens tillväxtbehov blir mötta. Exempelvis kan en person som får uppskattning på något särskilt som denne tar sig an kommer att bli sporrad till att fortsätta.
Behoven kan vara flexibla
Från första början menade Maslow att behovstrappan i stort sett var helt rigid. De nedre behoven behövde vara uppfyllda för att de övre ens skulle komma på tal. Detta ändrade han dock åsikt om, och i senare texter uttryckte han att beroende på vissa omständigheter kan ett högre behov komma på tal för någon som inte ännu uppfylld ett lägre. Som exempel på detta kan man ta en konstnär, som helt utfattig och i total avsaknad av trygghet trots detta utövar kreativt självförverkligande. Denna person är alltså i avsaknad av basala behov men kan trots det vara verksam i behovstrappans topp. Ett annat exempel är en person som har större glädje i att utveckla sin självkänsla än att ha nära relationer. Denna typ av variation hos individer gör att behovstrappan inte är en så enkel modell som man kan tycka vid första anblick.
Multi-motiverat beteende
En annan viktig poäng då man talar om Maslows behovstrappa är att beteende ofta kan vara drivet av flera behov samtidigt. Det är sällan så att det endast är ett enda behov som är verksamt då vi blir motiverade till ett visst beteende, utan de samverkar och skapar på så sätt en ännu starkare motivation. Som ett exempel på detta kan man ta att en person som lagar god mat gör detta för att den är hungrig, men även för att förverkliga sig själv som en duktig kock. Denna typ av samverkan mellan behov som triggar en motivation kallas för multi-motiverat beteende.
