Jag-budskap: Nå fram med ditt budskap genom att prata i Jag-form

Att kommunikation människor emellan är komplex, och inte sällan resulterar i missförstånd och sura miner, är något som de flesta av oss har kännedom om. Sociala färdigheter är inte något man föds med, det tränar man upp från tidiga år genom att titta och lära av människor i sin omgivning, och att sedan applicera dessa förvärvade lärdomar i sina egna relationer till vänner, familj och kollegor. Även om daglig kontakt med andra människor tränar upp ens kommunikationsfärdigheter är det inte en nackdel att tillgodose sig med utökad förståelse kring konflikthantering och samtalsverktyg.

Jag budskap

 

Ett kommunikationsverktyg som fått ett rejält uppsving inom konflikthantering på senare år är så kallat jag-budskap, utvecklat och förklarat av Thomas Gordon under mitten av 1900-talet. Med hjälp av jag-budskap ökar chansen att människor lyssnar till vad man har att säga, risken för konflikter och missförstånd minskar samtidigt som man visar ett ansvarstagande för sig själv och sina känslor.

Vad är ett Jag-budskap?

Kommunikationsverktyget jag-budskap innebär i stort sett vad det låter som, helt enkelt att man pratar utifrån sitt eget perspektiv och med betoning på ordet jag. Det är ett sätt att uttrycka sig och ge feedback på ett respektfullt sätt samtidigt som man undviker att såra mottagaren eller orsaka onödiga konflikter. Jag-budskapet är en möjlighet att uttrycka sina känslor och sin upplevelse av en situation utan att för den sakens skull få mottagaren att känna sig attackerad. Detta tillvägagångssätt öppnar upp för förändring, och för att den andre personen lättare ska kunna ta till sig av informationen. Inom interpersonell kommunikation framhävs att de flesta påståenden som innefattar talarens tankar, känslor och värderingar, och där fokus ligger på talarens egna upplevelser kan definieras som ett jag-budskap. Motsatsen är (inte så förvånande) du-budskap, vilket innebär att man pratar med betoning på mottagaren, alltså den person som man riktar sin kritik mot.

Bakgrund

Trots att jag-budskapet som kommunikationsverktyg har fått ett rejält uppsving under senare års konfliktteorier så är det en teoretisk modell som myntades redan på 1960-talet. Det var den amerikanske psykologen Thomas Gordon som började formulera begreppet när han arbetade med terapi riktat mot barn och unga. Thomas Gordon (11 mars, 1918 – 26 augusti, 2002) var en amerikansk, internationellt framstående psykolog. Han var känd för sina kunskaper inom kommunikationsfärdigheter och metoder för konflikthantering, inom vilket han undervisade allt från chefer till säljare och skolungdomar i.

Gordon studerade relationer och vad som fick dessa att fungera eller inte, i vilket han noterade att relationens huvudsakliga kommunikationsstrategier är de avgörande nyckelfaktorerna. Han bestämde sig för att börja lära ut välfungerande metoder och strategier i konflikthantering med syfte att förbättra människors relationer hemma, på arbetet och i skolan. Förutom jag-budskapet innehåller Gordons metodrepertoar även aktivt lyssnande och No-Lose Konfliktlösning. Han har bland annat spridit sina teorier som konsult, på föräldrakurser och genom böcker. Hans skrivna verk Parent Effectiveness Training har översatts till 33 språk och sålt i över 5 miljoner exemplar.

Definition av konflikthantering

Konflikt som begrepp definieras ofta som när en vilja, önskan eller behov möter motstånd. Ofta uppstår konflikter på grund av bristande kunskap om andra människors reaktioner och hur man ska framföra sitt budskap på ett lösningsorienterat sätt. Med konflikthantering åsyftas de metoder och processer med syfte att på ett fredligt sätt hantera och lösa konflikter på. Det handlar ofta om att försöka gå från att slåss för den sista kakan till att dela på den. Konfliktlösning indikerar istället om att skifta från motstånd till medkraft, det vill säga om att gå från destruktiv energi till konstruktiv energi. Konflikthantering och konfliktlösning är med andra ord inte synonymer, även om det första ofta är en förutsättning för det senare.

Konflikter upplevs av många som ett väldigt laddat begrepp, och något som man försöker undvika till varje pris. Men konflikter innebär i de allra flesta fall inte större bråk eller uppbrutna relationer. Faktum är att det flesta av oss, åtminstone de som dagligen kommer i kontakt med andra människor på ett eller annat vis, stöter på konfliktsituationer regelbundet. Många av dessa situationer passerar relativt smärtfritt utan att det reflekteras märkvärt över dem. En konflikt kan nämligen yttras i allt från världskrig till att två personer är oeniga om vad man ska laga till middag. De behöver därför inte alltid innebära fara, istället kan en konflikt vara något positivt som kan resultera i en önskad förändring.

Vad jag-budskapet är bra för

I kommunikationen människor emellan har jag-budskapet tre huvudsakliga syften:

  • Att visa att man tar ansvar för sig själv och sina känslor
  • Att få mottagaren intresserad, snarare än att försätta denne i en försvarsposition
  • Att visa respekt

Genom att använda sig av jag-budskapet flyttar man fokus från mottagaren till att istället handla om den som talar. På så vis tar den som talar ansvar för att identifiera och formulera sina egna känslor och hur dessa orsakats av situationen och den andre personens beteende. Man visar att man inte automatiskt antar att de upplevda känslorna, exempelvis irritation eller missnöje, nödvändigtvis beror på någon annan än sig själv. Detta tenderar att göra mottagaren mer intresserad av vad man har att säga, samtidigt som det tillåter mottagaren att öppna upp sig för att kunna ta emot viss kritik eller feedback på ett så konstruktivt sätt som möjligt. I bästa fall kan mottagaren själv identifiera problemet i sitt eget beteende, vilket både är den bästa grunden för förändring samt den smidigaste lösningen för alla inblandade.

Motsatsen skulle vara att mottagaren känner sig attackerad och försätter sig i en försvarsposition där de egna intressena – och möjligtvis den egna stoltheten och värdigheten – skyddas till varje pris. Denna reaktion är ofta resultatet av att ett du-budskap har använts för att lyfta kritiken, alltså där denna formulerats i termer av hur den andre agerat fel och borde förändra sig. Att ta emot feedback på detta sätt kan upplevas skrämmande och ibland även hotfullt eftersom det är den egna personen som blir ifrågasatt. De flesta är medvetna om hur smärtsamt det kan vara att få insikt om sina fel och brister, och vad dessa tillkortakommanden kan orsaka för andra människor. Framförs budskapet på ett sätt som orsakar för mycket smärta har människor en benägenhet att sluta sig helt, och en förändring kan i och med det vara omöjlig även i det långsiktiga perspektivet. Av denna anledning är jag-budskapet en bra strategi att använda sig av för att lägga fram anmärkningar, eftersom fokus flyttas från mottagaren som därmed kan känna sig mindre hotad och ifrågasatt. Jag-budskapet är en åtgärd för att öppna upp för förändring, men också ett sätt att visa respekt för mottagaren.

Motsatsen till jag-budskap

Gordon menar att ett du-budskap visserligen kan ha större påverkan på mottagarens beteende än ett jag-budskap, eftersom det kan uppfattas mer kraftfullt och personligt. Samtidigt, menar Gordon, kan kritik framfört med fokus på mottagarens beteende – snarare än vad detta beteende orsakat för känslor hos dig som talare – vara en svår process att ta emot. Konsekvenserna riskerar att leda till en sprucken eller försämrad relation, som i många fall kan vara svår att reparera på nytt. Är man rädd om relationen i vilken man vill lyfta ett problem kan jag-budskapet vara att föredra även om förändringarna sker långsammare eller i mindre skala.

Du-budskapet innefattar oftast någon form av skuldbeläggning, åtminstone kan det lätt uppfattas så för mottagaren. Kritik formulerad utifrån motpartens oönskade beteende riskerar också att innehålla fördömanden, vilket tyvärr sällan leder till en positiv respons och motivation till att lösa problemet. Du-budskapet hindrar en dynamisk och konstruktiv kommunikation mellan parterna, och kan i värsta fall rentav försämra situationen.

För att inte riskera att hamna i du-budskapsformuleringar är det viktigt att försöka undvika ordet ”du” överhuvudtaget när kritiken ska framläggas. Undvik exempelvis att säga ”Jag vill att du…” eller ”Jag blir ledsen när du…” eftersom det riskerar att trappa upp konflikten eller försätta mottagaren i en försvarsposition. Detta är ett vanligt nybörjarmisstag när man precis börjat applicera metoden, och något att vara lite extra uppmärksam på. Fokusera istället på den egna upplevelsen och att uttrycka budskapet så neutralt och sakligt som det är möjligt.

I vilka situationer används jag-budskap?

De flesta har någon gång befunnit sig i en situation där en eller flera andra personer har agerat på sätt som vi inte har uppskattat. Kanske är det rentav så att du känt dig kränkt, förnedrad eller orättvist behandlad av hur andra människor valt att hantera situationer som du berörs direkt eller indirekt av. Att markera mot människors beteende är i många fall en riktig nagelbitare och kan ge upphov till obekväma känslor, både för den som tar upp problemet och för den som blir kritiserad. Det leder inte sällan till att de oönskade känslorna ignoreras och att problemet sopas under mattan. Dessvärre är detta sällan en hållbar lösning, åtminstone inte de gånger då problemet är återkommande, eller när personen som gett upphov till de negativa känslorna är någon i ens närhet. Istället kan konsekvensen av en aldrig uttalad felbehandling leda till ytterligare grämelser och att det till slut kommer upp till ytan i form av bråk, som inte sällan tenderar att handla om helt andra saker än själva ursprungsproblemet. Outtalad kritik riskerar också att leda till att personen i fråga inte blir medveten om vilka signaler som sänds ut i samband med ett visst beteende, och att detta beteende därmed fortsätter obehindrat. I situationer där man vill ta upp ett problem eller ge konstruktiv feedback till en person, utan att denne hamnar i försvarsposition eller blir sårad, kan jag-budskap vara en utmärkt kommunikationsstrategi att använda sig av.

Jag-budskap är därutöver ett välanvänt kommunikationsverktyg när det kommer till konfliktlösning, eftersom det öppnar upp för konstruktiva samtal där alltför hårda formuleringar kan undvikas, till förmån för en lösning där alla inblandade blir nöjda. Det är ytterst sällan en ännu inte påbörjad konflikt trappas upp av att ena parten använder sig av jag-budskap. Istället kan redan hetsiga situationer lugnas av ett sådant kommunikationssätt.

Känslomässiga rektioner på jag-budskap

En studie gjord i Hong Kong visade att barn, vars mammor använde jag-budskap för att förmedla missnöje mot barnets beteende, var mycket mer mottagliga för kritiken och för förändring än de barn vars mammor använde ett mer kritiserande du-budskap. I ytterligare en studie fick ungdomar självvärdera sina känslomässiga reaktioner på jag-budskap och du-budskap som riktades mot dem. Det visade sig att du-budskapet upplevdes mer sårande och orsakade fler arga känslor.

Hur man använder jag-budskap

Det kan vara en rejäl utmaning att lyfta kritik på ett bra sätt, i många fall riskerar man att låta alltför aggressiv eller ansvarslös i förhållande till sin egen del i problemet. Tack och lov så är jag-budskap en simpel metod, som är lätt att lära sig och använda. Till största del handlar det om att uttrycka sig i första person singular, alltså utifrån sig själv som talare. Utöver det krävs ett avskalat fokus mot det huvudsakliga problemet, undvik att sväva ut alltför mycket eller dra in andra oförrätter som du tycker personen har orsakat tidigare. Den sista beståndsdelen i jag-budskapet är känslobaserat, det vill säga, när du lyfter kritiken ska du berätta vilka känslor den andre personens beteende har gett uppkomst till hos dig.

Det finns ett par smarta tips man kan använda sig av när man ska framlägga kritik formulerat genom jag-budskap. Till att börja med kan det vara en god idé att undvika ordet ”att”, eftersom det allt som oftast riskerar att följas av ett ”du”, och att fokus oundvikligen flyttas till mottagarens beteende istället för vad detta beteende gett upphov till för känslor hos dig. Undvik därutöver att låta arg eller irriterad, se istället till att hålla dig lugn och saklig. Se till att inneha en god kroppskontroll, språket som kroppen utstrålar ska uttrycka samma budskap som det som formuleras i ord. Exempelvis kan det ge dubbla signaler att berätta att man känner sig sårad samtidigt som man viftar hetsigt med armarna eller knyter ihop händerna hårt. Sist men inte minst: fördöm inte mottagarens beteende. Detta tenderar att flytta bort fokus från dina känslor och den förändring du önskar se. Genom att fokusera på de egna känslorna ökar möjligheten för en positiv respons hos mottagaren. Denne kanske rentav ser det som sin uppgift att hjälpa till och identifiera grunden till problemet och att slutligen lösa det.

Glöm inte att lyssna

Även om jag-budskapet, till skillnad från du-budskapet, har en benägenhet att öppna upp för förändring så kan även konstruktiv kritik vara svår att ta emot. Större förändringar kräver ofta mer tid, och förståelse från omgivningen kan ibland vara avgörande. Det betyder att lyssnandet är en viktig aspekt att ta hänsyn till för att konflikten ska lösas så effektivt som möjligt. Visa ödmjukhet inför att mottagaren kan ha relevanta anledningar till sitt beteende, kanske finns det även viss kritik som kommer riktas mot dig? I dessa fall är det viktigt att vara mottaglig, och att visa en vilja att ta ansvar för sitt eget beteende och de känslor som det kan ha orsakat hos mottagaren. Var även uppmärksam på att fortsätta använda jag-budskap när det är din tur att tala igen, även om mottagaren valt att formulera sig genom ett du-budskap.

Jag-budskapets tre beståndsdelar

Jag-budskapet brukar byggas upp i tre efterföljande beståndsdelar som kan vara bra att ha i rockärmen när det är dags att lägga fram konstruktiv kritik. Beståndsdelarna behöver inte uttryckas i en specifik ordning, det viktiga är att allt kommer med. Dessa tre delar är:

  • Känsloyttring – Formulera vilka känslor som uppkommit på grund av situationen. Exempel: ”Jag känner mig sårad…”.
  • Orsak – Formulera vad det är i den andre personens beteende som gett upphov till de oönskade känslorna. Exempel: ”… av att jag skrivit nästan hela rapporten…”.
  • Önskan eller behov – Uttryck hur den önskvärda situationen skulle se ut. Exempel: ”… och skulle gärna se att vi skriver det sista tillsammans.”.

Ett exempel på en vanlig fras som kan höras i relationer där två personer bor tillsammans är: ”Du går aldrig ut med soporna!”. Detta sätt att uttrycka sig låter passivt aggressivt, och kan riskera att mottagaren hamnar i försvarsställning och att en konflikt uppstår. Följden blir inte sällan att det efterföljande bråket handlar mycket lite om att du har behövt gå ut med soporna hela veckan, och snarare om andra oförrätter ni samlat på er under lång tid och som nu får tillfälle att tas upp. För att undvika ett sådant scenario kan jag-budskapet vare en smidig strategi att använda sig av när problemet med soporna ska lyftas. Istället för att fokusera på din partner, och att denne aldrig utför de överenskomna hushållssysslorna, försök istället att flytta fokus till dig själv och de känslor som den utebliva sophanteringen genererar. Säg exempelvis: ”Jag upplever att det oftast är jag som tar hand om soporna här hemma, och det har börjat göra mig lite irriterad. Jag skulle gärna vilja att vi delar upp ansvaret i fortsättningen.”. Genom att uttrycka sig på detta sätt ökar möjligheten för att mottagaren öppnar upp för samtalet istället för att känna sig anklagad. Tack vare jag-budskapet kan problemet tas upp på ett relativt smärtsamt sätt för alla inblandade parter, och resultera i en fungerande lösning.