Organisationsformer

Människor har länge organiserat sig för att på så sätt kunna uppnå någonting tillsammans som man på en enskild nivå som individ annars har svårt för eller i vissa fall inte kan uppnå på egen hand. Men vad som utgör en organisation kan skilja sig åt, beroende på vilken typ av organisation man tittar på och vems perspektiv man tittar från. Det finns nämligen en stor mängd olika organisationsformer. Dessutom så kan organisation dels syfta på ett skeende där delar, i de flesta fall individer, tillsammans uppnår en högre grad av sammanhållning eller samverkan.

Organisationsformer

 

Dels så kan organisation också syfta på en redan existerande grad av samverkan, vilket är vad den här artikeln framför allt fokuserar på. När organisationen rör en samverkan mellan just människor så brukar själva organisationen betraktas som en egen aktör, som i praktiken har mera tyngd än vad människorna har var för sig. Organisationen är på så sätt starkare än bara summan av de olika delarna, det vill säga starkare än summan av varje deltagare.

Därtill så kan en organisation också ha en egen identitet och även ett eget ansvar, och på så vis vara något av ett eget väsen, en egen organism. Samtidigt så är det värt att notera att organisationen inte kan existera på egen hand utan den är helt beroende av sina medlemmar.

Organisationen kan vara uppbyggd av en struktur där varje medlem har en viss roll och där de olika rollerna är samordnade till en viss grad. En person kan ha en eller flera roller, och personerna kan också vara utbytbara. En organisation måste dock inte alltid vara ett resultat av ett medvetet och mänskligt verk även om så oftast är fallet.

Definition av organisation

Här tittar vi på olika organisationsformer som alla bygger på en medveten samverkan mellan individer. Några av de vanligaste definitionerna för en organisation är följande:

  • En organisation är en samling av flera människor som gemensamt har tagit ett beslut att samverka tillsammans, där syftet är att kunna uppnå ett eller ett flertal olika mål. Målet eller målen i fråga är kända för alla medlemmar som ingår i organisationen.
  • En organisation är ett system som består av olika roller som binds ihop genom olika vägar för kommunikation för att på så sätt hjälpa individerna, det vill säga deltagarna, att tillsammans uppnå sina gemensamt bestämda mål.
  • En organisation är ett stabilt, målinriktat och medvetet samarbete mellan flera personer.

En hierarkisk eller platt organisationsstruktur

En organisation kan ha många olika former, men det finns framför allt två stycken olika grundstrukturer som en organisation kan ha. De flesta organisationer har nämligen antingen en platt struktur eller en hierarkisk struktur. När en organisation bildas så kan roller ofta tillfalla deltagarna ganska naturligt. Men huruvida organisation blir hierarkisk eller platt är inte alltid lika självklart, och dessutom är det heller inte alla gånger som processen är särskilt synbar. Ibland kan en organisations struktur befinna sig någonstans emellan en platt och en hierarkisk struktur, men det vanligaste är att man lutar över åt ett av hållen.

En platt organisationsform

När man talar om en platt struktur så är det framför allt distributionen av makt som man refererar till och att organisation är uppbyggd på ett horisontellt vis. I en platt organisationsform så är makten jämnt distribuerad över organisationens samtliga medlemmar, och det finns således ingen i gruppen som har mer makt, eller mandat, än någon annan medlem. En sådan här organisationsform karaktäriseras ofta av att en direktdemokrati råder i gruppen, vilket gör att en platt organisation många gånger känns både mer demokratisk och mer välkomnande för gamla såväl som för nya medlemmar.

På grund av att makten är utspridd över samtliga deltagare så kan en platt organisation ofta nå en mer informerad lösning när ett problem eller en kritisk situation uppstår. Det beror på att den relevanta kunskapen och kompetensen som krävs troligtvis finns nära till hands, eftersom att arbetet för att nå en lösning inte koncentreras till en mindre, stängd grupp av individer som försöker lösa problemet själva. I jämförelse med en hierarkisk struktur så kan en platt organisation ibland lättare fastna i sitt arbete, och stå kvar och stampa på samma ställe under en längre tid. Det beror på att utjämningen och decentraliseringen av makt och mandat kan leda till att arbetet i organisationen blir allt för abstrakt och därmed också ineffektivt.

När mandaten är utspridda så kan det nämligen vara svårt att veta vem som har ansvar för vad och vart man ska vända sig om man upplever att det finns ett problem inom organisationen. Processer och arbeten kan också bli försenade på grund av att alla deltagare i en platt organisationsform vill få sin röst hörd.

När arbetsledningen, kommunikationen eller samarbetet är horisontellt, som i en platt organisationsform, så betyder det i många fall att viktig information är lättillgänglig och att det finns ett konstant flöde av informationsutbyte mellan olika medarbetare men också mellan olika avdelningar. En platt organisation kan även existera inom en hierarkisk organisationsform, till exempel som en mindre projektgrupp på arbetsplatsen. Inom en sådan projektgrupp så bygger själva arbetet ofta på ett stort eget ansvar och ett nära samarbete för att kunna nå gruppens mål.

I en platt organisationsform så har man mera frihet, men med friheten kommer alltså mer ansvar och gruppen har gemensamt all kompetens och expertis som krävs för att kunna fatta diverse beslut.

Nya och mindre organisationer har ofta en platt struktur, särskilt i den inledande fasen när organisationen växer och organisationen generellt är mer informell. Allt eftersom att organisationen blir större och större och blir mer formell så kan olika hierarkiska struktur och system komma att utvecklas, för att på så sätt underlätta beslutsfattande.

Här är fördelarna och nackdelarna med en platt organisationsform sammanfattade.

Fördelar:

  • Beslutsfattande sker på ett demokratiskt sätt
  • Arbetet i en platt organisation bygger till stor del på tillit och intuition
  • Deltagarna känner sig ofta trygga och trivs bra genom att ha högt förtroende för varandra
  • I en platt organisation råder ofta en hög arbetsmoral
  • Det finns stor flexibilitet och en bred kunskapsbas

Nackdelar:

  • En platt struktur kan ibland göra att det är otydligt vart och till vem man ska vända sig med specifika frågor och problem
  • Om man inte har en fast position, vilken kan vara fallet i en platt struktur, så kan det leda till att man känner en viss otrygghet.
  • När det inte finns någon som har den exekutiva makten i en beslutsfattande process så kan konflikter ibland lättare uppstå emellan deltagarna
  • Även om all nödvändig kunskap och kompetens finns tillgänglig i en platt, decentraliserad organisationsform så kan det ta längre tid att ta ett beslut

En hierarkisk organisationsform

Motsatsen till en platt organisationsstruktur är en hierarkisk organisation. Den här formen är den vanligaste av de två typerna. I en hierarkisk organisationsform är makten strukturerad genom en pyramidform, vilket i praktiken innebär att makten är koncentrerad till toppen och att den allt eftersom minskar ner mot basen. I en hierarkisk organisation är makten ofta centraliserad till skillnad från i den platta organisationen som för det mesta är decentraliserad.

Det kan hjälpa till att snabbare fatta tuffa beslut vid en krissituation, men kan också innebära att man lättare tar felaktiga beslut på grund av att man har begränsad tillgång till kunskap och expertis. I den pyramidformade, hierarkiska organisationsformen så är makten uppdelad i olika nivåer, och deltagarna har ofta tydliga roller, positioner och fördelningar. I ett företag som har en hierarkisk organisationsform så syns denna struktur ofta tydligt, då chefen har ett maktövertag och kan delegera sin makt, ansvar och uppgifter nedåt i pyramiden.

En hierarkisk organisation drivs ofta mer effektivt än en platt organisation, eftersom att man frångår direktdemokratin och beslut tas med hjälp av färre individer. Det här kan leda till att en hierarkisk organisation känns mindre välkomnande och trivsam än den platta strukturen, som bygger mer på tillit och samarbete. Det kan dock råda mindre förvirring i den hierarkiska strukturen, när deltagarna vet vart man ska vända sig allt eftersom att olika typer av problem uppstår.

Här är en sammanfattning över för- och nackdelarna med en hierarkisk organisationsform.

Fördelar:

  • Det kan gå snabbare att ta viktiga beslut, när beslutsfattandet är koncentrerat till en mindre grupp personer.
  • Arbetet kan ske mer effektivt när uppgifter och roller är tydligt fördelade mellan organisationens deltagare.

Nackdelar:

  • En hierarkisk struktur inom organisationen kan kännas oförlåtande, ovälkomnande och odemokratisk.
  • Beslut som tas snabbt med hjälp av mindre grupp individer kan vara felaktiga, när den beslutsfattande processen inte inkluderar en bred kunskapsbas.

Olika organisationsformer

En organisation kan ha många olika former, och framför allt så beror formen på vilken funktion, sammansättning, struktur och målsättningar som organisationen har. Vilken nivå i samhället som en organisation opererar på kan också spela en viss roll för att avgöra vilken form en viss organisation har. Nedan följer exempel på några av de vanligaste organisationsformerna i samhället. En organisation kan tillhöra eller falla under en men också flera olika av dessa kategorier.

Politisk organisation

En politisk organisations yttersta mål är att få inflytande över en administrativ enhet i samhället. Den administrativa enheten kan finnas på lokal, regional, nationell eller internationell nivå. Målet kan också vara att kunna etablera enheten. En politisk organisation är uppbyggd av antingen fysiska eller juridiska personer. Den politiska organisationen grundas vanligtvis i en ideologi, vilken definierar hur man ser på exempelvis hur stort statens inflytande på medborgarna ska vara.

Internationell organisation

En internationell organisation kallas ibland också för en mellanfolklig organisation. I en sådan här typ organisation så existerar antingen medlemmarna i flera olika nationer eller så verkar organisationen över enskilda statsgränser. En internationell organisation kan vara av en mellanstatlig eller en icke-statlig typ.

En icke-statlig organisation

En icke-statlig organisation är obunden och inte knuten till en statlig makt. En sådan form av organisation kan ha ett eller flera antingen kommersiella eller ideella mål. På engelska kallas denna organisationsform för en Non-governmental organisation, och många känner nog till den vid förkortningen NGO. Många icke-statliga organisationer verkar över stats- och nationsgränser och är då en så kallad internationell organisation. De icke-statliga organisationerna är en viktig del av ett lands civilsamhälle, och kan få en konsultativ status av Förenta Nationerna (FN). Då blir organisationen ett remissorgan åt FN, vilket innebär att organisationen kan skicka sina delegater till olika internationella FN-sammankomster och -konferenser.

Mellanstatlig organisation

Den mellanstatliga organisationen är den andra typen av internationell organisation. I den här typen av internationell organisationsform så är medlemmarna olika stater världen över. Om ett land är en fullvärdig medlem så benämns de oftast som medlemsstater. Beslut som fattas i en mellanstatlig organisation är oftast enhälliga och det hör till ovanligheten att beslut tas och sedan får rättslig verkan mot en stats vilja. Exempel på kända organisationer av denna typ är FN och Europarådet.

Överstatlig organisation

I kontrast till den mellanstatliga organisationen, där beslut tas enhälligt och maktfördelningen är relativt platt, så överlämnar medlemsstaterna i en överstatlig organisation ifrån sig en del av sin suveränitet till organisationen. Det innebär att organisationen i sig är starkare än medlemsstaterna. Europeiska Unionen (EU) är ett exempel på en överstatlig organisation, som dock också har drag av mellanstatlighet.

Intresseorganisation

Intresseorganisationens syfte är att verka för sina medlemmars främsta intressen. Genom olika aktiviteter, så som exempelvis lobbyverksamhet, så ämnar intresseorganisationer till att påverka beslutsfattare för att ta gynnsamma beslut inom frågor som ligger organisationens medlemmar nära hjärtat. En intresseorganisation kan också arbeta ute i samhället där kampanjer och publikationer av olika slag syftar till att förändra allmänhetens opinion inom samma typ av frågor. Exempel på den här typen av organisation är hyresgästföreningar och fackföreningar.

Stiftelse

En stiftelse är en intressant organisationsform då den varken består av medlemmar eller ägare och som i sig självt är en juridisk person. Stiftelsen förvaltas av antingen en enskild förvaltare eller av stiftelsens styrelse. En stiftelse kommer till genom att en eller ett flertal juridiska personer avsätter en förmögenhet, vilken ska användas för ett specifikt ändamål. I styrelsens förordnande så anges hur förmögenheten ska användas framöver, vilken verksamhet som ska drivas och vem som är destinatör, det vill säga mottagare, av förmögenheten genom stiftelsens arbete. Tanken är att förmögenheten ska räcka till under en lång tidsperiod.

Ideell organisation

Den ideella organisationen är en typ av en icke-statlig organisation som har ideella och inte kommersiella mål. Verksamheten har alltså inga ekonomiska vinstintressen och den bedrivs helt och hållet på en frivillig basis för alla medlemmar. En ideell organisation kan se ut på många olika sätt när det kommer till organisationen, främst gällande storlek, antal medlemmar och vilka frågor som är centrala för verksamheten. Många ideella organisationer fokuserar på frågor inom till exempel miljö, klimat och mänskliga rättigheter.

Paraplyorganisation

En så kallad paraplyorganisation kallas också för federation när det gäller en sammanslutning av olika stater. Det är en större organisation som består av, eller har flera mindre organisationer under sig. En paraplyorganisations mål och syfte är ett stödja de mindre organisationens och bestå med hjälp och säkerhet när det behövs, utan att verka allt för kontrollerande.

Bolag

Juridiskt sett så är ett bolag ett samarbete mellan antingen fysiska eller juridiska personer som har ett gemensamt mål. Bolaget regleras genom ett avtal, och namnet används ofta för att benämna företag idag. När man talar om ett företag som ett bolag så ingår även ekonomiska föreningar.

Ekonomisk förening

En ekonomisk förening eller organisation verkar för att främja sina medlemmars ekonomiska intressen. Medlemmarna i en ekonomisk förening deltar i föreningens ekonomiska verksamhet genom rollen som till exempel konsument eller leverantör.

Slutsats – en sammanfattning om organisationsformer

En organisation kan helt enkelt ha många olika former och strukturer. Den mest grundläggande uppdelningen mellan organisationsformer, och som kan vara avgörande för maktbalansen inom organisationen i fråga, är om den interna strukturen är platt eller hierarkiskt uppbyggd. I en platt organisationsstruktur så är makten utspridd mellan medlemmarna, och en sådan typ av organisation kan många gånger kännas mer välkomnande och demokratisk och det råder ofta en en social och tillitsfull atmosfär.

Beslut som fattas är ofta välgrundade i kunskap och rätt typ av expertis då många och olika kompetenser deltar i beslutsfattandet. Men att vara många medlemmar som deltar i den beslutsfattande processen kan också vara negativt eftersom att det kan ta lång tid att nå ett beslut. Då arbetar en hierarkiskt formad organisation oftast snabbare och effektivare.

Vilken typ av struktur som passar bäst beror på saker så som syfte och storlek på organisationen. En organisation kan också vara mellanstatlig, icke-statlig, ideell eller kommersiell och verka för sina medlemmars politiska eller ekonomiska intressen.

Hur organisationen finansieras kan också påverka inom vilken kategori som en organisation hamnar i. Idag är det vanligt att en icke-statlig organisation verkar både på hemmaplan, det vill säga på lokal, regional och eller nationell nivå, samtidigt som den samverkar med systerorganisationer i andra länder. Ju mer globaliseringen av världen ökar, desto fler samarbeten krävs det som verkar över statsgränserna.