Omvärlden förändras i allt snabbare takt och det gäller för de flesta företag att hänga med i svängarna.
Den strategi som fungerade för två år sedan – för att inte tala om tio-tjugo år sedan – är i de flesta branscher inte nödvändigtvis framgångsrik idag.
Det gäller alltså för företag att konstant förnya sig, hålla sig uppdaterad om ny teknik och finna en vilja att utvecklas.
För att detta ska ske på ett metodiskt sätt är utförandet av en strategisk analys ett bra första steg.
Hur gör man en strategisk analys?
Det finns flera sätt att utföra en strategisk analys, mycket beroende på i vilket sammanhang denna är relevant. Ett vanligt sätt är dock att utföra en strategisk analys med tre element; SWOT-analys, gap-analys och värdekurva. Dessa kan också användas separat för att analysera enskilda aspekter.
SWOT-analys
SWOT är en engelsk akronym för Strengths, Weaknesses, Opportunities och Threats, det vill säga styrkor, svagheter, möjligheter och hot. De två första handlar om att analysera organisationens styrkor och svagheter, både i förhållande till konkurrenter och internt. Styrkor kan till exempel vara att företaget är uppbackat av kapital eller att dess anställda har hög kompetensnivå, medan svagheter kan vara att företaget kräver stora lokalytor eller att det är byråkratiskt tungt.
När det gäller möjligheter analyseras trender och konjunkturen – aspekter som påverkar möjligheter att öka försäljningen eller på andra sätt förbättra företaget. Detta kan till exempel vara möjligheten att expandera internationellt, att utöka marknadsföringen till nya kanaler eller utöka verksamhetens produktutbud. När istället hot analyseras bör både faktorer som går att påverka och sådana som inte går att påverka inkluderas. Exempel på dessa kan vara att det är låg inträdeströskel i branschen eller att det finns en substituerande produkt som konsumenter kan välja istället för företagets. SWOT-analysen används ofta som bas när ett företag gör en nulägesanalys.
Gap-analys
”Gap” betyder glipa eller mellanrum på engelska, vilket ger en mycket beskrivande bild av denna analys. Denna analys handlar helt enkelt om att identifiera vilket mellanrum som finns mellan den nuvarande prestationen eller situationen och den optimala eller önskade. Fördelen med denna analys är att organisationen får insikt om var det finns möjlighet till förbättring. På så sätt är den kompletterande till SWOT-analysen.
Rent praktiskt utförs gap-analysen i tre steg; analysera den nuvarande situation; identifiera och beskriv den optimala situationen; och slutligen identifiera vilka åtgärder som kan tas för att överbrygga denna glipa mellan de två scenariona.
Värdekurva
Värdekurvan är ett visuellt verktyg som används för att visa hur en organisation skapar värde med sin produkt gentemot konkurrenter. Värdekurvan är ett diagram med de olika aktörerna eller deras produktutbud på den vertikala axeln, medan det på den horisontella axeln finns ett antal olika faktorer som kunderna värderar. Dessa faktorer kan vara lågt pris, tillgänglighet, högkvalitativ service, tillgång till kringtjänster och så vidare. Därefter poängsätts varje konkurrent per faktor i detta punktdiagram, för att sedan kunna dra en linje mellan varje konkurrents samtliga punkter. Detta gör det möjligt att visuellt identifiera olika företags positionering på marknaden.
