Scientific Management: Hur du effektivisera arbetet hos anställda

Lika länge som människor har organiserat sig i olika typer av grupper har det funnits olika teorier och läror om vad det bästa sättet att leda gruppen är.

Särskilt sedan industrins intåg, när det började bli vanligt att anställa folk i företag, har det uppstått mängder av teorier.

Idag finns till och med specifika kurser på universiteten som inriktar sig specifikt på detta.

Scientific management

En av de mest kända teorierna inom organisationsteori är Scientific Theory of Management, eller kort och gott Scientific Management.

I den här artikeln ges en överblick av Scientific Management och vad den innebär.

Vad är Scientific Management?

Scientific Management-teorin handlar om att i så hög utsträckning som möjligt effektivisera arbetet hos anställda.

Teorin fokuserar framför allt på repetitiva uppgifter och uppmanar till planering, mätning och standardisering för att öka produktiviteten i en organisation.

I förlängningen syftar detta till att förbättra företagets finansiella resultat.

Scientific Management – uppkomst

Taylorismen

Scientific Management-teorins fader anses vara Fredrick Winslow Taylor som var verksam som ingenjör i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.

På grund av detta kallas teorin ibland också Taylorism.

Taylor presenterade sin teori i ”Principles of Scientific Management” som publicerades 1911.

Vid den här tidpunkten, när industrialiseringen börjat ta fart, innefattade yrken generellt fysiskt arbete som i många fall var mycket rutinartat.

Exempelvis tillverkades grytor med hjälp av en manuellt driven maskin.

Personen som ansvarade för denna maskin kunde med stor sannolikhet utföra denna uppgift på ett tidsmässigt optimalt sätt, vilket var precis vad Taylor försökte åstadkomma med sin teori.

Vem var Fredrick Winslow Taylor?

Fredrick Winslow Taylor föddes 1856 i Pennsylvania, USA, och var son till en advokat.

Han blev i sin ungdom antagen till Harvard, men valde att börja arbeta som lärling på ett företag som tillverkade hydrauliska pumpar.

Efter lärlingskapet började han arbeta på ett stålföretag där han snabbt steg i organisationens hierarki.

Som förman noterade han en hel del ineffektiva processer hos arbetarna och det var här han utvecklade grunden till sin teori om Scientific Management.

Senare i karriären valde Taylor att bli fristående konsult för några av sina tidigare arbetsgivare i syfte att adressera produktiviteten i dessa organisationer.

De fyra principerna

Taylor presenterade fyra huvudsakliga principer i ”Principles of Scientific Management”.

Den första gällde att anlägga en sorts vetenskap på produktionsarbete, genom att göra beräkningar på exempelvis optimal tid spenderad på specifika moment.

Detta inkluderade också eliminering av onödiga eller ineffektiv moment.

Den andra principen gällde att göra ett vetenskapligt urval av arbetare, till exempel genom att specialisera individer och sätta individuella mål för dessa.

På så sätt ansåg Taylor att man kunde optimera produktionen och produktionsmetoderna.

Taylors tredje princip gällde kontinuerlig kompentensutveckling av personal, medan den fjärde gällde hierarkin i organisationen.

För den sistnämnda menade Taylor att det skulle finnas ett tydligt övervakningssystem, samtidigt som han förespråkade individuell lönesättning baserad på arbetarens prestation.

Teorins användningsområden

Scientific Management var naturligtvis mycket tidsenlig.

I början av 1900-talet hade industrialismen kommit igång och en del maskiner hade börjat installeras, vilka kunde automatisera visst arbete och sannolikt inspirerade Taylor till att vetenskapligt försöka förbättra arbetare.

Idag ser världen annorlunda ut och särskilt tung industri är i hög grad automatiserad.

Därmed inte sagt att Scientific Management-teorin bör avfärdas.

Faktum är att den ligger till grund för många andra teorier som idag är mycket populära inom organisationslära och som ofta refereras till av konsulter inom alla möjliga branscher.

Några exempel på sådana är målstyrning, balanserade styrkort av Kaplan och Norton, Just-In-Time, Lean Manufacturing och Six Sigma.

Även om Scientific Management-teorin från början var tänkt att appliceras på industriell verksamhet, finns kanske alternativa användningsområden för moderna verksamheter idag.

Fördelar med Scientific Management

En av de största fördelarna med Scientific Management i sin grunduppsättning var att den tydliggjorde en hierarki mellan arbetare och chefer.

Chefernas uppgift var att utveckla effektiva arbetsmetoder och lära ut dessa till arbetarna, medan arbetarnas uppgift var att utförda dessa på bästa möjliga sätt.

Taylor förespråkade individuell belöning beroende på arbetarens prestation och gjorde detta på ett systematiskt sätt – snarare än till exempel beroende på om chefen och arbetaren kom bra överens.

Vidare fokuserade Taylor i hög grad på att mäta olika saker.

Han var av åsikten att genom att mäta möjliggör man förbättring, eftersom man då har en tydlig utgångspunkt för sitt förändringsarbete.

På så sätt är Scientific Management en väldigt målbaserad, rationell och ”vetenskaplig” teori.

Nackdelar med Scientific Management

En klar nackdel med Scientific Management är att om en person med fel avsikter befinner sig i en chefsroll är det mycket enkelt att manipulera systemet och exploatera sina arbetare.

Eftersom teorin tenderar att behandla människor som maskiner som kan optimeras, är det inte svårt att föreställa sig att det inte alltid är en trevlig situation att befinna sig i som arbetare.

Det belöningssystem som Taylor förespråkade hade också en baksida.

Om en arbetare inte uppnådde de förväntade produktionsmålen kunde denne enligt teorin också bestraffas, i syfte att fortsättningsvis avskräcka denne och andra från att missa de av cheferna uppsatta målsättningarna.

Scientific Management är således inte en teori som bygger på att chefer och arbetare utvecklar en relation baserad på ömsesidig respekt.

Man visar heller inte uppskattning för mjuka faktorer eller tar hänsyn till individuella preferenser.

Sammanfattning

Även om inte Scientific Management i sin helhet kanske är relevant för alla branscher idag, finns all anledning att undersöka vilka delar som kan vara av intresse för specifika syften.

Till exempel förespråkade Taylor kompetensutveckling av personal, vilket är någonting som förekommer i stor utsträckning idag och som till och med annonseras som en förmån i jobbannonser.

Samtidigt är den opersonliga, maskinfokuserade inriktningen av denna teori någonting som definitivt faller platt i många organisationer idag.

En arbetsmiljö som inte är tilltalande för de anställda är på längre sikt inte heller positivt för företaget.

Således kan konstateras att Scientific Management till viss del är gammalmodig med egenskaper som visat sig fungera mindre bra, men att den å andra sidan gjort sitt bidrag till vad som idag anses vara välfungerade organisationsteori.