Utvecklande ledarskap: Motivera & inspirera dina medarbetare [2024 ]

I dagens moderna samhälle finns det många olika former av ledarskap som har växt fram och som inte existerade för 20 år sedan. Själva essensen av dessa olika ledarskap kanske fanns ute i samhället, men de olika formerna hade då inget namn och var inte allmänt accepterade. Enligt den ”gamla skolan” skulle ledarskap handla om auktoritet, order, belöning och bestraffning. Idén om det utvecklande ledarskapet började under tidigt 2000-tal att växa fram i Sverige, och allt började på Försvarshögskolan i Stockholm.

Vad är ett Utvecklande Ledarskap?

Det utvecklande ledarskapet handlar om att ledaren ska motivera och inspirera sina medarbetare till kreativitet och utveckling. Denna form av ledarskap innebär även att ledaren ska kunna visa omtanke och ge stöd till den enskilda individen. Men om det krävs måste ledaren även kunna konfrontera sina anställda/underordnade på ett konstruktivt och utvecklande sätt. Här lägger man den ”gamla skolans” ledarskap åt sidan där det är moroten och piskan som styr, och tar det hela till en helt annan nivå där det skapas bättre möjligheter för medarbetarna att utvecklas och växa i sina olika roller.

Det utvecklande ledarskapet som finns i Sverige idag tog sin första form på Försvarshögskolan i Stockholm år 2003, där man började att forska på ämnet. Man tog då inspiration av den amerikanska modellen transformational leadership som grundades av amerikanen Bernard Morris Bass (1925-2007) under 1980-talet. Men även Bass idéer härstammade från James MacGregor Burns (1918-2014) som även han var amerikan och expert på ledarskap. År 2004 var studierna på Försvarshögskolan klara och man började då att praktisera denna form av ledarskap inom försvarsmakten. Men i och med att anställda inom försvarsmakten ibland byter yrkesroll och söker sig till andra sektorer så spred sig det utvecklande ledarskapet även till andra typer av organisationer och företag. Idag används utvecklande ledarskap inom både offentlig och privat sektor.

Transformational Leadership

Transformational leadership är den amerikanska modellen av utvecklande ledarskap. Männen som ligger bakom modellen och teorin heter Bernard Morris Bass och James MacGregor Burns. Det var Burns idéer om att förändra den gamla skolans ledarskap till ett mer utvecklande sådant som inspirerade Bass till att ta detta ett steg längre och sätta teorin på kartan.

James MacGregor Burns

Burns var en amerikansk historiker, politisk forskare samt författare till flera amerikanska presidenters biografier och expert på ledarskapsteorier. År 1971 blev han tilldelad The Pulitzer Price och The National Book Award in History and Biography för sitt arbete med boken Roosevelt: The Soldier of Freedom.

Burns menade att det transformativa ledarskapet infinner sig när ledare och följare hjälper varandra till att nå nya höjder av moral och motivation. Genom ledarens visioner och personlighet kan hen inspirera sina följare till att förändra förväntningar och uppfattningar och tillsammans styra skutan mot samma mål.

Bernard Morris Bass

Bernard Morris Bass var som tidigare nämnt även han en expert på ledarskapsteorier. Han var professor vid School of Management vid Binghamton University. När han lämnade sin tjänst vid Binghamton University var han den mest citerade ledarskapsforskaren i världen.

Grunderna inom Transformational Leadership

Rakt översatt till svenska blir Transformational Leadership ett transformativt ledarskap. Och det är alltså denna form av ledarskap som har inspirerat till det utvecklande ledarskapet.

Här tog Bass Burns arbete ett steg längre och myntade själva uttrycket, där han också menade att man kan mäta en ledares tranformativa förmåga genom att studera hens inflytande på gruppen. Följarna till en transformativ ledare känner tillit, beundran, lojalitet och respekt för ledaren, vilket leder till att man är villig att arbeta hårdare än man ursprungligen hade planerat.

Grunderna inom Transformational Leadership innefattar:

Betonar inre motivation och positiv utveckling av följare
Ökar medvetenheten om moraliska normer
Markera viktiga prioriteringar
Främjar högre moralisk mognad hos följare
Skapar ett etiskt klimat, delar värderingar och höga etiska standarder
Uppmuntrar följare att se bortom egenintresset till fördel för det gemensamt bästa
Främjar samarbete och harmoni
Användandet av autentiska, konsekventa metoder
Tillhandahåller individuell coaching och mentorskap för följare
Tillåter valfrihet för följare

Är en utvecklande ledare även en framgångsrik ledare?

De allra flesta människor kan nog på något sätt känna igen sig i känslan av att befinna sig på en arbetsplats eller i grupp där din personliga utveckling hämmas av olika anledningar. Det kan bero på att din egen personlighet har svårt att samarbeta med andra, men det kan också handla om att ledarskapet är en av sådan art som inte främjar medarbetarnas motivation eller yrkesmässiga utveckling.

Varför är det då så bra att tillämpa ett utvecklande ledarskap på en grupp eller organisation, och vad är det som utmärker en framgångsrik ledare? Är ett utvecklande ledarskap även ett framgångsrikt ledarskap? Fungerar detta i praktiken och vad är det då i sådant fall som är så bra?

Det framgångsrika ledarskapet

Det finns många olika former av ledarskap som kan vara framgångsrika och som enligt forskning och studier visat sig ha en positiv inverkan på både gruppen och arbetsmiljön, samt företagets eller organisationens vinst och avkastning. Det finns vissa kännetecken som utmärker en framgångsrik ledare och dessa handlar bland annat om att få sina medarbetare att må bra och att utvecklas, samt att ha förmågan att förmedla visioner och att använda sig av en öppen och inkluderande kommunikation. Ett framgångsrikt ledarskap handlar också om empati och förmågan att se individen, samt att på ett effektivt och moraliskt korrekt sätt hantera konflikter. Redan här kan vi konstatera att det utvecklande ledarskapet innefattar många av dessa punkter, men nedan följer en punktlista med ännu fler egenskaper och metoder en framgångsrik ledare bör ha och använda sig av.

Förmedlar sin vision på ett sätt som får alla med på tåget.
Använder sig av en öppen, tydlig och ärlig kommunikation som inkluderar alla medarbetare i vad som händer och sker.
Föregår med gott exempel vad det gäller arbetsmoral, medarbetarskap och etik.
Använder sig av proaktiv och effektiv konflikthantering. Ta tag i problemet innan det har blivit till ett problem.
Använder sig kontinuerligt av positiv feedback och återkoppling.
Delegerar rätt uppgift till rätt individ med rätt kompetens.
Aktivt lyssnande där talaren är i fokus och där ledaren är engagerad i det som sägs utan att byta ämne och hänvisa till sig själv.
Fokuserar både på resultat och individen.
Har förståelse för gruppdynamik och hur en grupps olika faser kan se ut.
Har empati och förståelse för olika typer av personligheter och dess för- och nackdelar i en arbetsmiljö.

Att motivera dina anställda

Det utvecklande ledarskapet handlar som sagt som om att som ledare motivera och inspirera sina medarbetare till utveckling och kreativitet. Men var är egentligen motivation och varför är den så viktig i sammanhanget?

Motivation är den inre drivkraft vi människor bär på och som gör att vi tar oss framåt i livet, vilken typ av situation det nu rör sig om. Motivation behöver vi både i vårt privatliv men även i arbetslivet och i andra typer av skeenden i livet. Utan motivationen kan vi lätt tappa livsgnistan och lusten till att genomföra saker och ting, vi finner då helt enkelt ingen mening med varför vi förväntas göra det som krävs av oss. Resultatet av att vi tvingas till att genomföra en uppgift eller ett livsval utan att vi känner oss motiverade till att göra det blir att vi får ett sämre utfall helt enkelt. Bristen på motivation gör att vi inte använder oss av vår fulla potential och styrka i det vi tar oss för. När man applicerar detta på arbetslivet och våra olika roller där blir det ibland extra tydligt när vi inte är motiverade, eftersom resultatet blir så tydligt mycket sämre än om du hade varit väldigt motiverad inför uppgiften.

Här har alltså ledaren/chefen ett ansvar att motivera sina anställda. Det handlar då inte bara om att slänga sig med positiva kommentarer och feedback utan också om att se till att arbetsmiljön är bra och att medarbetaren har den kompetens som krävs för den uppgift du tilldelat hen. Om du ger en uppgift till någon som har en annan sorts kompetens som inte lämpar sig för just detta kommer det med högsta trolighet att uppstå en stor frustration hos medarbetaren. Detta i sin tur leder till att motivationen sjunker och att uppgiften inte blir löst på bästa möjliga vis.

Men detta är en balansgång då du samtidigt måste ge dina anställda utmaningar om de ska utvecklas på arbetet. Det gäller alltså att som ledare hitta balansen mellan att inte ge fel typ av uppgift till fel person, men samtidigt vara lyhörd för och kunna läsa av när en utmaning är på sin plats. Det är ju via våra utmaningar i livet som vi växer och bygger på vår erfarenhet och kompetens.

Empati och omtanke

Som du nu redan vet är en del av det utvecklande ledarskapet även att kunna visa omtanke och medkänsla med dina anställda, och det är även här som vi helt och håller måste lägga det gamla auktoritära sättet att leda bakom oss. Den totala motsatsen till dessa nyare former av ledarskap där medarbetaren får större plats och mer rättigheter, är just de gamla idéerna om att en ledare ska peka med hela handen och inte visa känslor eller empati gentemot sina medarbetare. Detta synsätt måste läggas åt sidan i det utvecklande ledarskapet.

För att ledarskapet ska bli hållbart måste du använda dig av empati och inte dra alla individer över en och samma kam. Alla människor är olika och behöver olika former av bemötande beroende på hur situationen ser ut. Om individen framför dig ska ha möjligheten att utvecklas måste hen känna sig trygg med dig som chef och på sin arbetsplats. Den tryggheten grundar sig i att du som chef visar att du också är människa och att du kan sätta dig in i och förstå situationen och individen. Den här öppenheten och medkänslan kommer leda till att dina anställda kan lita på dig och att de vet att de kan komma till dig med problem och funderingar. Således skapar detta en stark grund för ditt företag eller organisation där man i större mån slipper onödiga konflikter som hämmar istället för att utveckla och stötta.

Konstruktiv och positiv feedback

Men som vi också tidigare har lyft i denna artikel är det även viktigt att kunna konfrontera sina medarbetare på ett konstruktivt sätt om det behövs.

Feedback är ett måste på en arbetsplats, speciellt mellan chef och anställd. En ledare som inte förstår vikten av detta kommer att få problem så småningom. Som anställd och medarbetare måste du få veta om det du gör är bra eller om det är något som kan göras bättre. Huvudfokus bör i stort sätt alltid ligga på den positiva feedbacken där individen i fråga blir motiverad att fortsätta göra ett bra arbete. Utan den positiva feedbacken dör motivationen ganska snabbt, och det är detta vi vill undvika i det utvecklande ledarskapet eftersom hela grunden i detta är att motivera till utveckling.

Om det uppstår en situation där du som ledare känner att du behöver konfrontera en medarbetare är det viktigt att du är konstruktiv men tydlig i din kritik. Tänk dig själv hur du hade upplevt situationen om din chef bara hade fokuserat på allt du har gjort fel, utan att vara tydlig med exakt vilket beteende som har lett fram till problemet, och kanske inte heller komma med förslag på hur ni kan gå vidare. Den typen av beteende från chefens sida är inte utvecklande för varken individen i fråga eller för organisationen. När det kommer till att leverera konstruktiv kritik finns det flera olika metoder som du kan läsa in dig på. Men det är ingenting vi kommer at gå in närmare på i denna artikel. Grundregeln inom feedback är dock att alltid fokusera på det positiva och endast lyfta det negativa om det verkligen finns ett behov av detta för att förhindra problem i framtiden.

Sammanfattning

Det utvecklande ledarskapet började etableras under 2000-talets början. En chef med denna ledarstil motiverar sina anställda till kreativitet samt utveckling och är omtänksam, stöttande men kan även konfrontera sina anställda vid behov. Det var vid Försvarshögskolan i Stockholm 2003 som ledarskapet presenterades efter forskning på amerikanska föregångare inom ämnet.

Den amerikanska modellen kallas för Transformational leadership och introducerades av Bernard Morris Bass och James MacGregor Burns. Burns idéer kretsade kring att förändra den gamla skolans stil av ledning till ett mer utvecklande sådant och det var detta som senare inspirerade Bass att förankra teorin.

Grunderna inom Transformational Leadership:

Betonar inre motivation och positiv utveckling av följare
Ökar medvetenheten om moraliska normer
Markera viktiga prioriteringar
Främjar högre moralisk mognad hos följare
Skapar ett etiskt klimat, delar värderingar och höga etiska standarder
Uppmuntrar följare att se bortom egenintresset till fördel för det gemensamt bästa
Främjar samarbete och harmoni
Användandet av autentiska, konsekventa metoder
Tillhandahåller individuell coaching och mentorskap för följare
Tillåter valfrihet för följare

För att veta om det utvecklande ledarskapet måste man först identifiera ett framgångsrikt ledarskap. Ett framgångsrikt ledarskap kännetecknas av en arbetsplats med välmående medarbetare, frodande medarbetarskap och en arbetsmiljö där anställda kan förmedla visioner och tankar, samt kunna föra en öppen samt inkluderande dialog. Individen uppmärksammas och empati visas samt konflikter hanteras på ett effektivt samt moraliskt korrekt sätt. För att ledarskapet ska bli hållbart måste du använda dig av empati och inte dra alla individer över en och samma kam. Människor är olika och agerar olika beroende på situationen. Om individen framför dig ska ha möjligheten att utvecklas måste hen känna sig trygg med dig som chef och på sin arbetsplats. Den tryggheten grundar sig i att du som chef visar att du också är människa och att du kan sätta dig in i och förstå situationen och individen. Dessa punkter är exempelvis kännetecken för en framgångsrik ledare:

Förmedlar sin vision på ett sätt som får alla med på tåget.
Använder sig av en öppen, tydlig och ärlig kommunikation som inkluderar alla medarbetare i vad som händer och sker.
Föregår med gott exempel vad det gäller arbetsmoral, medarbetarskap och etik.
Använder sig av proaktiv och effektiv konflikthantering. Ta tag i problemet innan det har blivit till ett problem.
Använder sig kontinuerligt av positiv feedback och återkoppling.
Delegerar rätt uppgift till rätt individ med rätt kompetens.
Aktivt lyssnande där talaren är i fokus och där ledaren är engagerad i det som sägs utan att byta ämne och hänvisa till sig själv.
Fokuserar både på resultat och individen.
Har förståelse för gruppdynamik och hur en grupps olika faser kan se ut.
Har empati och förståelse för olika typer av personligheter och dess för- och nackdelar i en arbetsmiljö.

Feedback som ges inom ett utvecklande ledarskap bör vara positiv och i de fall där negativa aspekter skall belysas, bestå av tydlig konstruktiv kritik.