Att ha goda kunskaper i kommunikation är fördelaktigt i alla delar av livet.
Det är lätt att tro att den kommunikation som sker till exempel inom en familj skiljer sig från den som sker på en arbetsplats, men faktum är att så oftast inte är fallet – åtminstone inte om kommunikationen är lyckad.
Lyckad kommunikation kan sägas vara när både avsändare och mottagare har en gemensam uppfattning om meddelandet som överfördes. Detta ramverk kan således appliceras på all typ av kommunikation, oavsett i vilket sammanhang den förekommer.
I den här artikeln ges en överblick av en av de mest populära kommunikationsmodellerna.
Vilka är de fem delarna i Kommunikationsmodellen?
De fem delarna i Kommunikationsmodellen är idéformation eller källa, meddelande, överföring eller kanal, mottagare samt feedback. Denna modell tillskrivs Osgood-Schramm och är en av de modeller som oftast hänvisas till inom kommunikationsteori. En av anledningarna till att den blivit så populär är att den är enkel att förstå och applicera.
Källa, meddelande och kanal
För att förstå denna modell är det bra att ha i åtanke att det är en tvåvägsmodell. Ibland illustreras den även som en cirkulär modell för att beskriva hur de olika stegen förflyttas mellan de olika personerna.
Modellens första steg är källan till informationen. Detta är alltså personen som utformar en tanke, idé eller känsla och är villig att förmedla denna information till en annan person. Steg två handlar om meddelandet och hur personen väljer att förmedla informationen. Det kan vara verbalt eller icke-verbalt, till exempel via ord eller skrift. Personen kan också välja att gestikulera antingen som enda meddelande, eller för att förstärka ett annat meddelandeformat. Steg tre handlar om vilken kanal personen väljer för att överföra kommunikationen. Om det är en icke-verbal kommunikation kan detta till exempel vara email eller textmeddelande.
Mottagare och feedback
På andra sidan av modellen finns steg fyra, det vill säga mottagaren. Steg fyra handlar om att mottagaren översätter meddelandet och dess former, till exempel ord, symboler och gester. Två personer som får samma meddelande kan översätta detta på olika sätt och således härleda olika tolkningar av detta. Det är alltså i detta steg som eventuella missuppfattningar uppstår. Sannolikheten för ett lyckat mottagande av ett meddelande ökar om personerna befinner sig i en lugn miljö utan distraherande moment.
Det sista steget är feedback, vilket är en mycket viktig aspekt för att kontrollera att inga missuppfattningar har uppstått i de tidigare stegen. Feedback är ett delat ansvar mellan källan och mottagaren och kan vara verbalt eller icke-verbalt. Från källans sida kan detta innebära att proaktivt fråga ”Har du några frågor?” eller ”Låter det rimligt?”, medan det från mottagarens sida kan räcka att ge icke-verbal feedback, som att nicka eller skaka på huvudet. Därefter vänds modellen så att den person som tidigare var mottagare blir källa, och tvärtom. Detta är anledningen till att Kommunikationsmodellen ibland visuellt beskrivs som en loop, eftersom denna process involverar åtminstone två personer som utbyter information i ett tvåvägssystem.
