Emotionell intelligens (EQ): Leva ett lyckligare och mera framgångsrikt liv

Emotionell intelligens, ibland förkortat som EQ för emotionell intelligenskvot, är en persons förmåga att förstå och att kunna hantera både sina egna och andra personers känslor. Det är en förmåga som studeras allt mer och som har fått mera fokus och uppskattning. Det är nämligen den emotionella intelligensen som lägger grunden för ett lyckligt och framgångsrikt liv, då studier visar att de som har en utvecklad emotionell intelligens tenderar att bli mer framgångsrika inom privatlivet såväl som i karriären.

Att ledare och chefer är emotionellt intelligenta är till exempel ofta en avgörande faktor för hur framgångsrikt företaget är och hur väl personalen trivs. Människor tenderar att trivas bättre och därmed prestera bättre när deras överordnade leder arbetet med ett lugn och en lyhördhet istället för att härja och skrika och peka med hela handen. I motsats så kan bristande emotionell intelligens göra att man ofta och lättare känner sig ledsen eller fylld av ångest, och då spelar det i praktiken ingen roll om man tjänar mycket pengar eller lyckas lösa svåra problem på jobbet.

Att ha en hög och utvecklad emotionell intelligens behöver dock inte betyda att man är bra på allt och lyckas med vad än man tar sig an. Det innebär inte heller att man alltid kommer att vara den som är mest populär och omtyckt. Attityderna som skapar den emotionella intelligensen kultiveras inombords hos varje person, och är något som går att jobba på, förbättra och utveckla. Människor som är emotionellt intelligenta kan ofta identifiera, läsa av och förstå sina egna känslor samtidigt som de också kan förstå hur deras egna känslor kan komma att påverka andra personer.

Emotionell intelligens

Emotionell intelligens är en människas förmåga att urskilja sina egna och i viss mån också andra människors känslor, att skilja på olika sorters känslor och att sätta rätt etikett på dem. Emotionell intelligens inkluderar även att kunna använda emotionell information för att vägleda sitt eget tänkande och beteende, och att ha förmågan att anpassa sina känslor efter den miljö som man befinner sig i eller för att uppnå sina olika mål. Enligt den amerikanska psykologen Daniel Goleman så består emotionell intelligens av fem stycken viktiga element, och ju mer av varje element som man besitter desto högre är ens emotionella intelligens:

Självuppfattning (Self-awareness): En förmåga att känna igen sina egna känslor och hur de påverkar ens tankar och ens beteende. Man är medveten om sina styrkor och svagheter och har ett bra självförtroende.
Självhantering (Self-management): En förmåga att kontrollera impulsiva känslor och beteendedrag, hantera sina känslor på ett sunt sätt, ta initiativ, fullfölja sina åtagande och att anpassa sig till en förändrande miljö.
Motivation (Motivation): En förmåga att känna en stark drivkraft till att förbättra sig själv och att uppnå sina mål, att ta initiativ och att vara redo att hoppa på möjligheter som uppstår samtidigt som man känner sig optimistisk och resilient.
Empatisk förmåga (Empathy): En förmåga att känna empati och känna av och förstå andra människors känslor, behov och rädslor. Man kan lätt uppfatta känslomässiga och sociala signaler, känner sig avslappnad i sociala situationer och urskiljer också maktbalanser som råder i grupper och organisationer.
Mellanmänskliga förmågor och relationer (Social skills): En förmåga att utveckla och bibehålla goda relationer, kommunicera på ett klart och tydligt sätt, inspirera och influera andra människor, fungera bra i en arbetsgrupp och att hantera konflikter.

Emotionellt intelligenta människor, som besitter eller är bra på alla av de ovanstående egenskaperna, brukar vara bra lyssnare och ha mycket empati. De fungerar bra med andra människor, är på gott humör och skapar lätt starka band och relationer till andra människor, och är duktiga på att hantera tuffa situationer och stress.

Dessutom så besitter de ofta väldigt mycket självkontroll. En person med låg emotionell intelligens kan ofta beskrivas som raka motsatsen, nämligen att de verkar osäkra och otillgängliga, på dåligt humör och har många gånger lätt för att bli arga och irriterade på småsaker. De dras med i sina känslostormar och stress är någonting som ofta är en utmaning för de här personerna.

Därför är emotionell intelligens viktigt

Något som de flesta sannolikt har lagt märke till är att det inte alltid är de allra smartaste eller skarpaste människorna som är de mest framgångsrika eller lyckligaste i livet. Många känner nog till personer i sin omgivning som är akademiskt briljanta på pappret, men som är socialt inkompetenta, och inte särskilt framgångsrika på jobbet eller i sina vänskaps- och kärleksrelationer.

Ett högt IQ räcker nämligen oftast inte för att leva både ett lyckligt samt ett framgångsrikt liv. Ett högt IQ kan göra att man kommer in på sin drömutbildning, men det är ens EQ som hjälper en att hantera stress och andra känslor som uppstår när man till exempel skriver prov och lämnar in hemtentor. Följande områden i livet är sådana som ens emotionella intelligens har ett starkt inflytande över:

Prestation i skolan eller på arbetet: En hög emotionell intelligens kan hjälpa till att navigera bland social komplexitet och hierarki som ofta råder på arbetsplatser och i skolan. Den kan dessutom agera som vägledning och motivation för ens kolleger eller klasskamrater. Människor som har en hög EQ tenderar att avancera snabbare i sin karriär, och många företag betraktar numera en hög EQ som en minst lika viktig egenskap bland sina anställda som till exempel tekniska färdigheter av olika slag.
Ens fysiska hälsa: Om man är oförmögen till att hantera sina känslor så är man sannolikt heller inte särskilt bra på att hantera sin stress heller, vilket kan leda till allvarlig fysiska hälsoproblem. Okontrollerad stress kan till exempel höja ens blodtryck, trycka ner immunförsvaret, öka risken för hjärtproblem, bidra till infertilitet och gör därtill att man åldras fortare. Det första steget för att höja och förbättra sin emotionella intelligens är därför att börja med att lära sig att hantera stress bättre.
Sin mentala hälsa: Okontrollerade känslor och stress kan också påverka ens psykiska hälsa och göra en känslig för ångest och depression. Om man har svårt för att förstå, känna sig bekväm med och hantera sina känslor så brukar man också ha svårt för att forma starka relationer till andra människor. Det kan i sin tur leda till att man känner sig ensam och isolerad, vilket i sin tur förstärker andra psykiska hälsoproblem.
Ens relationer: Genom att förstå sina känslor och veta hur man kan kontrollera dem så blir man bättre på att uttrycka hur man känner och samtidigt också bättre förstå andra människors känslor. Det hjälper en att kommunicera bättre och effektivare med personer i ens omgivning och att bygga starkare relationer både i privatlivet och på jobbet.
Ens sociala intelligens: Att känna att man är i harmoni med sina känslor kan göra att det känns som att man uppfyller ett socialt syfte i livet, och kopplar en till sina medmänniskor och världen omkring. Social intelligens och förmåga innebär att man kan skilja mellan vän och fiende, bedöma andra människors intresse för en själv, reducera stress och balansera sitt nervsystem genom social kommunikation och interaktion. Man känner sig älskad och glad.

Emotionell intelligens och ledarskap

När man tänker på den perfekta ledaren så tänker nog många på en person som sällan låter sitt humör och känslor löpa amok oavsett vilken typ av problem eller utmaning som personen står inför. Andra föreställer sig en person som hyser hög tillit för sina anställda, som lyssnar på sina medarbetare, är lätt att prata och kommunicera med och som alltid tar välinformerade beslut. Sådana ledare är de som har en hög emotionell intelligens. De fem elementen som bygger upp ett högt EQ är avgörande för att chefer och arbetsledare ska fungera väl bland sina kolleger och underordnade på arbetsplatsen.

Självuppfattning

Om en ledare har en god självuppfattning och självinsikt så vet de alltid hur de mår och hur de känner. Ledaren är väl införstådd med hur deras känslor och handlingar påverkar personerna som arbetar runt omkring dem. Att ha en god självinsikt i sitt ledarskap innebär därtill att man har en tydlig bild av sina styrkor och svagheter och att man beter sig ödmjukt i sin ledarroll. För att förstärka sin självuppfattning för att bli en bättre ledare så kan man till exempel göra följande:

Skriva dagbok: Att ha en dagbok som man varje dag spenderar några minuter med att skriva ner sina tankar i kan hjälpa en att bättre förstå sig själv och därmed öka sin självuppfattning.
Sakta ner: När man upplever starka känslor som till exempel ilska så bör man sakta ner och undersöka varför de här känslorna har uppstått. Man bör komma ihåg att oavsett hur situationen ser ut så kan man alltid själv välja hur man ska reagera på den.

Självhantering

Ledare som är effektiva i att hantera och reglera sig själva brukar mer sällan attackera andra verbalt, ta förhastade beslut, döma människor på förhand eller kompromissa med sina värderingar. Självhantering handlar om att ha kontroll och att ta kommando. Det här elementet handlar också om att ledaren är flexibla och är ansvarstagande. För att förbättra sin självuppfattning så kan man prova följande:

Veta om sina egna värderingar: Om man vet vad som är viktigt och spelar roll för en själv så behöver man sannolikt inte stanna upp eller tänka två gånger när man ställs inför etiska eller moraliska dilemman och situationer, utan man vet vad man behöver göra. Därför är det viktigt att veta vilka värderingar som är viktigast för en själv och var man absolut inte är villig att kompromissa.
Hålla sig själv ansvarig: Om man som ledare tenderar att skuldbelägga och skylla på andra när någonting går fel så bör man sluta med det direkt. Man bör lova sig själv att erkänna sina misstag och att även hantera dess konsekvenser oavsett vad de kan tänkas vara. Det kommer kännas bättre, samtidigt som man snabbt ökar sina medarbetares respekt för en själv.
Öva på att behålla lugnet: Nästa gång man står inför en utmanande situation så kan man öva på att behålla lugnet genom att försöka vara så närvarande som möjligt och medveten om hur man agerar. Att skrika på någon annan brukar inte lätta på stress, utan kan snarare öka stressen och förstärka negativa känslor.

Motivation

Ledare som har en hög nivå av motivation arbetar konstant och konsekvent mot sina egna uppsatta målsättningar, och har dessutom en väldigt hög standard för det arbete de själva uträttar. För att höja sin motivation kan man göra följande:

Gå tillbaka till skälet till varför man gör det jobb man gör: Det kan vara enkelt att glömma bort vad det är som man faktiskt älskar med sitt jobb eller med sin karriär. Därför kan det vara värt att försöka gå tillbaka och minnas varför man en gång i tiden ville ha just det här jobbet. Om man inser att man inte trivs i sin ledarroll eller på just det jobbet som man har, eller om man inte kan minnas varför man en gång ansåg det vara ett drömjobb så bör man gå till grunden med vad det kan bero på. Man kan till exempel använda sig av 5 Varför-metoden, som hjälper en att klura ut roten till ens problem.
Var hoppfull och optimistisk: Motiverade ledare brukar vara optimistiska oavsett vilket problem de står inför. Att applicera ett sådant tankesätt kan vara svårt till en början man bruka alltid vara värt det i längden. Varje gång som man står inför en utmaning eller till och med ett misslyckande så kan man försöka hitta åtminstone en bra sak med situationen. Det kan vara något litet som till exempel en ny kontakt, eller något mer långvarigt som en viktig lärdom.

Empatisk förmåga

Det är avgörande för en ledare att ha empati för att framgångsrikt kunna hantera, förvalta och leda en arbetsgrupp eller en organisation. En ledare med en god empatisk förmåga kan sätta sig in i andra människor situationer och se problem från olika perspektiv. Empatiska ledare är bra på att utveckla sina underordnade och deras kompetenser, utmana de som agerar oschysst, ge konstruktiv feedback och att lyssna på dem som behöver det. För att vinna sina anställdas respekt och lojalitet genom att utveckla sin empatiska förmåga så kan man göra följande:

Sätta sig själv i någon annans position: Det är alltid lätt att stötta sin egen åsikt och sin egen synvinkel, men det är viktigt att ibland ägna tid åt att se på situationer från någon annans synvinkel så att man får en bättre förståelse för olika perspektiv.
Lägg märke till kroppsspråk: Kroppsspråk är ofta en stark indikation på hur någon faktiskt känner inför en viss situation. Att lära sig att läsa människors kroppsspråk kan vara en riktig tillgång i en ledarskapsroll eftersom att man bättre kan ta reda hur någon verkligen känner och gör det därför enklare att agera mer passande. Samtidigt är det viktigt att också tänka på ens eget kroppsspråk och vilka signaler det sänder utåt.

Mellanmänskliga förmågor och relationer

Ledare som har en hög nivå av det här elementet tenderar att vara väldigt bra på att kommunicera och de är lika öppna för dåliga nyheter som bra nyheter. De är experter på att få sina medarbetare och underordnade till att stötta deras idéer och att bli exalterade över och engagerade i nya projekt. Ledare som har en god social förmåga brukar också vara bra att på att hantera förändring och att lösa konflikter på ett diplomatiskt sätt. De känner sig sällan till freds med att lämna saker och ting som de är, men de sitter heller inte och tittar på och tvingar någon annan att göra jobbet åt dem. För att bygga upp sin sociala förmåga och sitt ledarskap kan man agera enligt följande:

Lära sig konflikthantering: Ledare måste veta hur man löser konflikter mellan medarbetare, kunder eller återförsäljare. Att vara bekväm med sin konflikthantering är avgörande för framgångsrikt ledarskap.
Förbättra sin kommunikationsförmåga: Hur väl man kan kommunicera på arbetsplatsen kan påverka hur bra man samarbetar med sina kolleger och hur väl ens medarbetare trivs runt omkring en. Som en ledare är det också viktigt att ge beröm och visa uppskattning när någon har förtjänat det.

Slutsats

Emotionell intelligens, EQ avgör hur bra man är på att läsa av, känna igen och hantera sina egna och andras känslor. Människor som har en hög emotionell intelligens tenderar att leva ett lyckligare och mera framgångsrikt liv, eftersom att hög EQ också skapar bra ledare.

Emotionellt intelligenta personer brukar lägga mera vikt vid sina känslor, ta välbehövliga pauser i tuffa situationer innan de reagerar med negativitet, kontrollera sina egna tankegångar, växa med feedback och kritik, visa empati, lovorda andra, hålla fast vid sina åtaganden och be om ursäkt, förlåta och lägga det förflutna bakom sig.

Människor som har en låg emotionell intelligens tenderar att låta stress styra hur de mår, vara buttra och negativa och ha allmänt svårt för att relatera både till sina egna och till andras känslor. Det är möjligt att förbättra sin emotionella intelligens, dels på egen hand och dels i kombination med till exempel kognitiv beteendeterapi.